Nukutvi huskies & Cairnterrier

34 tassar på äventyr…


2 kommentarer

Blickar tillbaka en årstid eller två…

Ju mer tid som hinner gå, desto mer tar det ju emot att skriva och försöka sammanfatta vad man gjort sen senast. Pust…och nu var det verkligen jättelänge sen jag skrev! Det var ju faktiskt vinter senast! Redan den 3/4 tog vi säsongens sista slädtur. Xupers förre ägare kom på besök så vi körde bil förbi lite barmark och dåliga isar och tog en slädtur upp till Obisträsk med massvis med gott fika. Mysigt väder, trevligt sällskap och diskussioner om allt mellan himmel och jord, men inte visste jag ju då att det faktiskt skulle bli sista turen för säsongen. Vi gjorde i alla fall klart pappersarbetet kors och tvärs så nu är Xuper en del i gänget även officiellt, och det känns så himla bra, han är verkligen otroligt trevlig både till vardags och i spannet. Tack!

Helgerna efter var jag hundvakt (detta har verkligen varit en hundvaktarvår!) och insåg att jag inte gärna kunde tömma hundgårdarna på huskies och lämna stackars Brasse helt ensam där ute, så kombinerat med att spåren börjat sjunga på sista versen å att man var tvungen att böka med bilen och inte kunde köra från gården, så åkte vi inte ut nåt mer.

Silva och Kaela har hunnit fylla åtta år, och det är bara att inse att mitt spann snart är ett gäng halvpanchisar. Nästa säsong kommer de att vara 7, 7, 8, 8, 8, 8 och 11 om jag tänker rätt, och även om de fortfarande älskar att vara ute så har de inte riktigt samma ”punch” längre. Inte riktigt lika bråttom framåt osv. Nyss avslutade säsongen blev ju vädermässigt rätt kort, och jag tror aldrig vi körde över 3 mil ens. Samtidigt kändes det faktiskt rätt ok, helt ok även enligt hundarna, nä det kanske är så att vi kommer hålla nere distanserna kommande säsong. I takt med att hundarna blir lite äldre så kan det ju faktiskt också vara ett sätt att hålla dem fräscha längre, att köra regelbundet men inte pressa nån. Mitt lilla lapptäcke av hundar innehåller ju flera individer som faktiskt inte har ultimat fysisk byggnad för att kunna prestera längre distanser eller höga farter, och då går det ju så mycket snabbare att komma till gränsen för deras förmåga så att säga. Samtidigt blir ju alla nöjda av en sväng på 1-2 mil i dagsläget eftersom de ändå inte hinner bli supervältränade.

Förutom att alla hundarna mår bra så har våren kommit till Rågis, snart dags att klippa gräsmattan och rådjur, tranor och andra fåglar har börjat komma. Superfint verkligen! Vi hänger ute i rastgården långa stunder varje dag och förutom att Silva löper nu så att jag måste dela upp gruppen, så fungerar det riktigt fint. Hanarna kan morra och spänna sig lite men inte värre än så. Det är verkligen otroligt rofyllt att sitta där på en sten i min lilla skog och höra vinden susa svagt i talltopparna och titta på hundarna som går runt och nosa, leker, gräver, söker, springer osv. Sen jag fick rastgården så känns det inte alls lika livsavgörande om det är snö på marken eller inte, på 1600 kvadratmeter skog kan hundarna ändå roa sig och bli alldeles nöjda utan problem.

Ridningen har gjort stora framsteg då jag fått börja rida lektioner för Dellas ägare, på Della. Helt otroligt bra och det har verkligen hänt mycket känner jag själv. Superkul! Dessutom har de just fått massvis med lamm i stallet så varje gång jag går dit blir det först inspektion av smålammen, hade nästan glömt hur söta de är! Stallet där jag rider är verkligen ett litet smultronställe, så många fina och välskötta djur och otroligt trevliga människor. =)

Jag har dessutom köpt en motorcykel, fått övningskörningspapper och köpt/lånat/fått utrustning för att kunna börja övningsköra nu i sommar. Det ska bli riktigt spännande! Det blev en Yamaha XT660 R -09, och den klarar både asfalt å lite grusvägar, så jag ser framför mig att vi ska hinna med många spännande äventyr tillsammans. Måste bara lära mig köra först. =) Har i alla fall fått åka med på en helt underbar motorcykeltur och få lite känsla för det hela, och det kändes otroligt bekvämt och inte alls lika ”ovant” som jag hade väntat mig. Betydligt bekvämare att åka bakom nån på hoj än på skoter ju!

Så, vi mår bra och har hunnit med en otrolig massa roliga saker sen senast. Lite tråkigt är bara att jag hittat knölar i Rossis juver, hon har ju redan opererat bort en juverrad i stort sett, och så har hon nåt konstigt i ögonen som ser ut som om de inre ögonlocken växer nästan. Hmm… inte riktigt superbra med lilla tant, och vi får se hur vi ska handskas med det.

Nåja, nu har alla extrahundar åkt hem så Noomi å jag är ensamma i huset, och nu ska vi ut i skogen för att utforska ett par timmar i finvädret, perfekt laddning inför kvällens Mellokväll ju! =)

Annonser


Lämna en kommentar

Påsk

https://i0.wp.com/www.nukutvi.se/2016/0327/a.jpg

Lite gråmulet och för mycket tinat för att kunna köra från gården, men skoterspåren är fina och det har varit några minusgrader var natt så hundarna har fått jobb på bra ändå. I fredags släpade de på mig, min kusin och hans tjej, till en nyupptäckt grillplats i en grannby. Tungt i värmen men det gick ändå bra, om än sakta…

Väl framme möttes vi upp av mamma och pappa och moster, för grillning och lite paus. Passade på att inviga det supersmarta eldgallret som jag fått, som gör att elden inte åker rakt ner i snön och drunknar, superbra! =D Tack igen!

https://i0.wp.com/www.nukutvi.se/2016/0327/b.jpg

Obligatoriskt huskygos hade vi också förstås! =)

https://i1.wp.com/www.nukutvi.se/2016/0327/c.jpg

Igår åkte hundarna och jag ut själva och styrde mot Blaikfjället, och Noomi åkte också med. Hon stod på bakbenen och trampade och surfade sig genom luften i ungefär 3 timmar tror jag, så det var inte bara draghundarna som blev trötta och nöjda. Vi körde nog ungefär 2,5 mil, en av årets längre turer faktiskt för lilla pensionärsspannet (nä, nästa år måste vi ju skärpa oss igen), och stigningen upp på fjället blir ju bitvis rätt brutal.

https://i0.wp.com/www.nukutvi.se/2016/0327/d.jpg

https://i2.wp.com/www.nukutvi.se/2016/0327/e.jpg

https://i0.wp.com/www.nukutvi.se/2016/0327/f.jpg

Uppe på Blaikfjällets topp blåste det rätt bra som vanligt, men utsikten därifrån är alltid fin och hundarna verkar också tycka om att spana ut över vidderna.

https://i0.wp.com/www.nukutvi.se/2016/0327/g.jpg

https://i0.wp.com/www.nukutvi.se/2016/0327/h.jpg

https://i0.wp.com/www.nukutvi.se/2016/0327/i.jpg

https://i2.wp.com/www.nukutvi.se/2016/0327/j.jpg

https://i1.wp.com/www.nukutvi.se/2016/0327/k.jpg

Noomi fortsatte sin aktiva åkstil, hon har ju alltså möjlighet att sitta eller ligga ner, men vill hellre stå på bakbenen och möte vindsuset. =) När vi sen stannade var dock faktiskt lilla terrier trött! Jag bäddade ner henne i min ena dunjacka men trodde faktiskt inte alls att hon skulle ligga kvar. Döm om min förvåning när lilla skägg självmant gosade ner sig och nästan somnade en stund.

https://i1.wp.com/www.nukutvi.se/2016/0327/l.jpeg

https://i0.wp.com/www.nukutvi.se/2016/0327/m.jpg

Resten av familjen mötte upp vid Lapptjärn för korvgrillning, och snart kom ytterligare ett gäng skoterfarare med hundsällskap också och stannade ute på isen. Huskygänget skötte sig fint, alldeles knäpptysta i stort sett, men de var nyfikna, utom Silva då, som sov gott i släden. =)

Idag lutar det åt att hundarna får en vilodag, det har varit tung last eller tuffa stigningar sista två dagarna och nu går ju säsongen mot sitt slut så det känns nästan schystare att fasa ut lite, än att hårdköra. I ärlighetens namn så verkar de rätt nöjda även idag, till och med Lillskägg, så då gör det inte så mycket att vädret var extragrått.


2 kommentarer

Mot Polcirkeln

Förra helgen hade vi finbesök på släden! En kollega med sina tre barn kom hit och eftersom barnen var rätt stora så blev släden fullare än den någonsin varit tidigare, hihi. Vi körde en liten bit nere på isen och hundarna skötte sig fint även om det märktes att lasten var ovanligt tung med fem personer på släden. Det bästa av allt var att både Rotax och Nalle skötte sig fint kring barnen efteråt. De kan ju båda bli väldigt ivriga kring barn och naggas lite, så normalt sett får de aldrig träffa barn alls, men nu var både barnen och hundarna så lugna så det kändes helt OK. Att ha fått trötta ut sig fysiskt först hjälper ju förstås också. =)

I söndags ledsnade jag även på Noomis päls, hon är ganska ”hår-öm” för att vara en trimhund och hennes päls behöver borstas rätt ofta. Dessutom kliar hon sig ju lite till och från, så för att råda bot på allt på en gång testade jag faktiskt att klippa ben, mage och huvud, medan jag trimmade ryggen som ju är mer okänslig. Snabbt och lätt, och lilla hund blev jätteglad. Vi har ju ändå lagt utställningskarriären på hyllan så jag tror det här är bäst både för mig och henne. Noomi är ju dessutom lite speciell, inte alltid helt bekväm med att hanteras, och att trimma hela hunden tar ju flera timmar och luggas ju en del. Klippningen går både smärtfritt samt många gånger snabbare.

Igår avslutades arbetsveckan med en titt på motorcyklar i Luleå, ingen jag skulle ha själv med en kompis var sugen, och jag har ju tänkt börja köra tvåhjuligt själv nu i sommar, synintyg för övningskörningstillståndet ligger på kökebordet, hihi. Perfekt med ett till barmarksintresse ju! =) Dessutom ser jag fram emot att bättra på mina motorkunskaper.

Idag drog jag och hundarna till Malmens led mellan Pålkem och Vuoddas. Orsaken var egentligen ett halsband som jag fått av min faster, som jag tappade bort i Pålkem (tog av det innan bastun) på skoterresan för några veckor sen. Det måste ha glidit iväg bland mina och andras saker och hamnat ur synhåll, och vips blev det kvar! Som tur var hade ägarinnan till stället hittat det och tagit reda på det, så jag passade på att åka upp och hämta det och samtidigt ta med hundarna och släden för lite körning på ”nya” spår. Nåja, vi har faktiskt kört här en gång tidigare, men det är fler år sen.

https://i1.wp.com/www.nukutvi.se/2016/0319/a.jpg

Noomi åkte mest i släden men sprang säkert 7-8 km också, i full fart! Jag hade med fika å ved men solen gled in bakom en massa envisa moln och snart blev det faktiskt nästan kallt. Vi hittade inga bra eldplatser heller, så det slutade med att vi vände hemåt med fikat kvar i slädsäcken, hihi, men hundarna fick springa i ungefär 3 timmar och var väldigt nöjda med det.

https://i2.wp.com/www.nukutvi.se/2016/0319/b.jpg

https://i1.wp.com/www.nukutvi.se/2016/0319/c.jpg

På vägen hemåt såg vi en jättefin räv! Den korsade spåret och satte sig sen uppe på en kulle och tittade på oss, men den hann precis undan innan jag fick upp kameran. Hundarna blev i alla fall nyfikna och tyckte att den var fin. =)

Mintu och Kaela var otroligt långsamma idag, ojoj, våra fartdagar (om man nu ens kan kalla dem så) är verkligen över, hihi. Mina fingrar var alldeles vita och nästan utan känsel när vi kom tillbaka till bilen. Hade ju klätt mig för lite soligare väder tyvärr… men det värmer hjärtat att se hundarna så trötta och genomnöjda, det är lite skönt varje gång. Även om de sprungit långsamt som attan så är de nöjda, och det är viktigast för mig.

Till och med Noomi blev faktiskt trött, och sov gott i bilen på vägen hemåt. =) Så nu är vi alla nöjda och trötta, och helgen har ju bara börjat!

https://i2.wp.com/www.nukutvi.se/2016/0319/d.jpg


Lämna en kommentar

Soligt!

Har gjort en massa roligt senaste veckorna, en härlig skotertur med fina vänner, jag åkte mest men körde ett par mil också, årets första skoterkontakt för min del. Hmm… dags att  sparka igång min gammelskoter snart ju! Vi hade en jättetrevlig resa å det var inte alls många som snarkade högt så det var inga problem att sova i sovsal. En rolig sak var att på vägen till och från Pålkem så passerade vi väldigt många ställen där jag kört släde, oftast ihop med Veronica och hennes hundar, kring stan förstås, längst stamsnätledningen norrut, kring Gunnarsbyn, Spiken, Hundsjö, Skogså osv. Många minnen på kort tid från många olika slädturer, och nog är det ju roligt att komma så långt så snabbt också, hundspann och skoter är ju helt underbara men på olika sätt.

Della har slutat äta medicin så jag har hunnit rida lite också, både gjort framsteg och kommit på vad jag behöver träna mer på, jättekul!

Alla hundarna mår bra, såren har läkt jättefint efter Mintu och Rotax bråk, vi kör regelbundet men det har inte blivit några långa distanser i år, 2 mil som längst, så det här blir nog mer en myssäsong än några stora prestationer. Vi har hunnit köra två ”kunder” som hade med sig gott fika och fick en tur ner på älven, jättetrevligt.

Igår flexade jag ut efter lunch och åkte hem till hundarna för en slädtur i strålande sol (och nån enstaka plusgrad till och med), kamera, stativ och fjärr fick följa och här har ni resultatet:

https://i1.wp.com/www.nukutvi.se/2016/0312/a.jpg

https://i2.wp.com/www.nukutvi.se/2016/0312/b.jpg

https://i0.wp.com/www.nukutvi.se/2016/0312/c.jpg

https://i2.wp.com/www.nukutvi.se/2016/0312/d.jpg

https://i1.wp.com/www.nukutvi.se/2016/0312/e.jpg

https://i1.wp.com/www.nukutvi.se/2016/0312/f.jpg

https://i0.wp.com/www.nukutvi.se/2016/0312/g.jpg

https://i2.wp.com/www.nukutvi.se/2016/0312/h.jpg

https://i1.wp.com/www.nukutvi.se/2016/0312/i.jpg

Lite afterwork på det! =)

https://i0.wp.com/www.nukutvi.se/2016/0312/j.jpg

Imorse hade hela världen täckts av tjock vit rimfrost, jättefint!

https://i0.wp.com/www.nukutvi.se/2016/0312/k.jpg

https://i0.wp.com/www.nukutvi.se/2016/0312/l.jpg

Så här såg till exempel en helt vanlig gran ut på en halvmeters avstånd, häftigt! Nu tittar solen fram och det blir nog en långis med Noomi så att hon får sträcka på småbenen. =)


2 kommentarer

Blött under snön

Alla små sår verkar läka fint – skönt! Mintu fick ju ett punkteringssår från en hörntand under hakan och såna brukar ju kunna bli infekterade om man har otur, men eftersom det blödde så rejält fick jag en känsla av att det skulle bli bäst om jag lät bli att tvätta och grejsa, och det verkar faktiskt som att det var rätt beslut. Ytan torkade snabbt upp och det blev aldrig svullet eller fult så blodet sköljde nog ur på ett bra sätt.

Vi har haft en jättebra helg, trevlig umgänge med grannarna, Haradsrevyn igår kväll och så pyssel med hundarna förstås. Noomi har fått lära sig att hämta vantar som jag tappar på promenaden och hon har jättekul, men längre bort än 30-40 meter kan jag inte lämna dem ännu. Huskisarna fick en tur idag, jag hade ju hoppats på snöstorm men den gav ju med sig alldeles för snabbt, fast lite grått och blåsigt var det i alla fall.

https://i0.wp.com/www.nukutvi.se/2016/0221/a.jpg

https://i0.wp.com/www.nukutvi.se/2016/0221/b.jpg

Vi körde älven norrut för första gången i år, och det häftiga var att jag testade att bara tänka på vart vi skulle, utan att säga nåt. Normalt sett är ju hundarna vanedjur och går oftast det spår vi brukar ta. Dvs, de ”borde” ha svängt vänster när vi kom till isvägen eftersom det var 10 månader sen senast vi följde älven norrut, men trots att jag var helt tyst fortsatte de rakt fram längs ”nya” spår och hamnade precis där jag tänkt. Det låter kanske inte så underligt, men lite paff blev jag faktiskt, för vanans makt är stark.

Vi kom dock bara några kilometer innan det började vara mycket vatten på isen, alltså 10-15 cm vatten som ligger ovanpå den tjocka isen, men under snön. Ofarligt, men opraktiskt… Hundarna hade svårt att hitta bra spår som bar dem, och när de råkade trassla lite och jag skulle gå och fram och hjälpa dem märkte jag hur det bubblade i skorna. Hade ju inte tagit slädskorna utan ett par enklare vinterskor eftersom det var så varmt… gick inte att ta ett enda steg utan att trampa i vatten.

https://i1.wp.com/www.nukutvi.se/2016/0221/c.jpg

https://i0.wp.com/www.nukutvi.se/2016/0221/d.jpg

Vi vände om betydligt tidigare än tänkt, men med allt plumsande och pulsande tror jag hundarna blev nöjda ändå. Å jag var blöt om fötterna och rätt nöjd jag med, hihi.

https://i2.wp.com/www.nukutvi.se/2016/0221/e.jpg

https://i2.wp.com/www.nukutvi.se/2016/0221/f.jpg

Det var faktiskt rätt skönt att komma tillbaka på spår som bar oss igen, men det var lite trist att det hunnit bli så blött redan nu. Det vattnet får vi nog leva med resten av vintern tyvärr. Nu ska Noomi få lite tricksträning, och sen väntar första natten på min nya bäddmadrass, nån slags ”memory foam”. Vid första test var den riktigt bekväm, så vi får väl se om jag tar mig upp i tid för att komma till jobbet imorgon, eller helt blir kvar… =)


6 kommentarer

Blä

Om vi börjar med roliga saker i fredags så bytte vi ett trasigt reläskydd på fredag eftermiddag, ungefär när de flesta andra gick hem från jobbet. Lite pillrigt och superroligt, och något av det bästa av allt var förstås att bytet skedde i lugn och ro utan att kunderna alls behövde bli störda eller märka något. Bra känsla!

Längst upp sitter det gamla skyddet som gått sönder, under det har vi monterat ett ”nytt” och med mejseln ställer jag in vilka värden för strömmar och tid som skyddet ska reagera på. Dessa skydd bryter strömmen om ett fel uppkommer på linjen ut till kunderna, och skyddar bland annat kablar, ledningar och annat från att överbelastas och t.ex. börja brinna. Viktiga saker alltså! Svinkul och mycket lärorikt! En perfekt början på fredag kväll, att få känna sig lite som en hjälte i smyg. =)

https://i1.wp.com/www.nukutvi.se/2016/0216/a.jpg

Lördag gick inte riktigt lika bra. Först en mysig liten ridtur på Della, sen skottning av alla hundgårdar så att dörrarna gick att öppna ordentligt och de värsta högarna, som gör stängslet så lågt, togs bort – rejält fyspass…!

Sen var det dags för slädtur. När alla fått på sig selar och jag skulle ta ut resten av hundarna (Xuper var redan framför släden) så rök Mintu och Rotax ihop, med 99% säkerhet pga. Rotax och hans lite kaxiga attityd. Lyckades få isär dem efter max nån minut, men Rotax är lite otäck, när han slåss så biter han tag å sen håller han och vägrar släppa. Sparkade honom i magen mm, men det struntade ju han i. Till slut lyckades jag dra iväg båda två till en hundgårdsdörr och halvt klämma isär dem med dörren. Så fort nån släppte taget kunde jag i alla fall stänga och skilja dem åt.

Huvva, Rotax fick ett mindre sår på nosryggen, men Mintu hade ett lite blodigt öra, ett punkteringssår på hakan som blödde rejält, och så haltade han. Stackars fina killen, som jag tycker extra synd om när sånt här händer för jag vet att han gör vad han kan för att gå undan om nån provocerar honom, men nu blev det nog helt enkelt för trångt. Blod överallt, även på hundarna som inte ens varit med i fighten, men nu när det gått några dagar ser allt ut att läka fint i alla fall, och hältan försvann efter nån dag. Jag såg aldrig någon skada i närheten av benet så jag gissar att han kanske sträckt sig eller nåt sånt.

https://i2.wp.com/www.nukutvi.se/2016/0216/b.jpg

Blä i alla fall, hundslagsmål är inte roligt alls! Tur att ingen fick några allvarliga skador, och även om Mintu och Rotax inte fått träffas i rastgården sen dess (lite ömma sår är ju ingen oddssänkare i såna lägen så alla får läka först), så verkar de i alla fall inte bry sig speciellt mycket om varandra nu. Ibland kan man ju se efter en fight att hundarna stirrar ut varandra och blir osäkra kring varandra, men det verkar lugnt just nu och hoppas det fortsätter så.

Idag flexade jag ut och åkte hem till solen. Första slädturen sen i lördags, nu när alla hunnit läka ihop lite.

https://i1.wp.com/www.nukutvi.se/2016/0216/c.jpg

https://i0.wp.com/www.nukutvi.se/2016/0216/d.jpg

https://i0.wp.com/www.nukutvi.se/2016/0216/e.jpg

https://i2.wp.com/www.nukutvi.se/2016/0216/f.jpg

https://i1.wp.com/www.nukutvi.se/2016/0216/g.jpg

Superfint ute men jyckarna kändes lite som ett pensionärsgäng, vet inte riktigt vad de gjort av orken? Nåja, blev en mjuk-återstart, och det kanske var lika bra.

Efter det en trevlig middag på Ming med några av brudarna, och sen en timme promenad med Noomi här hemma under stjärnorna. Just innan vi svängde upp mot huset kom ett fantastiskt vackert norrsken som snabbt spred sig över nästan hela himlen – magiskt! Ett av de finaste norrsken jag sett faktiskt, men bara fem minuter senare var allt borta. Tajming! =)


Lämna en kommentar

Under stjärnorna

https://i2.wp.com/www.nukutvi.se/2016/0211/a.jpg

Kaela löper nu och Xuper är superkär! Under kvällens slädtur blev jag  tvungen att ankra när vi  stannade för Xupers hjärna verkar helt ha glömt vad ”stå kvar” betydde. Nysnö ovanpå ett hårdare lager och så lite mjukt där under igen blev tungt att springa i, det märktes att hundarna inte kunde slappna av helt så vi körde bara en halvmil för att få sträcka lite på benen.

Xuper tyckte nog att det var världens bästa dragtur – hög av löptiksluft. Nalle, Mintu, Rotax, Silva och Kaela hade nog bara en helt vanlig (men kort) dag på jobbet. Rossi däremot tyckte att underlaget var lite jobbigt, så hon tyckte nog snarast att kvällens tur var typ ett mordförsök som hon överlevde med nöd och näppe! Vackert var det i alla fall nere på älven, stjärnklart och bara -4 grader och en svag vind. =)

Sen kom en av mina supergrannar förbi och skottade hela min gård med sin traktor, så himla snällt! =) Jag bor verkligen i världens bästa lilla by. ❤

Akvariet har fått ett rejält vattenbyte samt några siamesiska  älgätare så alginvasionen börjar ha gett med sig. Fyra nya fläckiga pansarmalar har fått flytta in och lite mer växter och nu börjar det se rätt mysigt ut, det måste bara växa meeeer! =)

https://i1.wp.com/www.nukutvi.se/2016/0211/b.jpg