Nukutvi huskies & Cairnterrier

34 tassar på äventyr…


2 kommentarer

Lite kaos

Igår var det dags för slädtur igen förstås, men den gick sisådär. Bara några hundra meter efter start mötte vi två jägare med en kopplad jakthund. Mannen med hunden gick ner i skogen och vi fick klartecken att passera men när vi passerade visade det sig att mannen med hunden bara klivit direkt utom synhåll, och när hundarna fick syn på dem igen, bara nån meter bort, så blev retningen för stark… #&¤#%/&/%&/”€$£@$€!!!

Jag tycker ju att Mintu och Kaela har rutin nog för att kunna hantera nåt sånt när man kommer med bra fart, men idag flippade det om och de drog ut i skogen och trasslade in sig medan killen med hunden lyckades smita undan utan att de hann mötas. Huvva! I efterhand så skulle jag ju ha varit tydligare med att be killen med hunden gå ut rejält i skogen förstås, tidigt på säsongen och utan bra ankarfäste eller bromsfäste behöver man ju marginalerna på rätt sida, men det är lätt att vara efterklok ibland.

Ingen gjorde sig illa och allt gick att reda ut, hundarna hann nog aldrig mötas riktigt ens, men det är ändå såna där händelser som ju inte får inträffa, och som lämnar en tråkig magkänsla efter sig. Med många inblandade, både hundar och människor, linor, tänder och stora krafter, ja då är det ju faktiskt väldigt lätt hänt att nån gör sig illa, å när det går snett så går det ju ruskigt snabbt många gånger. En situation kan spåra ur på ett fåtal sekunder och då är det ju oftast ”för sent”. För att verkligen rädda läget hade man ju egentligen behövt göra ett annat val ett par minuter tidigare.

Xuper skötte sig dock jättefint som vanligt, så han får en egen bild, med en lite härligt knasig uppsyn. =)

Efter körningen blev det promenad med Noomi och sen en genomkörare i gymmet på jobbet, riktigt skönt och behövligt! På vägen hem igen länsade jag ICA Kvantum och sen en riktig myskväll med Noomi, hemmagjord pizza till mig å tuggben till henne å så Kunskapskanalen på det, hihi. =) Innan jag somnade hade ”jobbig händelse” förvandlats till 95% ”lärdom” istället, å det är ju bra. Då hade det ju ett syfte ändå.

Idag blir det pyssel och fix här hemma, med hundar å hus. Tänkte se om jag har nån fin gran också, här på tomten. Släden ska ut igen förstås, men jag tror vi tar en annan väg idag. Å hoppas att den är ödslig på riktigt, hihi.

Annonser


3 kommentarer

Världens roligaste vecka! =)

Förra helgen fortsatte riktigt bra! Lördagens ridning var helt underbar och jag börjar kännas mig allt säkrare i sadeln igen, helt underbart! I söndags blev det ”bara” hundar, och Gopron fick följa med mig och huskisarna ut på äventyr vilket resulterade i en liten film – så kom – och åk med en sväng! Jag testade lite nya kameratekniker och vissa av dem ska absolut förfinas i vinter! =) Nu längtar vi bara efter riktiga skoterleder, ringlande vackra skoterleder som tar oss rakt ut i skogen.

I måndags kväll var det dags att rida igen, jag och Della red ut i månskenet med Berit och Conny, och jäklar så fint det var! Underbart månljus och snö på marken och på träden, helt magiskt! Vi hann med en liten galopp längs byavägen och det är så skoj att känna att både ridmusklerna och den mentala känslan av ”jag har ju faktiskt gjort det här förr!” börjar komma tillbaka. Det finns massvis kvar att lära men jag börjar ändå känna mig trygg i sadeln och jag har faktiskt grundkoll på läget – galoppen under månen på lilla Della – ooooh så härligt! =) Helt fantastiskt häftigt!

I tisdags åkte jag med jobbet till Umeå för att träffa blivande elkraftsingenjörer som läser en högskoleingenjörsutbildning på distans. Alltid roligt att komma ut och träffa både andra i branschen och så ivriga elever, vissa med en mycket klar bild av de vill göra och andra som bara är allmänt sugna på ämnet. Kanonkul! Å extra roligt är det ju att kunna hälsa dem alla välkomna in i en bransch med så bra möjligheter till otroligt roliga jobb – och med största säkerhet – jobb livet ut!

Appropå jobb så råkade jag få en stilstudie av min kontorsstil… sen jag bytte rum och fick fotstöd på bordet glider jag bara längre och längre ner i stolen…hihi… Men, om man tränar regelbundet så tänker jag att det kanske är ok? För faktiskt, nu för tiden har jag ju i stort sett aldrig ont i ryggen, så min obefintliga arbetsmiljöansträning verkar passera omärkt förbi…hihi

Igår kväll skulle jag ju hem å promenera å köra släde men jag var supertrött efter middagen och hamnade i soffan. Somnade i soffan. Vaknade alldeles för sent och borstade tänderna, tänkte att den här dagen är ju redan slut… gick ut för att kvällskissa Noomi efter nio nån gång i möttes av detta:

I det läget har man ju två val, antingen klär man på sig BUMS å selar ut hundarna, eller så låter man en helt magiskt chans bara passera… så 15 minuter senare slet jag förstås loss ankaret från dragkroken på min bil, första slädturen hemifrån tomten denna säsong, och hundarna å jag körde ungefär en halvmil i otroligt starkt månljus genom en tyst och ödslig värld.

Hundarna var riktigt pigga och hade bråttom i sina små ben. När vi kommit längst bort i byn körde vi ner på ängarna ä följde kanterna av det som sommartid är en enorm fårhage. Bitvis var hundarna smarta och kloka, men nån sväng fick de ett riktigt hjärnsläpp och Kaela tänkte nog mer på ”jakt” än ”HÖÖÖGER” som jag ropade tills halsen var hes. Hmm…

Sen tog vi förstås samma väg tillbaka, och när vi kom hem släppte jag för allra första gången ihop alla 7 huskisarna i rastgården, nu när alla var trötta och nöjda och alldeles nysprungna. Rotax stelnade till lite när han fick se Xuper ”lös”, verkade tyckte att den där nya borde hålla sig bakom galler, men det räckte att grymta till lite åt honom så skärpte han sig och i övrigt var det jättelugnt. Duktiga älskade små vänner! Magin som skapas en sån här kväll skulle jag så gärna vilja kunna sprida över världen, men det är nog faktiskt svårt att förklara hur otroligt ljust det blir med snö på marken och träden och fullmåne, för nån som aldrig sett det. Det är nog svårt att tro helt enkelt! Blev en sen kväll men det var det absolut värt… =)

Nu ikväll skulle jag rida Della igen men när vi tog in henne hittade vi ett blödande litet sår på insidan hasleden, å hon ville inte riktigt stödja på benet så ridturen ställdes in. Typiskt, men mest av allt hoppas jag förstås bara att lilla Della snart är på benen igen. Hon är så himla fin och go, men det verkar finnas fler hästar som gärna kommer ut lite extra så jag kanske hoppar upp på en ny springare redan till helgen?

Istället blev det långpromenad med Noomi, å så håller vi tummarna för lilla sagohästen. Slutligen några jättebra saker, först en tanke till mina fantastiska hundvakter som tar så otroligt bra hand om Noomi när jag jobbar eller är bortrest, ni är helt fantastiska! ❤

Dessutom fick jag hjälp av finaste vännen i veckan att få igång extraljusen på min bil igen (de slocknade helt nån gång under sommaren) och säkra av dem, och det är ju hur bra som helst! Jag tänkte länge att det säker bara var trasiga lampor eller säkringar, men det visade sig vara ett lite klurigt fel så det där behövde jag absolut hjälp med å dessutom fick jag ju de två första lektionerna i ”bil-el”. Pendlar man 5-6 mil landsväg varje dag så är ju bra ljus en riktig livförsäkring – tack! ❤

Nu…så var tydligen den här dagen också slut, dags att mata huskisarna och pussa de små nosarna och sen sova. Natti-natti världen!


Lämna en kommentar

Dagar av själavård!

Igår gjorde vi ett primärt jordfelsprov på jobbet, ruskigt roligt och dessutom viktigt. Provet görs för att man ska kunna säkerställa att jordfelsskydden faktiskt fungerar som de ska och kopplar bort en linje om ett jordfel uppstår, alltså en ren säkerhetsfunktion egentligen. Många andra typer av skydd kan man testa ”på låtsas” och ändå vara säker på deras funktion, men riktade jordfelsskydd bör provas och denna dag testade vi dessutom ett speciellt sorts jordfel som så att säga ”kommer och går” fast väldigt snabbt. Som tur var finns hela äventyret på film, så här har ni ett par minuters elnördsporr att njuta av, hihi. =)

Imorse steg jag upp vid sju för att mata/vattna hundarna och sätta bilen på värme. Ett par timmar senare lastade jag in hundarna i bilen, men sidodörren hade frusit fast och jag fick brottas med den en stund, den behövs ju för att komma åt burarna där 6 av de 7 hundarna brukar sitta… Sen kom vi ut till startplatsen några kilometer hemifrån och då hade istället bakdörren frusit ihop helt så Xuper fick jag smuggla ut genom sidodörren och spännbanden som håller fast släden låg fastfrusna i is så det tog en stund innan vi var redo för avfärd. Jag måste helt klart tina upp min värld!


Mintu har blicken på vägen och Kaela blundar och visualiserar!

-9 grader kändes kaaallt idag, märks att man inte är van vid kylan, och jädrar vad kallt det hann bli om nästan hela kroppen trots storslädskorna (fast inte kall om fötterna förstås!), fast det var riktigt fint ute även om skoterspår förstås är roligare än små vägar. Pigga glada hundar och ren njutning för själen!


Rotax full i frost

Vanlig mössa var svinkallt idag, hög tid att välja öronlappsmössan istället eller så måste man dra upp huvan direkt! Hade helt klart underskattat kylan, dags att gräva lite djupare i garderoben inför turen imorgon.

Vi körde ungefär 8 kilometer utan att möta en enda levande själ, och jyckarna skötte sig jättefint. Det är faktiskt ganska skönt att ha ett medelålders spann, alla har rutin och vet vad de ska göra och det händer inte så himla mycket tokigt. Praktiskt den här tiden på året när man inte har så mycket bromsfäste eller ankarfäste heller.

Sen kom då den där jobbiga saken, delen av slädturen som jag alltid bävar för…huvva… å jag menar förstås stunden när man kommer tillbaka till bilen, jättekall om händerna som just idag, å så ska det selas av, spännas loss, och värst av allt – släden ska spännas fast uppe på taket med isiga spännband och värkande korvfingrar. Mmm…det går ju att förebygga med handvärmare och sånt där men…inte ska man väl behöva slösa på såna när det är -9 grader ute? ;-P

Hundarna är i alla fall söta för de är alltid lika nöjda när vi återvänder till bilen och har bråttom in för att få vila och mysa. Nästan lika kul att ha sprungit som att få springa, hihi. Nu laddar jag värme för en ridtur om en liten stund, och mer kläder behövs ju helt klart!!!


2 kommentarer

Livet med Noomi

En vanlig måndag kväll i Rågis jag hade just snabbstädat akvariet och filmade lite för Whatsup… då kom Noomi och ville busa och bjöd in till något som slutade med en legendarisk tunnel! Hon blir smått galen när man springer ifrån henne istället för att kampa med leksaken, hihi. Man får skratta mycket åt detta tokiga lilla skägg… ikväll blir det allmän kloklippning, passande va?


2 kommentarer

Slädpremiääär!

Huvva, imorse när jag vaknade hörde jag tydligen ljudet av regn, precis som igår kväll, och 99,9% av all snö var borta från tomten. Kaela och Silva sträckte nyvaket på sig när jag kom ut men såg ut att helst inte vilja gå ut i allt det blöta. Jag insåg snabbt att chanserna för slädtur just idag nog var rätt små… jag hade somnat till vinter men vaknat till ren å skär höst.

Men… när jag åt frukost fick jag ett mms från min granne med en riktig vinterbild från jaktmarkerna inte långt härifrån, och jag insåg snabbt att jag dömt ut dagen för snabbt… knöt ihop släden snabbt som attan och lastade den sen på biltaket – och hundarna var smått hysteriska när jag släppte ut dem och öppnade dörrarna till burarna i bilen.


Men…visst ser det lite tokigt ut?

Platsen vi åkte till ligger en bit bort, kanske en mil? Jag vet faktiskt inte riktigt, men plötsligt blev det vinter! Blöt snö visserligen – men vinter! Vägen jag fick tips om går över på ett berg och där låg flera centimeter kompakt snö, på sidorna av berget däremot var det lite sämre, så vi åkte över berget och ner på andra sidan tills snömängden tvingade mig att stanna med tanke på belagen. Vi startade där, första gången som Xuper går framför min släde, med ett piggt 7-spann och ivriga hjärtan.

Vi körde ungefär 3 km innan vi vände för att det började vara för lite snö igen, så allt som allt blev det en tur på 6 km, inte alltid man får ihop så lång sträcka med snö så här i början! Jyckarna skötte sig finfint och var riktigt glada – nu börjar vår tid! =)


Xuper och Silva

Bitvis körde vi på lite sten och grus så jag var aningen nervös över belagens skick när vi gled in bakom bilen igen, men de hade klarat sig bara fint och hinner nog glida många mil till, hoppas jag… =) Å om de hade gått åt så finns det ju faktiskt företag som inte gör annat än just slädbelag…!

Underbart att ha hunnit ha premiär, och nu verkar det vara mer snö på gång så jag hoppas att vi faktiskt ska kunna köra regelbundet på snö nu, även om vi kanske inte kan köra riktigt hemifrån alla gånger ännu. Jättenöjd med Xuper, han funkar kanonbra, jobbar bra och håller sig lugn och cool och trasslar aldrig, en mycket trevlig hund att köra och leva med. ❤

Avslutar med svartvit selfie från fotoprojekt, tyckte den passade även för idag, för lite så här känns det ju, att ha hela långa vintern precis framför sig! =)


2 kommentarer

Snöööööö! =D

Åh vilken lycka! Imorse när jag kom ut låg ett litet lager vit snö på marken i Rågis och när jag kom hem från jobbet var det alldeles vitt! Säsongens första snö ger alltid mitt hjärta ett par dubbelslag! Helt underbart! Noomi busade i snön och om man hade haft extrabelag hemma så hade det nog faktiskt gått utmärkt att köra släde på nån ostenig grusväg med öppet läge där inte träden fångar upp så mycket snö…oooh….så sugen jag var, men extrabelagen har inte kommit ännu så jag tog det vuxna beslutet – och lät bli med tanke på utrustningen…

Mysigt som tusan med snö i hundgårdarna och genast blev allt ljusare! Passade på att ta en bild på Silva, så som jag ofta ser henne, två lysande ögon längst bort i rastgården när hon vill leka lite till…hihi… =)

Resten av kvällen blev bus med en superbusig liten terrier, dragkamp, jaktlek och klurigheter, hon har verkligen oändligt med energi mitt lilla Lillskägg! Helt sanslös liten varelse, hihi. Har även inhandlat de sista invånarna (planerade i alla fall) till akvariet, 6 fina små randiga scalarer från Akvariecenter i Luleå.

Så här ser akvariet ut nu, just på bilden med många fiskar uppe vid ytan (matdags) och nu är fiskkvoten nog preliminärt fylld: 20 neontetror, 6 scalarer, 7 rödmunstetror, 3 mosaikgurami, 2 ancistrus och 5 fläckiga pansarmalar. Eventuellt nån fler bottenfisk men i övrigt ska de nog bara få växa i lugn och ro ett tag.

Avslutar med en otroligt fin låt till en alldeles speciell vän – du vet vem du är! =)


Lämna en kommentar

Isen är envis… =(

Idag har större delen av arbetsdagen bedrivits ute i fält, och en lång dag blev det dessutom. Roligt och lärorikt, och man inser ödmjukt hur otroligt invecklade vissa tekniksaker faktiskt är. Tur att det fanns varm choklad och bullar när timmarna började rinna iväg! Bara att inse – om man blir riktigt duktig på reläskydd har man jobb resten av livet och lite till, för fy tusan så invecklat det börjar vara, jätteroligt men i stort sett omöjligt att överblicka för oss som bara jobbar med det lite ibland.

Kom efter hem sju nån gång och var sååå sugen på hundträning, efter ännu en dag med plusgrader tänkte jag att det borde gå, så jag vände i stort sett i dörren och selade ut hela gänget innan jag hoppat ur arbetskläderna, men tyvärr visade sig isen ligga kvar på stora delar av småvägarna. Vi körde 4 km men alldeles för stora delar var halkiga så om inte vädret slår om rejält så får vi hålla oss i rastgården och låta selarna hänga kvar på sina krokar. Typiskt! Så – nu vill jag antingen ha en massa snö (fast helst blötsnö först så att halkan försvinner) eller så en hög med plusgrader så att isen ger med sig…Vi får se vad det blir, hihi. God natt världen!