Nu drar vi till fjälls!

Helgen har gått i packningens och förberedelsernas tecken. Fullt ös! Min ryggsäck vägde in på nätta 14kg vid en första check men sen har lite saker tillkommit och så ska ju ca 4,5kg Noomi hänga på min mage också. Förkylningen ligger och gnyr och vill inte riktigt försvinna hela vägen på även om den är på väg. Hmm… Vädret kring Abisko ser väldigt blandat ut beroende på vilken timme man tittar och  det växlar mellan massvis med regn och rätt OK. Giela verkar rätt pigg och vi packar förstås med oss medicin och Back on Track under resan. Det kliar i sambons hals. Ja denna tripp har helt enkelt förutsättningar för att bli en succé eller en katastrof!

Noomi tar förberedelserna med lugn

Noomi fick ett nytt regntäcke från Hööks igår för 179kr. Det gamla har hon redan vuxit ur och om man ska vara ute så måste man vara förberedd! Detta hade dessutom lite foder och ger lite värme. Om det regnar håller vi oss nog under tak eller tältduk när det går, men man måste ändå vara förberedd.

Det känns alltid lite vemodigt att lämna huskygänget men jag vet att de får den bästa omvårdnaden här hemma. Jag avslutade kvällen igår rätt klantigt med att klippa Mintu ganska rejält i pulpan. =/ Ska titta till lilla tassen en sista gång innan vi åker. På bilden ovanför ser han lite sur ut nästan men det är nog ögonen som luras. Mintu lever i nuet och är verkligen ingen hund som ”surar”. Däremot tycker han att kloklippning är lite läskigt så detta var ingen höjdare.

Det känns lite tråkigt att det har varit så jäktigt sista dagarna och att förkylningen har hindrat oss från att träna så mycket som vi brukar, men så kan det ju vara ibland. =/ Hade velat ha 3 timmar till idag!

Noomi – dagen D – efter kisspaus återtas position i sängen så kan människorna packa och springa bäst de vill!

Nu ska de sista sakerna på plats och sen drar vi – ses om en vecka!

 

 

 

 

Noomi skuttar i position och huskisarna balanserar på sin nya boll

Nu är löpen över och det är verkligen underbart att kunna ha hela gänget (dvs. huskisarna) tillsammans igen. Spänningen som funnits mellan Rotax och Mintu (från Rotax sida) verkar ha lugnat sig och det känns väldigt lugnt i hela gruppen på alla sätt. Skönt! Sånt där ska man ju egentligen inte skriva heller *peppar peppar* men det är i alla fall skönt att ordningen är återställd.

Vi har haft en bit över 25 grader idag och hundarna har mest slappat i skuggan. Silva gräver i sin grop och där nere är det säkert rätt svalt och skönt.

Rotax slappar i skuggan av en vår stora björk

När jag har öppet mellan hundgårdarna så att alla har fri tillgång till alla ytor ser man lite roliga mönster. Vattenskålen i mittenhundgården drar Rossi i stort sett alltid iväg med. Måste gå ut en sväng till nu ikväll och se till att de har vatten kvar just pga. henne. Dessutom verkar de flesta tycka att man bör bajsa i den nyaste hundgården längst ifrån garaget, dvs. där Mintu och Nalle normalt sett bor. Den rensades imorse men var rätt ”skitig” igen nu på eftermiddagen redan och såg inte ut att ha städats på många dagar efter alla flitiga toalettbesökare på tillfällig torrfoderdiet.

Noomi fick lite spaghetti i sin mat idag och tyckte att de var roliga men lite konstiga. Hon släpade runt dem över halva köksgolvet innan de gick åt. En till kycklinghals har hon fått också och vips var den borta! Jag finkammade rummet och sökte av alla små vinklar och vrår eftersom jag inte kunde tänka mig att hon skulle ha hunnit sluka den under minuterna då jag var i ett annat rumt, men borta var den! =O

Noomi och jag testade lite ingångar, de första i hennes liv, och till min stora förvåning så hade hon en hyfsat start faktiskt. Vi har ju tränat lite klossträningen men är inte alls klara med det. Däremot har vi tränat rätt mycket på ”fotposition” och kör en position varje gång vi ska ut för att kissa. Att hitta position från andra håll än bakifrån är däremot nytt och därför var det skoj att se att fjant har nån slags grundförståelse för åt vilken håll man ska. Efter det här börjar vi gå vidare från ”allmän belöning när man sitter vid sidan” till lite högre kriterier när det gäller position – längtar! Kan man tjuvträna lydnad till fjälls? =)

Huskisarna fick varsitt pass på vår nya boll som husse blåste upp åt oss. Den är formad som en jordnöt och ger hundarna lite mer plats för att stå. Tyvärr var den även enklare att sitta på, men å andra sidan ger den ju utrymme för lite mer rörelser och variation rent allmänt. Den var dessutom mycket enklare för mig att hålla stabilt utan att hundarna kunde ta stöd mot min kropp så enkelt. Vi lattjade mest på lite då jag glömt ta med mig tidtagningen ut, så det blev bland annat så här:

Pigg även idag och förutom lite host och snor så verkar förkylningen vara på väg att ge med sig. Ryggsäcken är halvpackad och klädförrådet inventerat. Jag är nu 99% inställd på att Giela ska få följa med till fjälls på måndag och hoppas att medicineringen ska hjälpa oss på traven. Den enda tråkiga i kråksången är att vädret ser minst sagt kasst ut kring Abisko nästa vecka. Regn mer eller mindre varje dag, och vissa dagar rejält med regn. =/ En blöt tältsemester med hund är inte riktigt vad man drömmer om när man söker sig till fjälls. Hoppas det hinner ändra sig! Vi har längtat så himla länge efter detta. Att ta sig till fjälls tillsammans är inte helt enkelt när man samlat på sig en hög med hundar och nu var det flera år sen vi var iväg både sambon å jag.

Giela får specialbehandling samt träning på bruks

Idag var Giela in till Paula på Älvdalens hundhälsa för laserbehandling, massage och vibrationsmadrass, för 500kr. Ett bra paket! Paula höll förstås med om att Giela såg mycket sämre ut än vanligt och ibland såg man på Gielas lilla ansikte att behandlingen hittade ömma punkter. Hon menade att det förmodligen handlade om en inflammation orsakad av artrosen och det lät väldigt logiskt. Så här stapplig har tant aldrig varit förut även om hon även i sitt stappliga tillstånd är piggare än många av sina jämnåriga.

Vibben är rätt mysig

Så här sover vår tant!

Jag pratade med Djursjukhuset som skrev ut hennes medicin senast så vi fick ett recept Rimadyl och förhoppningsvis kan det rädda Gielas fjälltur. Dagens chock var dock priset på Rimadyl, typ 350kr! Hade helt glömt att det var så dyrt!     =O

Medan Giela fick sin behandling väntade de andra sju ute i bilen eftersom vi skulle åka och träna efteråt. De hade skugga och bra ventilation så de verkade ha det rätt mysigt trots supervärmen. Förutom att det alltför väl uppvilade huskygänget sjöng två vackra serenader medan Giela fick sin behandling så hittade Silva/Kaela även på lite bus. När jag tittade ut såg jag att det låg leksaker över halva parkeringen…precis som jag misstänkt så gav de sig på de små plastkrokarna på burens insida som höll de små plastkorgarna på utsidan… Hrmf…

Till höger – marodörerna!

Kaela fick följa med in och shoppa lite efteråt. Jag har länge velat ha en bra promenadsele som sparar hennes rygg och hindrar henne från att smådra, och först hade vi siktat på VGW (stavning?) men Paula hade så fina selar från Amoken med liknande form och dessutom på 50% rea, så vi slog till där istället!

Lilla Kaela har blivit en tjockis igen. Det är otroligt hur snabbt hon hittar kalorierna och sätter fast dem på kroppen. För bara några veckor sen var hon i lagom form men nu är det bantning som gäller igen. Vid en igenomkänning så är även Mintu rundare än nånsin! Blir bantning även där. Resten av gänget är i lagom form men dessa två har blivit små tjockisar!

Mintu = tjock!

Stolta Kaela i sin nya sele

Efter det åkte vi ut till brukshundklubben för att träna lite. Idag lände jag äntligen att förkylningen lämnat mig nog för att jag skulle orka med hundträning. Lite snuva och hosta ja – men krafterna är tillbaka! Det var varmt som tusan men skönt att vara ute ändå. Både jag och hundarna hade nog lite träningsabstinens! Noomi och jag gick ner till ”träsket” för att svalka oss men det är verkligen ett träsk! Vass, brunt vatten och dy… kändes ännu mer igenvuxet än jag minns det.

Ser ni valpen?

Noomi fick i alla fall träna på sin target, idag på en ny plats. Funkade fint och hon jobbade på bra trots värmen tycker jag. Har bestämt nu för att köra utan kommando, ser hon targeten så ska hon springa dit helt enkelt. Hon är riktigt söt och rolig att jobba med!

Måste även visa upp min ”ruta”. Jag sökte egentligen vita tyg- eller plastband för att markera kanterna men hittade inte något passande. Då snubblade jag på detta passande plastband på Dollar$tore för 10kr! Party zone är ju precis vad vi vill ha där inne! Konerna fick plötsligt en väldigt fel färg så jag vet inte var detta ska sluta, men å andra sidan är det ju ett par månader kvar innan vi ska börja med det här momentet ändå.

Huskisarna fick en rallybana med 10 skyltar. Jag vet inte riktigt hur det gick till men det kändes faktiskt att hundarna utvecklats mycket, de flesta börjar kunna hitta en vettig fotposition, de kan hålla fokus en stund och förstår att man kan sitta både framför och vid sidan, ja det går helt enkelt sakta men säkert framåt! Rossi fick vara med på film som exempel. Hon är väl just nu en av de duktigare ihop med Giela och Rotax. Silva och Kaela är med i den klubben ibland. Nalle och Mintu kämpar på men har gjort stora framsteg även de faktiskt – speciellt Nalle som var så väldigt virrig i början. Är stolt över hela gänget! De har utvecklats mycket!

Om ni undrar vad som piper så är det först Noomi, och sen ringer min mobil tydligen…

Väl hemma fick Noomi en kycklinghals som vi köpt hos Älvdalens hundhälsa. Nu finns även oxnacke och kalkonhals i frysen men bara i ”prova på” mängd. Noomi var först lite fundersam och försiktig med den lilla halsen men sen började hon tugga loss och vips var den borta. Mums!

Underbart med en hundtränardag – känner mig som ny igen! =) Dags att sova inför arbetsdag imorgon och sen börjar något riktigt roligt, packning av fjällsäck! =) Hoppas, hoppas, HOPPAS att Giela kan följa med oss.

 

 

 

 

 

 

Fjällresan hänger löst för tant =(

Börjar med en bild på en kartong som jag haft hundmedicin i sen Jacki var ung. Jag skulle tro att den är från mitten av 90-talet alltså. Det är en gammal Frolickartong och visst ser hunden på bilden lite smått tokig ut?

Min förkylning hänger envist kvar och dagarna till semester och fjällresa känns alltför få. Vill hinna jobba och hinna med en massa annat innan nästa vecka! En annan tråkig sak inför fjällresan är att Gielas rygg trilskas och verkar ond även nu. Hon går lite stappligt med bakbenen, ja alltså stappligt för att vara Giela, har sett tusen resor värre på andra hundar, och det verkar inte ge med sig. Min förkylning gör ju inte saken bättre för någon ork att fysiskt motionera hundar finns inte i denna här kroppen just nu. =(

Idag åkte vi till Råneå eftersom vi hade ett simbesök inbokat och det kändes viktigt för Giela att få lite behandling. Eftersom ryggen trilskats så bytte vid simningen mot ett besök på vibrationsmadrassen med förhoppning att det skulle lindra. Under tiden fick Noomi plaska i poolen och hämta bollar. Måste ännu en gång tacka Älvdalens hundhälsa för kanonbra service och väldigt bra utbud av tjänster och produkter. De är bäst!

Laddad badbrud

Boll. Boll. Boll.

Precis som förra gången så släppte jag ner Noomi i poolen och lät henne simma till bryggan. Skitskoj! Extra roligt var det när det fanns en boll att hämta. Om bollen låg ”på vägen” så hämtade hon den ivriga men bollarna längre bort lät hon bli. Lite klok är hon i alla fall. En gång hamnade hon fel och försökte klättra upp på bryggan från fel håll och det går ju inte. Jag fick göra ett litet panterhopp upp på poolkanten för att kunna hjälpa henne åt rätt håll för hon fortsatte simma på samma plats fast bara nosen och ansiktet stack upp över vattenytan. *s* Tur att hon är en liten tuffing som mest bara minns allt det roliga.

Giela fick en stund på vibrationsmadrassen och lite massage och jag hoppas att det lindrade hennes rygg. Imorgon har vi bokat en ny tid hos Paula för att känna igenom henne ordentligt och få lite mer specialbehandling. Hoppas innerligt att tant hinner blir piggare innan nästa vecka, eller att vi i alla fall får veta vad som gjort henne sämre nu. Tankarna snurrar ju rätt mycket. T.ex. tycker jag att hon flåsat ovanligt mycket, nu efter löp funderar man ju alltid på livmoderinflammation mm. Å andra sidan löpte hon nyss och det kanske bara är efterslängar av löptiksflås? Med hennes tysta löp är det svårt att tidsbestämma nånting.

Håller tummar och tår för att Giela ska få följa. Realistiskt sett så är detta ju antagligen hennes sista chans till en längre fjälltur eftersom kroppen trots allt inte blir yngre med åren. Hon älskar verkligen att vara till fjälls och skulle nog stortrivas, men det får ju inte kosta mer än det smakar. Hoppas på bra svar imorgon!

Sjukling =/

Att vara sjuk och ligga i soffan är mycket mysigare om man har en kompis. Imorse åkte jag in till jobbet för att hämta datorn och lite grejor och skriva tid, och sen fick jag vänta ett par timmar på Storheden innan min fodertransport kom. Sjuk eller inte, när man beställt mat till hundarna så måste den ju hämtas helt enkelt. Sen åkte vi hem och bäddade ner oss i soffan och Noomi betedde sig som en väldigt vuxen liten kompis och sov så snällt vid min sida resten av eftermiddagen.

Har lite lagomt med feber, snuva och så har det börjat klia i halsen… känns inget vidare med tanke på att det är precis en vecka kvar till fjällsemestern. Hoppas innerligt att inte sambon också blir smittad…! Alla mina kollegor har haft en släng av detta men det verkar vara rätt snabbt övergående. Hoppas detsamma gäller i vårt hus!

Vy från ett vindskydd

Huskygänget fick lite mys och tuggben och kloklippning. Något som jag tänkt göra redan i helgen men som inte blivit av. Senare ikväll blir det middagssök men mycket mer än så duger inte en sjuklig matte till. =/ Tur att mina hundar är väldigt snälla och anpassningsbara såna här gånger.

Bilen har fått ytterligare lite kärlek och nu finns hängare på insidan av dörrarna. De stora krokarna längst upp till höger satte jag först på andra dörren men det blev ju inte så bra…dörren gick bra att stänga utan grejor på hängarna, men där tänkte jag ju kasta upp draglinor och annat och då hade den inte gått igen… Blev en liten flytt och så ska det organiseras om lite nån dag när jag är piggare, men jag börjar vara riktigt nöjd med rosthögen nu. Förhoppningsvis låter huskisarna denna utrustning vara utan att pilla in den i buren och tugga… de är ju trots allt 4+ år allihop nu och börjar ju vara vuxna!

I helgen fick min kära bil både nytt oljefilter, tändstift och olja. Det var första bytet på 7000 mil så det var väl ganska välförtjänt. Tändstiften var både vita och rostiga så han kändes faktiskt lite piggare efteråt. Kamremsbyte på det här så hoppas jag att han tänker rulla på ett bra tag till, nu när allt kommit i ordning. I alla fall tills jag hittar en ny trotjänare.

Nu lite mer Earl Grey och så hoppas jag vakna upp pigg och glad imorgon!

 

 

Utställningsträning i köket

Ungefär så här långt har vi hunnit i utställningsträningen. Att gå vid sidan har vi inte gjort så mycket, men hon står ganska stadigt i alla fall. Eftersom köket är litet var det svårt att belöna åt rätt håll. Jag vill helst ha belöningen framför henne och belöna rakt framåt. 3 veckor kvar till första utställningen!

Viltspår med alla och targetträning med Noomi

Noomi har ju gått valpkurs, men jag kanske måste skicka henne på en grundkurs i hundträning också? Här försöker hon koppelkorrigera Giela men lyckas inte så bra, och vad är det egentligen hon försöker åstadkomma…?   =)

Idag har vi viltspårat ihop med Pernilla och hennes härliga gäng. Spåret gick i ganska torrt område med många små bandvagnsvägar och crosstigar. Jag hade med mig två träapporter ut men när hund nr 2 spårat och jag hukade mig bredvid hans belöning så kände jag något som satt fast i min byxlinning…spårtapport nr 2! Den glömde jag tydligen att lägga ut… =/ Silva och Kaela snubblade i alla fall på apporten jag lagt fram och blev glada åt at få lite köttbitar. De andra passerade så glatt… men med tanke på att vi i stort sett inte alls övat på apporter (mer än att hundarna ”råkar” hitta något som luktar matte och reagerar på det) så var det inte så oväntat eller konstigt.

Hela gänget på plats, Rotax sitter i framsätet nu när några tikar löper. Ska nog köpa 3 små plastkorgar till att ha på höger sida också.

Silva

En bit in efter spåret hade jag gjort en miniruta där Rotax fick snurra lite för att hitta rätt. Nalle ”råkade” komma rätt direkt och vips hade ett nytt ”spår” skapats. Alla hundarna som kom efter följde Nalles rakare väg och vips var svårigheten ”miniruta” bortblåst… =/ Om Nalle också hade snurrat runt hade nog även resten av hundarna behövt göra det. Att spåra med alla hundar i samma spår är lite spännande på så sätt, de kan både förenkla och försvåra de svårigheter som jag tänkt ut.

Jo just ja, ett litet tillägg som jag glömde skriva om först! När huskisarna var klara tog jag ut Noomi för att leka och träna lite medan vi väntade in de andra. Hon nosade mot viltspåret och bara på skoj så lät jag henne gå dit för att se vad hon tänkte göra. Hon har ju redan tidigare visat att hon älskar att använda sin näsa, men det här med att spåra på ett organiserat sätt har hon inte riktigt förstått ännu bara.

Nåja, Noomi satte fart in efter spåret och visst tappade hon det ett par gånger men hon hittade det igen och gick hela spåret i ett svep! Det var inte jättelångt men kanske 300m med rätt varierad terräng varav mycket var sand. Lite imponerad blev jag faktiskt! Nu var det här nog första och sista gången hon får ta huskisarna viltspår för om hon ska viltspåra vill jag göra det mer ”planerat”, men det var kul att få ett litet kvitto på att hon har kapacitet och tycker att det är riktigt skoj.

Dessutom fick jag hämta ut min lydnadsväst idag! Yay! Den har tryck på ryggen och här försökte jag fånga trycket, fast spegelvänt, på bild…

Blev lite enklare att be sambon ta en bild framifrån…

Skön, ganska varm om det är varmt ute misstänker jag, smarta fickor och bra vindskydd en blåsig dag. Jag tror detta kan bli precis så bra som jag hoppats på! Väldigt skön passform! Jag har en XS och det kändes helt lagomt. Den är helt klart liten i storlekarna för S borde vara min storlek annars.

Våra hundar tigger när vi äter och hos oss är det helt OK. Så länge de är tysta och inte alltför påträngande får de vara med och oftast får de smaka nån liten bit. Noomi har inte riktigt lärt sig de spelreglerna ännu och kör all in… Giela verkar tänka ”Det där är fel….sååå fel….”

Avslutar med en liten film från idag där Noomi fått bekanta sig med sin nya target. Eftersom hon är så liten så fungerar det dåligt med musmattor eller liknande i gräset. De ser hon helt enkelt inte på lite avstånd. Vi köpte då två ”riktningshållare” från Jami hundsport och de består av en lång metallpinne som man kan trycka ner i gräsmattan, och så en skål längst upp där man kan placera belöning. Kanske det är nån slags marshallhållare som fått ett nytt namn bara?

Noomi är första hunden jag tränar på target med ett riktigt syfte och jag kom på en massa luriga tankar längs vägen. Är det vettigt att variera belöningarna redan nu? Vill man ha ett kommando (vet att jag använder det lite slarvigt i videon men det är en annan sak) eller att hunden ska ta den mer spontant så att man kan nöta in ”rätt” kommando för ett moment istället? Kom gärna med tips alla targetfantaster!

Gielas rygg såg lite trött ut även idag och fjällturen känns lite svajjig för hennes del. Om hennes rygg är trött så måste hon förstås stanna hemma. Om hon känns pigg innan vi åker så känns det OK att ta henne med om vi laddat upp med lite smärtstillande vid behov. Det kanske låter knasigt att tänka så men hon älskar verkligen att vara i fjällen och det känns som en typ av livskvalitet som kan vara värd lite tabletter för att klara av på äldre dagar. Får hoppas hon känns piggare under veckan som kommer!

Träningskväll med hårda spår och onsdagsträning

Husse reagerade idag på något som jag också reagerat på, men försökt förtränga lite. Noomis säng luktar blä! Jag vet inte om hon läckt lite kiss i sömnen eller vad det är, men den luktar illa! På nåt konstigt sätt tyckte jag att både den nya sängen (som här är nerstoppad i en tunna för tvätt) och de nya ventapadfällarna luktade illa redan från början så de kanske också har nån del i det hela, men tvätt blev det i alla fall.

Noomi är mycket fascinerad av vatten och blöter gärna ner sig på allehanda sätt. När jag försökte hälla ur tunnans vatten i avlopps så kröp hon in i tunnan och när jag skulle skrapa golvet ville hon förstås kampa med golvskrapan. Hon är rolig!

Huskisarna fick ett hårt viltspår efter middagen. Det visade sig fungera rätt bra eftersom det då ändå blir bara ”ett” spår att följa vilket känns tydligare när alla hundar ska gå samma sträcka. Några av dem fattade ju hårda spår redan från start när vi började i våras, t.ex. lilla Silva är noggrann och duktig. Killarna har lite mer bråttom och blir frustrerade. Rotax gick med nästan i backen första metern och tyckte sen att vi kunde rusa framåt med näsan i vädret eftersom han redan tagit ut ritningen. Han blev mäkta frustrerad när kraven var högre än i skogen och inte fick fortsätta framåt utan att jobba med nosen, men till slut förstod han meningen med det hela! Klart bästa hårda spåret för hela gänget hittills för alla förstod faktiskt vad de gjorde. Mintu smög fram långsamt, långsamt med näsan i backen till och med!

Nja okej, Giela var lite vimsig och ville hellre kissa på gräskanten så att alla snygga killar ska kunna hitta henne, men tant går i en klass för sig och får faktiskt nästan gör lite som hon vill…

Silva är noggrann och lugn

Jag har markerat ut min väg lite extra noga för att själv kunna veta vad vi gör även efter att fyra hundar gått förbi, men riktigt så tydligt som på bilden såg man inte spåret i verkligheten. Spårets längd var nog bara ca 30 meter men det kändes lagomt eftersom hårda spår än så länge är rätt ”nytt” för huskygänget.

Silva, en söt tjej som kan konsten att se ”trög” ut på bild!

När alla storhundarna spårat åkte vi ut på klubben för, mest för Noomis skull. Alltid kul att komma dit och träffa träningskompisarna också, efter en massa år i draghundsvärlden där man ofta är ensam (vilket jag inte alls har något emot heller iofs) är det skoj att ha träningskompisar som man träffar regelbundet och kan följa! Huskisarna fick sitta i bilen men de hade mycket att titta på som vanligt och det är faktiskt nyttig träning för dem att bara ”vara” på ett sånt ställe utan att låta allt för mycket. Idag var de aningen mer ociviliserade än senast men någon katastrof var det knappast.

Fina lilla Tweet

Rolex, en ny bekantskap!

Noomi skötte sig riktigt bra tyckte jag. Visst tittar hon fortfarande mycket på alla andra men det tycker jag är helt normalt. Hon tar kontakt spontant allt oftare, lyssnar nääästan varje gång jag ropar och leker intensivt och har skoj. Nu ikväll visade hon allt mer att hon börjar förstå meningen med att sitta vid vänster sida också. Av de valpar jag haft så har nog ingen varit så lättsam att jobba med bland andra hundar i så tidig ålder, men då har vi ju också övat en hel del på det förstås och sett till att bygga upp bra belöningar.

Vi har köpt en tunn lina på 5m som fick släpa i Noomis sele idag, dvs. hon är ”lös” men jag har en stopp när det behövs. Kändes helt perfekt att använda i denna situation med mycket störningar och en ganska pålitlig valp som man ändå behöver kunna stoppa ibland. Den trasslade inte alls så mycket heller och eftersom man har nödstopp är det enklare att våga slänga iväg leksaker 5-10m bort utan att vara rädd att hon ska försöka sticka till nån annan. Än så länge har det faktiskt aldrig hänt, leker vi så bryr hon sig inte alls om andra utan kommer direkt till mig med leksaken för att få kampa.

Däremot gjorde jag mitt vanliga misstag idag, jag tänkte ”oj så fint, jag ska baaara filma det där en gång, bara eeeen gång till” och vips hade Noomi blivit för trött och gjorde samma sak som för ett par dagar sen, sprang i full fart till sin repboll men passerade den och började spana ut över vidderna istället. Dumt av mig! Att det ska vara så förbenat svårt att lära sig att sluta i tid! Det är mitt största bekymmer…

Nåja, är riktigt nöjd med lilltjejens insats även om vi är på nivån superbasic fortfarande. Hon är riktigt rolig att jobba med faktiskt och det ska bli vansinnigt kul att kunna köra igång med lite moment snart.

På väg hemåt igen. Korgarna jag köpte igår fick snabbt olika syften – älskar dem redan trots att de är vansinnigt fula. Praktiska som tusan! Ovanpå buren har jag ju bara större förvaringsfack och dessa är både lagom stora och väldigt lättåtkomliga. Ingen har försökt tugga på krokarna på insidan ännu heller…*peppar peppar* Om jag har tur kanske de solbleks till att vara genomskinliga? =)

Vi kom hem till en fin kväll i solnedgången och städade lite hundgårdar, bytte vatten och serverade middag förstås. Mina älskade små fjantar, vilken lycka det är att vara omgiven av ett helt gäng underbara små kompisar.

Silva var för övrigt billig även natten som var! Hon tycker fortfarande att det är roligt att försöka väcka mig på nätterna och jag längtar innerligt tills denna del av löpet är över – jag vill sova! Om vi hade bott mitt ute i skogen hade hon ju kunnat få låta sig less, men så kan man ju inte göra när man har grannar. En hel natts sömn vore inte alls dumt!

Avslutar med en fin bild från ikväll på en av mina mest speciella, men kanske ibland förbisedda, hundar – min kloka ledarhund Kaela! Hon gör inte så mycket väsen av sig och tar inte så mycket plats så de som kommer hit på besök lägger sällan märke till just henne, men hon är väldigt klok och har ett sånt stort hjärta, min älskade lilla Koalabjörn. För mig personifierar hon på många sätt vad en hund faktiskt är. Hon är verkligen en sån som glömmer och förlåter, alltid tror att jag vill henne väl och alltid gör sitt bästa. Det finns liksom bara gott i henne gentemot människor hon möter. Helt enkelt en sån hund som aldrig kräver något men alltid är värd det bästa.

 

Shoppingrunda

Idag har det regnat rejält stora delar av dagen. Pölar på gräsmattan och bara kring 10 grader ute. Brrr!!! För oss som har ett övervarmt hus är det skönt att få en chans att vädra ut lite värme genom de fjuttiga vädringsluckorna, verkar bli under 20 grader i sovrummet inatt efter några veckor med minimum 24 grader. Jag kämpar med att försöka lura Noomi att bli en sänghund men hon tycker att det blir alldeles för varmt efter bara en kort stund.

Huskisarna ligger 2 och 2 i sina vindskydd och undviker helst att vara ute i regnet. Vi hade tänkt åka iväg och träna ikväll men jag ställde in de planerna för ingen av mina hundar gillar regn. Att dra eller promenera i regn är ju en sak, men att fokusera på rallylydnad och ha sådär riktigt roligt känns lite bakvänt när hundarna bara vill komma in under tak.

Istället blev det en liten oplanerad shoppingtur på Dollar$tore av alla  ställen. Jag sökte egentligen en tvålask till fjällturen men hittade ingen sån. Däremot hittade jag en hög hundsaker av olika typ…eller rättare sagt, i många fall helt vanliga saker som i mina ögon snabbt blev hundsaker.

Extra säng till Noomi, 30kr. Jackis fina rottingkorg får hon inte ärva förrän hennes tänder slutat tugga på allt, tills dess får denna duga i vardagsrummet om inte soffan duger.

Många ser en liten sopkorg, jag ser en potentiell ”träna hund att samla saker i denna”-låda. Ska ställa undan den tills Noomi är lite större och har lite mer koll på kroppen. 30kr. Har velat ha en sån här sen jag först började träna hund!

Metallskålar med lock! Tror inte direkt att man kan vända dess upp och ner som många av plastvarianterna, men de är lite mindre i storlek vilket är smidigt i bilen och de hindrar vattenspill medan man kör samt går inte att tugga på. Har redan två men köpte två till för att kunna ha vatten på fler ställen. 50 kr styck! Kostade minst det dubbla när jag köpte på nån djurbutik men är samma modell.

Tre små plastkorgar för 10 kr styck. Färgerna var apfula och jag såg i efterhand (ute i ljuset) att jag tagit två olika färger dessutom, men de passar bra i bilen för att få lite struktur på småsaker som man vill nå snabbt. Får se om nån tuggar på krokarna inifrån, i så fall får vi bygga om upphängningen.

Sen måste jag göra lite mer reklam för mitt fina armband från MiNiMi Design. Alla 10 hundarnas namn i ordning med Jacki och Noomi sida vid sida. ❤ Älskar det!

Förutom affärsshopping så väntar jag även på ett paket från Jamihundsport.se. Jag har beställt en liten träapport (Jackis gamla hamnade i tänderna på nån slags husky och ser lite sliten ut), en liten metallapport, lite olika tennisbollar med snöre och pipfunktion, Lick treat som är en belöning som ser ut som en DEO vilket verkade smidigt till en valp som lätt tappar små godisbitar och sen inte hittar dem igen, samt två stycken targets (riktningshållare) som man kan sätta i gräset och lägga belöning på i en skål längst upp. Eftersom Noomi är så liten är det svårt för henne att se saker som ligger i gräset en bit bort. Denna target sticker upp en bit och borde fungera bra för en massa moment.

Kul att vänta på paket!

 

 

 

 

Löptikar <3

Löpen är verkligen smidiga nu med tre kastrerade hanar. Mina hanar har aldrig varit speciellt tokiga kring löp. De har ätit långsammare och varit lite pipigare när vi väl gjort saker, men i övrigt har det fungerat bra. Ändå är det skönt nu att kunna packa in hela gänget i bilen utan att behöva vara nervös. Hane+löptik får inte sitta i samma bur, men att ha dem med ett galler mellan känns helt ofarligt och samma i hundgårdarna och det gick ju inte tidigare om jag inte hade uppsikt. Skönt eftersom vi är mycket ute i skogen och spårar och vill ha alla hundar med!

Löptikarna däremot är ju lika knasiga som alltid. Giela har faktiskt varit lite svullen om vulvan denna gång, annars brukar hon ju numer ha helt tysta löp där man bara märker att hon blir snäppet flörtigare än vanligt. Flörtig har hon varit även nu! I förrgår när vi promenerade på stan med Veronica så flörtade hon med alla vi mötte. Kaela förstod inte riktigt Gielas reaktion och svarade första gångerna med att skälla ut hunden vi mötte. =/ Noomi är som tur var väldigt obrydd kring andra hundar och de andras reaktioner påverkar henne inte så mycket. Hon satt tryggt i sin ryggsäck och spanade in omgivningen.

Silva väckte mig i förrgår natt 3-4 gånger. Först med ett utdraget ensamt yyyl. Sen med små försiktiga ”voff….vvvvvoff….voff” till och från ur hennes hundgård resten av natten. Sambon verkade sova lugnt och jag tror inte att hennes små töntiga voffar nådde till grannarna men mig väckte de eftersom vi har vädringsluckan i köket öppen. Hon delade hundgård med Rossi men verkade ändå känna sig ensam.

Sista gångerna jag tittade ut och sa åt henne att gå och lägga sig (att bara ignorera är inte riktigt något alternativ med Silva för hon är fantastiskt uthållig och lugnar sig snabbare om man visar sig men berättar att hon INTE får som hon vill, vilket är att komma in eller få gosa lite) så satt Rossi, Rotax och Kaela också ute i morgonsolen och tittade in genom fönstret medan Silva sa ”voff….vvvvvoff…”. Kändes nästan som om de skrattade åt mig. ”Silva, gör det där roliga igen och se om hon vaknar…JA det funkade!” Som tur är så gör hon enbart så under ett kort tag när hon löper. Resten av året är hon normal. Hoppas ”normal” börjar igen NU!

Igår passerade vi i alla fall en liten milstolpte i Noomis liv. För första gången lämnade vi henne och Giela ensamma inne och åkte iväg från tomten helt och hållet. Vi var borta ungefär en timme för att handla och Noomi verkar ha sovit på skostället för där var en varm fläck när vi kom hem. Skönt att det fungerade så bra! Nu känns det enklare att ta upp min egen träning igen när det faktiskt går att lämna henne ensam inne ibland.

Noomi och jag fortsätter med samma moment som tidigare, att ”utställningsstå”, sitta vid sidan, ligg, stadga från liggande, samarbete kring leksaker/att bära saker och klossträning. Klossträningen har tagit några steg framåt och nu kan hon ta några steg med bakbenen fast det krävs lite ”hjälp” fortfarande. Att bara frishejpa fixar hon inte riktigt ännu för då glider de små tankarna iväg… Vi försöker även att träna på att trava vid sidan och titta mot mig men det är svårt när man är liten så vi tar det i små, små steg.

Rumsrenheten går det sisådär med. Efter urinvägsinfektionen så verkar hon tycka att det är mer OK att kissa och bajsa lite varstans, så vi får vara extra uppmärksamma för att hinna ut vilket misslyckas titt som tätt. Flera gånger har det även hänt att jag hunnit fram och lyft upp henne en halv sekund innan hon började bajsa, sådär nära så att man måste titta efter på golvet om det hunnit komma nåt liksom, så skyndar vi ut och när vi väl kommit ut så leker Nomnom i gräset, jagar en fjäril, hittar en pinne, hittar lite gräsklipp, lyssnar på en granne, ser en fågel… medan matte går omkring ute på gräsmattan stelfrusen eftersom hon jäktat ut utan kläder då det var ”så bråttom”….*s* Otroligt att någon så enormt bajsnödig plötsligt kan hålla sig i en halvtimme till utan problem så länge det finns störningar och roliga saker att titta på!

Avslutar med ett par bilder från senaste dagarna:

Ute på klubben träffade vi snygga Szune som Noomi gillar skarpt! Eftersom han är så mycket större så får de bara träffas under mycket kontrollerade former, men när det väl händer blir Noomi jätteglad.

Varmt att tänka en dag som denna

Mintu, mitt älskade hjärta

Mintu och Noomi börjar trivas bra ihop

Nu har alla hundar fått sina klor klippta och det är dags att sova för hela familjen. Hoppas bara att lilla Nomnom också tänker vara trött nu, eller rättare sagt, att hennes trötthet håller i sig ända in till sovrummet!