Olika sorters banor

Igår kväll klippte jag agilityplanen och tog fram lite hinder för första gången i år. Noomi var oväntat duktig faktiskt, supertaggad och snabb men även rätt smart – kul som attan men svettigt blev det ju! Just innan det hade jag kört ett konditionspass efter jobbet, och så var det ju en bra bit över 20 grader, så det blev en rolig men jobbig kväll.

Ut med mer hinder och så blir det mer träning! =) Hann även med lite ridning på kvällen, på fina Della inne på ridbanan. Framsteg men samtidigt inser man ju snabbt hur mycket man INTE kan också, hihi. Veckans alla kvällar har i alla fall varit likadana – full ös ända in i kaklet…

Ikväll har jag tränat lite motorcykel på asfalt med koner och det gick oväntat bra att kryssa mellan dem i låg fart, riktigt kul! Däremot lade jag omkull den ett par gånger så lite plast fick stryka på foten…hmm… Avslutade kvällen med att åka lite hoj i stan med en kompis, riktigt kul, så nu ska det bli så skönt att få sova. Är helt slut, ännu en gång, hihi. =)

Ruskigt snabba lilla hund

Ett par stycken har hört av sig och varit lite nyfikna på mitt hus så här kommer en liten rundvandring där inne. Lite kul är det ju faktiskt att spara som tidsdokument också, hur huset ser ut efter min första sommar och vinter där på egen hand, mitt alldeles egna lilla hem som jag trivs så himla bra i.

Vanliga ingången ser ut så här – och leder in i hallen där Noomi gärna hälsar alla välkomna…

Svängar man vänster där kommer man in i vardagsrummet:

Hallen, dörren och vardagsrummet sett från andra hållet. Går man ut genom den öppna dörren till höger kommer man ut i en inglasning.

Om man istället svänger höger kommer man in i köket:

Sen finns ett sovrum, ett gästrum, badrum förstås, tvättrum med dusch och bastu och så en fd. liten toalett som ska renoveras nån gång när jag har en hög med pengar som jag inte behöver till nåt roligt, hihi.

Inglasningen utifrån, och så en titt ner mot hängmattan och älven. En rundtur helt utan uthus och hundgårdar och hundhus blev det denna gång, men just hundarnas boende får ju ändå vara med nästan varje dag på nåt sätt.

Imorse gav jag hundarna den allra sista hundmaten och det var inte förrän jag hämtat Noomi och var på väg hem som jag kom på att jag glömt köpa mer! Mmm… tur att man har en frys full med ben och kött i olika typer, och hundarna fick fisk till middag, en halv sik var till de stora.

Roligt att få använda yxan liten igen. Träffsäkerheten sitter kvar hyfsat bra även om jag inte behövt hugga sönder fruset färskfoder på över ett år nu. Vissa av mina hundar älskar frusen fisk, andra är lite tveksamma och funderar lite. Silva t.ex. är lite ”fin i kanten” ibland.

Agilitybanan kom upp ikväll igen efter gräsklippningen i förrgår och nu satte jag ut ett hinder till och en tunnel till. Tanken var en bana där vi kan träna på raksträckor men även framförbyten och lite enklare hinderkombinationer, och att jobba från båda håll förstås.

Kvällens nyhet blev framförbyten och i början swishade lilla hunden förbi mig helt utan att förstå att hon skulle byta riktning, men snart fick vi in förståelse för sväng+sidbyte, och ännu en gång imponerade lilla fjant med otrolig kämpaglöd samt ruskig fart. Jag har ju tränat agility med många olika hundar genom åren, men ingen av dem har ju varit något vidunder av fart. Alls. De flesta har istället varit rätt lugna och väldigt lätta att ”hinna med” på så sätt. Lite sådär oförutsägbart husky-motiverade, dvs. jättekul ibland och bara flummigt ibland, men risken att inte hinna med har liksom aldrig funnits. Istället har man behövt vara väldigt tydlig och rolig för att de ska bli rätt och för att de ska vilja fortsätta.

Jag insåg snabbt nu ikväll att Noomi kommer att ge mig helt nya utmaningar. Hon är riktigt snabb så vi kommer att behöva nöta mycket mer grunder så att hon kan jobba mer självständigt och på lite avstånd, och så måste jag bli snabbare och smartare i min handling. Fy tusan så roligt det är att träna med en hund som bara vill, vill VILL! =)

Avslutar med en film från vår raksträcka. Tror jag behöver en till kurs. Hihi.

Trollsländor!

Imorse vaknade jag av att hundarna där ute småskällde och levde om. När jag tittade ut stod Brasse i hörnet mot Rotax hundgård och skällde lite till och från. När jag sen masat mig upp och det var dags för frukost förstod jag varför, Rotax måste ha hittat en sork eller nåt annat kul under ena trallgolvet för trots att det egentligen sitter lite fastkilat hade han flyttat det och grävt en massa små gropar. Brasse ville nog bara heja på  lite, hihi! Mina hundgårdar är helt enkelt hyfsat rymningssäkra, men bara för hundar som inte kämpar för att komma ut, eller har alldeles för mycket tid på sig.

Idag hämtade jag upp Ben som ska bo här några dagar, så nu är det hundvaktarhelg igen! Köpte även färg till hundhuset men vaknade med tväront i ländryggen imorse så statiskt jobb i form av ”måla tak” kändes lite dumt. Istället fick jag besök av en superfin vän som hjälpte mig göra inbrott i mitt ena uthus, gästrummet som jag inte fått någon nyckel till, och vi lyckades knacka ut sprintarna till fönstret hyfsat enkelt. När det väl var öppet kunde jag förstås inte låta bli att städa ur samt bära in sängen och möblerna som ska vara där. Mmm…blommigt å färgglatt å lite som det är, men så får det vara just nu och det känns skönt att ha tillgång till rummet i alla fall! Det innebär dessutom att förrådet närmast huset är helt tömt nu – där ska jag ha agilityhinder nu har jag tänkt!

Jättevarmt även idag, en riktig sommardag på alla sätt, och då passade det ju fint med lite macrofoto. Förmodligen bättre för en ond rygg än att bära möbler kanske…hmm… Började med lite vattendroppar ute i inglasningen:

Sen tog jag cykeln bort till en liten vik av Luleälven som jag tittat på tidigare, där jag tänkte att det skulle kunna finnas trollsländor att fotografera. Det jag hittade överträffade alla mina förväntningar, som mest var det nog 5-6 stycken som cirklade runt och visade upp sig, väldigt vackra insekter! Det var så många trollsländor att 95% av bilderna blev just trollsländor, men lite annat kom också med, t.ex. en pyyyytteliten groda och en liten slända!

Sen alla söta trollsländor, som faktiskt samarbetade rätt bra idag! Mina klart bäst trollsländebilder nånsin, vilket förstås kändes extra roligt! De kom nära och var ofta väldigt oblyga, men det svåra är ju att hinna med och hinna fokusera rätt. Hittade även en vacker vän som satt alldeles stilla i flera minuter…! =)

Sen åkte jag bort till stallet i byn för att höra om det fortfarande finns chans att få rida där. Hon som visste mest om hästarna var inte hemma, men jag fick träffa ännu en fantastisk bybo och ännu en gång åka hem med ett leende och en tanke om hur många härliga människor som bor här. Det slutade med att parabolen jag har på taket, och ska plocka ner, kanske ska få vara med som test i ett Sida-projekt för att kunna värma mat med solenergi, supersmart ju!

Kvällen avslutades med bad i älven, svalt i vattnet men vad gör det när luften är så varm. Superhärligt! Noomi fick vara hemma och hålla Ben sällskap, men jag hoppas att hon ska hinna bada lite under helgen hon med. I värmen blev det bara korta promenader för dem och lite kvällslek i rastgården för huskisarna.

Kvällsagility med Noomi – kan nu skicka henne på tunneln även stående på sidan eller ett par hinder framåt när jag står kvar bakom. Blir att nöta mer sånt så att det sitter till 100%! Så jäkla skoj, och det är så enkelt och roligt att ha agilityhinder stående hemma. Lätt att klämma in 5-10 minuters träning när som helst, och många såna korta pass ger ju så otroligt mycket.

Imorgon kommer mamma och pappa och det ryktas om att målning av vitt på uthus står på schemat. Förhoppningsvis med en pigg rygg så att målningen i hundhuset ääääntligen kan göras klar. Natti-natti!

Kvällsagility

Hösten ligger runt hörnet, även om vi har riktigt rejäl sommarvärme nu med 23 grader även 19.30! Med mörkret kommer ju nyttan av att tända ljus och lampor och en ny vardagsrumslampa har fått flytta in. Älskar de små träden och det silvriga på nåt sätt. =)

Extrahunden Brasse har flyttat in nu och han sköter sig jättefint. Han älskar att springa runt i rastgården och ser väldigt rolig ut när han ”älgar” fram över stock och sten med sina långa ben.

Sen såg han rolig ut när han åt middag också, i alla fall med det här perspektivet. Jätteskönt att kunna gå runt i rastgården på kvällen i bara linne i alla fall, och njuta av sommarkvällen. Lite extra skönt är det eftersom jag har semester i två dagar nu och har en långhelg att se fram emot också! Tänk att jag hade börjat planera höstträningen nu å hade gett upp på sommarvärmen, eller snarare tänkt att risken för mer värme var väldigt liten, å så vips verkar vi få många dagar i sträck med kring 25 grader i skuggan!

Nalle och Mintu

Noomi å jag körde lite agility sen när huskisarna å Brasse fått rastning och mat, och hon är himla rolig den lilla token! Grundlydnaden börjar ju faktiskt sitta hyfsat bra och det är ju väldigt praktiskt nu. Sen börjar hon ha lite sug mot speciellt tunneln och kan ta den i lite olika vinklar. Vi kör nu med två hopphinder och en rak tunnel, för att kunna bygga lite säkerhet och redan nu lära henne att kunna jobba lite självständigt. Å nog skrattade jag gott när hon satt i fotposition vid min sida i starten å plötsligt tjuvstartade innan jag ens hunnit flytta mig – sprang rakt fram och tog både hindren och tunneln helt perfekt medan jag stod kvar å fnissade. Grundlydnad borta – men hindersug och självständigt arbete jo! Jag tror faktiskt att hon kan bli riktigt duktig och hon far så himla kul! Så himla roligt det är att jobba med en hund som VILL och VÅGAR!

Nåja, tycker hon gjort stora framsteg bara sen förra gången vi tränade. Betydligt säkrare på hindren och missförstånden mellan oss blir färre. Så jäkla skoj! Sen är hon ju sjukt söt varje gång hon kommer rusande med leksaken och bara lyser av lycka å vill få kampa en stund.

Ja, livet med en terrier är faktiskt helt underbart på så många sätt. Även om jag älskar mina huskies och livet med draghundar och allt magiskt vi delar så är kärleken till ett litet skägg något speciellt. Hon kryper liksom verkligen in under skinnet på en med sin självsäkra lilla uppenbarelse, till bredden fylld av både kärlek, vilja, mod och stolthet. Det är en kärlek och respekt man får förtjäna, inget att ta för givet, men när man väl fått den så har man en otroligt lojal liten vän att lita på i vått och torrt.

Andra sidan älven

Yey åka båt! Emma och jag tog båten ut till en ö precis på andra sidan älven för att söka lite blåbär, och en glad liten Noomi var med och satt i mitt knä. Duktiga lilla fjant! Hon höll sig nära hela tiden och pysslade på bland blåbärsris och skvattram med vi plocka och slogs mot myggen. Jädrar vad många de små rackarna var! Dessutom hittade vi en otroligt vacker stor korsspindel, och så tog Emma en så söt bild på mig och Noomi när jag lyfte henne för att hon skulle få se omgivningarna lite. När hon skuttar runt i skvattram som når mig till knäna så kan hon ju knappast se speciellt långt så hon gillar att få komma upp lite, men att inte se bekommer henne förstås inte direkt, hon hoppar runt ändå med outsinlig energi som vanligt.

Hade ingen hink hemma så jag plockade i en PET-flaska. Enkelt och så slipper man ju lite barr och skräp, men… bären var ju lätt bökiga att få ut när det var dags att rensa…hmm… Nåja, när vi kom tillbaka till rätt sida älven var det fruktansvärt varmt! Vi kastade kläderna och kastade oss i älven, och Noomi simmade runt som en liten utter! Hon börjar ha riktigt bra teknik och simmar med huvudet ganska högt för att kunna se pinnar och annat. Hon hämtade pinnar, sjögräs och försökte en gång att apportera sin egen svans samt ankaret som Arnold kastade i vattnet, hihi, men nu är det verkligen sant på riktigt – den där hunden har verkligen börjat älska att vara i vattnet på riktigt! För mig var det…som synes kallt! Men jätteskönt ändå!

Mina fina grannar bjöd på hamburgare å en drink å trevligt sällskap och jädrar så varmt det var där nere vid stranden idag. Riktigt sommarvarmt på riktigt å första badet följdes av ett till! Noomi fick även träffa deras gråhundskorsning Arwen lite mer på riktigt för första gången, och det gick väldigt bra. Arwen kan vara lite sur mot andra tikar men Noomi verkade vara helt OK, nästan lite rolig ibland till och med? Noomi hade nog simmat hela tiden om jag inte kopplat henne medan vi åt, men lite trött var hon faktiskt…

När jag gick hem såg jag att världens snällaste Stefan varit förbi och jämnat till ytan där jag tänkt göra agilityplan! Underbart! Nu ska den bara hägnas in och bli lite gräsig igen, och till nästa år kommer den nog att bli helt perfekt! =) Nu är jag faktiskt helt färdig, mentalt, fysiskt och även myggbettsmässigt, så det blir riktigt skönt att få sova. Noomi verkar faktiskt rätt nöjd med helgen hon med, mitt älskade lilla Lillskägg, dags att ladda om för måndag efter en kanonhelg!

Pånyttfödd typ!

Idag på jobbet gjorde jag nåt jag inte gjort på länge, körde igång min Depeche Mode-playlist på Spotify, alla album och en massa B-sidor och remixar och låtar jag älskar innerligt. Depeche Mode har varit mitt absoluta favoritband sen jag var 16 år gammal, men trots det finns knappt några låtar av dem på min vanliga playlist, de är lite för speciella för mig på nåt sätt, så idag blev det istället riktig frossa! Måste förstås fira det med några låtar även här:

Kvällen spenderade Noomi å jag ute på Brukshundklubben med agility i regnet med Marika och hennes hundar. Therese som vi tränade en hel del ihop med tidigare var också där och Noomi och jag fick en massa bra tips. Superkul! Delar av förra sommaren blev ju nåt slags hundträningsvacum med analkande separation och allt, så med tanke på att Noomi snart är 2,5 år har vi verkligen inte hunnit långt i agilityn, inte ens tränat alla hinder! Dessutom utvecklas sporten så mycket och jag känner att mycket av det jag nötte in för 10 och 20 år sen är stenålderstänk idag, hihi.

Kvällens träning var dock ett härligt uppvaknande, en påminnelse om hur otroligt roligt det faktiskt är, och Noomi var supertaggad, jätteroligt att se henne! Ikväll klickade det verkligen till hos henne och även under pauserna ville hon bara MER! Hon har fart och vilja redan nu så nu gäller det bara att matte gör nåt av det, nöter mer grundfärdigheter och framför avsätter tid för att träna regelbundet! Blöta – men glada – tjejer helt enkelt!

Kvällen gick snabbt och när jag kom hem hade det redan börjat skymma. Huskisarna rusade ut i rastgården förstås och Nalle och Mintu smet iväg på toa tillsammans. =)

Hmm… hade ju tänkt hinna dammsuga, och borde verkligen diska, men istället blev det en sista bit morotskaka och lite snabbt fika i soffan och jag somnar med ett leende efter en fin kväll med fina vänner. =) Damm och disk finns ju kvar till imorgon, men agility i regn med halkiga skor och ivrigt Lillskägg – det var just ikväll!

Senaste veckan

En gång i veckan ungefär, så verkar det ju vara med den här bloggen just nu. Förra helgen åkte vi upp till Marika i Överstbyn för hundträning och fika och surr. Supertrevligt på alla sätt precis som vanligt, en fantastiskt fin vän i vått och torrt verkligen! Noomi fick träna lite agility, väldigt basic på alla sätt, men kul ändå! Knotten höll oss sällskap som man ser på bilden, å jag har ett minne av att fotbollsplanen i Gunnarsbyn brukar kallas just ”Knottvallen” men jag kan minnas fel? Så himla kul nu när Noomi börjat bli lite vuxen å klok – och dagens stora framsteg var att hon lärde sig älskade tunnlarna som hon tidigare varit lite skeptisk mot.

Lite bökigare var det att min vattenpump gick sönder under helgen , men som tur var berodde det på ett yttre elfel så jag behöver inte betala något för ny pump. Min trogne mekaniker kom förstås hit och tillsammans bytte vi pumpen i måndags, roligt och lärorikt och faktiskt inte alls så svårt som jag först kanske trodde. Så är det ju med mycket egentligen, att om man bara vågar prova så är det faktiskt inte så värst svårt alla gånger. Efter trasig pump och problem med tryckklockan tidigare börjar jag nu vara ruskigt bekant med mitt vattensystem, hihi.

Noomi har hunnit bada lite med sin labradorkompis Marve och nu i sommar simmar hon utan att tveka och hellre än gärna. Kul! Badade benen själv med men 16 grader var inte supervarmt. Veckan som gick hade jag ju semester och har hunnit fixa en del till hundarna å göra lite roliga saker. Min supersnälle granne Danne hade slagit ut en äng med grovt hö som han inte skulle ta reda på så jag passade på att fylla ”världens bästa bil” med några säckar för att fylla i kojorna. Har slut halm just nu och med tanke på hur växtsäsongen varit så kanske det inte blir så lätt att få tag i halm nu till hösten.

En av kvällarna i veckan fick jag följa mina fina grannar Stefan och Anna samt ett par som har en stuga i närheten, och vi åkte ut på spinkartur med bilen, längs små grusvägar upp till Vuollerim och sen hem igen. Vi var ute från 21.00 till 03.00 ungefär och Noomi satt troget i mitt knä i framsätet och spanade hela tiden framåt. Målet var förstås att se roliga djur och det är ju extra kul att vara ute med nån som kan markerna och vet var man har bästa chanserna. Första timmarna såg vi dock bara duvor och möss, sen en ren, en älg, lite räv och hare, och så svängde vi förbi Spegeldammen utanför Vuollerim, häftig! Varför bygga broar när man kan bygga överfall med väg, hihi!

På vägen hem från Vuollerim sprang två mörka varelser snabbt över vägen framför våra trötta ögon, och i mitt huvud var det en större och en mindre björn, men alla i bilen var oense och jag vet faktiskt inte om jag såg rätt eller om ögonen spelade mig ett spratt. Så, jag kanske såg min första vilda björn, eller så inte, hihi, frustrerande! Vi hade i alla fall en kanontrevlig kväll med många skratt och så fick jag ju lära mig ännu mer om omgivningarna. Min lilla by är verkligen helt underbar och full av fantastiskt fina människor!

Igår kväll var det äntligen dags för den länge efterlängtade Kåtfesten i min grillkåta, och trots kort varsel var vi 10 glada som trängde oss in i kåtan och grillade grillspett, lyssnade på fantastisk gitarr och sång samt skrattade gott åt tokerierna. Det var lite blandat med kollegor och vänner och som vanligt spårade det ur rätt snabbt. Timmarna rusade förbi och klockan var nästan fyra när jag landade på kudden. Mycket lyckat, och tack alla fina vänner för en härlig kväll!

Imorse möttes jag av ännu en fin överraskning, Stefan kom med sin supergräsklippare och klippte hela gräsytan där jag tänkt anlägga agilityplan. Eftersom den är så ojämn går det inte med vanlig gräsklippare men nu blev det superbra och jag hoppas kunna göra en bra liten hundträningsinhägnad som många kan ha nytta av. Den ligger inte synligt från mina hundgårdar så om nån annan vill träna där så går det ju faktiskt utmärkt utan att behöva bli utskälld!

Hundhuset har förstås fått mer vit färg även om det inte är riktigt klart ännu, och det börjar bli riktigt fint. Mittenbåset är ”klart” och ser ut så här!

Högra båset är färdigbyggt men ej målat, och vänstra är målat men ej byggt klart eftersom där ändå finns en koja ut. Ja, att bygga under skarp drift är verkligen inte helt praktiskt men hundarna måste ju ha nånstans att bo. Jag lyckades även balansera färgbyttan uppe på en dörr och välta den över mig när jag skulle torka bort en liten fläck på golvet, så viss del av kvällen har gått åt till att pillra bort vitfärg ur håret, hihi. Det blev en stor fläck som snabbt blev väldigt hård och trasslig, haha. Ett solklart exempel på när ”genväg blir senväg” eller ”ska bara” borde bytas mot ”borde inte”.

Nu ikväll fick jag hit fyra lånehundar som ska bo här en vecka. Det är ett gäng slädhundar som mina hundar känner rätt väl så det blev snabbt lugnt där ute. Lille Flinga får bo inne med mig och Noomi och nu sitter vi ute i inglasningen och myser under infravärmen. Så himla mysigt att det börjar bli lite mörkare på sena kvällarna så att man kan tända ljus och mysbelysning igen. Har just haft besök av ett gäng fina grannar för mysigt kvällsfika och jo, snart är det nog dag att sova.

En gullig sak – Noomi ligger nu i Jackis gamla korg! Jacki älskade den korgen och sov alltid i den när hon var i köket, men på de två år Noomi bott här har hon aldrig varit intresserad av den. Nu står den i hörnet av inglasningen och hon sover där för andra gången samma kväll. Det kändes så fint på nåt sätt för den är alldeles lagom stor för att en liten hund ska kunna rulla ihop sig, och jag har nästan tänkt på att plocka bort den tidigare då Noomi inte verkat vilja ha den. Imorgon funderar jag på att jordsätta Jacki, Giela och Gakkons urnor för rosen jag fick dagen då Giela dog blommar så vackert nu med rosa blommor, en åt dem var. Å på något sätt passar ju allt det där ihop så fint. Godnatt världen!

 

Prioritering

Livet handlar ju oftast om att prioritera, på nån nivå. Idag när vi kom hem ställde Noomi och jag upp agilitybanan och tränade en stund och eftersom en svag vind svepte genom rastgården passade vi på att hänga där hela familjen, en lång stund. Borde dammsuga och borde vika tvätt, men vinden höll bort det värsta av myggen som finns uppe i skogen, så det kändes som väl investerad tid. En stund efter att vi kommit in började det regna och nu ska det tydligen ösregna hela dagen imorgon – alltså helt rätt val! Imorgon kväll finns nog gott om tid för innepyssel verkar de som.

Börjar med två härliga bilder på mitt hus – en fin vän fixade flygbilder över mitt hus och träden runt, och så hundgårdarna förstås. Jättekul att se allt uppifrån, och så får ni ser lite mer hur jag bor, alla ni som undrar. Bakom huset ser man hundhuset och hundgårdarna, samt vedboden och de andra små uthusen. Längst till vänster på tomten syns en brunaktig yta, och där hoppas jag snart kunna anlägga en fin agility- och hundträningsplan. Ännu längre till vänster glittrar Luleälven, en fin granne sommar som vinter.

Hundhuset, hundgårdarna och så en del av rastgården. Den sträcker sig ju vidare in i skogen. Nalle sitter på sin utkiksplats, i den högra hundgården. Hundarna ja, just nu fäller de flesta av dem enorma mängder päls. Alla tre killarna ser riktigt tufsiga ut och man skulle nog kunna borsta i hur många timmar som helst…

Insåg förra veckan att jag inte hade nån regnjacka, den måste ha försvunnit i flytten, och det passade riktigt bra att jag köpte en lång regnrock med huva, så lång att man kan sitta torrt på den. Får ju säkert nytta av den imorgon med för hundarna vill ju rasta sig och få mat, även om regnet öser ner. Däremot är fällande päls och regn ingen bra kombination! =/

Torrt och fint är det däremot på mina inglasningar, vilken bra grej de är! Dessutom doftar det himmelskt gott av den rosa blomman jag fick av mina grannar, extra mysigt att komma hem till!

I helgen fick jag lust att fota lite, så det blev ett test, hade fjärren på vift så självutlösaren fick jobba (och alltså även mina fossingar). Tror det här ska få bli en liten bildserie sen i höst när mörkret börjar smyga sig på och ljuset från ljusen blir mer påtagligt. Tänk så mycket roligt man kan göra med en kamera och lite tankar! Tror det går att göra en massa roligt av detta, med olika miljöer och avstånd mm.

Nåja, avslutar med lite bilder från kvällens agility med Noomi. Lilla Noomi som nu börjar bli ganska vuxen och klok ibland, visst syns det till och med på bilden?

Det var länge sen vi tränade agility så det blev lite enkla hinder bara för att lägga om grunden. Svinkul tyckte förstås den lilla snabba hunden och det ska bli riktigt kul att fortsätta träningen nu i sommar nu när hon är vuxen och halvt lydig i övrigt.

Nä, dags att kvällskissa lillhunden och sen krypa till kojs. Natti-natti världen! Jo just ja, ska tömma regnmätaren innan jag somnar också.

Nu plockar vi in vattenskålarna för i år

För ett par dagar sedan plockade jag in alla vattenskålar för sista gången detta år. Från och med nu blir det extra vatten i maten istället samt vätska ibland vid träning. Imorse var det -6 grader så det passade bra. Frusna skålar som nån drar in i en koja vill vi inte ha.

Igår kväll blev en riktig hundkväll ute å bruks. Hade med draggrejor för att hinna så mycket som möjligt och kunna varva med lydnadspass med Noomi. Giela fick träna lite lydnad och skulle ha fått köra lite agility men var mest sugen på att nosa runt. Rossi körde drag och agility. Rotax drag och lite lättare lydnad. Mintu, Nalle och Silva bara drag och Noomi lydnad och lite agility.

Noomi gjorde några fina meter fritt följ ibland med rätt mycket störning runt. Sen när alla andra åkt hem körde jag henne helt lös utan lina och det var lite för spännande med så många lukter och saker kring planen att titta på. Jag struntade i att tjata utan konstaterade bara att vi behöver ha linan på framöver nu när hormonerna börjar snurra till det lite. 

Kvällens roligaste var faktiskt agilityn med Rossi. Vi tog mest bara enstaka hinder för att fräscha upp minnet men hon var glad och ganska tuff och hittade kontaktfälten med sin lilla rumpahyfsat bra.

Idag jobb och sen långpromenad inne på stan. Tror att Noomi, Giela och Silva ska få följa.

Sammanfattning av senaste tiden

Veckan som varit har jag helt saknat blogginspiration och dessutom har tiden varit knapp, så här kommer nån slags sammanfattning för hela veckan och lite till, med både högt och lågt.

Förra fredagen var Giela till Råneå för simning och när jag torkade henne upptäckte jag två saker. Hennes förstorade juvervårta är jättesvullen igen så det blev tratt på tills den krympt ihop igen. Hon hade ju samma bekymmer för nåt år sen men det verkade vara övergående då och jag hoppas det blir likadant nu. Sen såg jag även varför hennes ena öga runnit så i ett par dagar, på övre ögonlockat satt en utväxt som pekade in mot ögat! Veckan som gick var vi till veterinären och den 27/9 fick vi tid (den enda veterinären som gjorde den typen av operationer hade inga tidigare tider…) och då ska lilla ploppan bort! Juvervårtan är fortfarande stor och Giela går runt med tratt och är väl inte supernöjd över det…

Det knasiga juvret!

Förra lördagen var vi på bruks och tittade på lydnadstävlingar. Många av våra duktiga kompisar tävlade med fina resultat.

Noomis faster Betty, Zoot Beoynce Knowles, var med och tävlade.

Duktiga lilla Betty tog sitt andra förstapris i lydnadsklass två och blev så här glad!

Träningskompisen Szune fick också ett förstapris!

Träningskompisen Mila vann lydnadsklass två!

I lydnadsklass ett gjorde Frida och Kriga en fantastiskt fin uppvisning med 10:or på allt utom apporten där de fick 9,5. Riktigt snyggt! Tyvärr hann jag bara ta några enstaka bilder och på långt avstånd så det blev inte så bra.

Duktiga lilla Kriga!

Lite byggnationer har vi också hunnit med, snart är hundgårdarna redo för vinter igen!

Tant solar! Vi har verkligen haft en fantastiskt fin höst, torrt och varmt, lite väl varmt för dragträning ibland men när man cyklar korta sträckor spelar ju inte temperaturen lika stor roll som när man drar tung vagn.

Mintu

Höstmorgon

Dragträning har vi också hunnit med på cykel. Kaela + Rossi, Rotax + Silva och Nalle + Mintu har jag kört några gånger. Kul att cykelträna igen faktiskt, barmarksvagn är skoj på ett annat sätt men omväxling förnöjer absolut. Vi kör en liten runda på 3-4km. Pyttekort, men faktiskt alldeles lagomt såhär nu i början. Lagomt för Kaela också och det passar bra att köra henne och Rossi eftersom Rossi trivs bra i travtakt.

Tanken har varit att cykla denna korta slinga iaf resten av September och sen eventuellt fortsätta cykla ett tag till. Det känns som ett bra sätt att ”mjukstarta” hundarna efter en sommar med mindre fys-inriktad träning och jag har tid och möjlighet att dela upp dem så det fungerar fint. Att träna tungt har vi ändå gott om tid för och distans har vi inget större behov av. Första turerna på snö blir ändå sällan mer än en mil eftersom det är svårt att hitta bra ställen att köra på innan skotrarna kommit igång. De gånger vi kört 2-3 mil på barmark har vi ändå fått vänta minst nån månad innan vi kunnat överföra den träningen på snö.

Hemma på vår gata

En annan tur med riktigt mysigt morgonväder, Rotax och Silva även här

Mintu och Nalle

Rossi och Kaela

I måndags kväll kom min gulliga mamma körande med säkert 200L kött och ben till hundarna. Nu har de ju en egen ”benfrys” och den blev nästan full av första leveransen. Jättekul att kunna buffra upp med ben och kött. Hundarna blev riktigt glada och Rotax pratade ända tills första benen serverades. Mums!

Giela ”Sputik” på väg till lydnadsträning

Noomi har fått fortsatt agilityträning och klarar nu raka tunnlar samt hopphinder. Än så länge bara en av dem åt gången. Hopphindret kör vi med lägsta möjliga nivå på bommen förstås, det blir knappt ens ett hopp, bara för att vänja henne vid handlingen och att inte bli för van att alltid gå vid sidan som i lydnaden. Hon är duktig! Att skicka mot riktningshållaren fungerade klockrent redan första gången, är jätteglad att jag lärde in den snabbt som attan för det kan vi använda till mycket!

Förutom drag och lydnad och agility har det förstås blivit en del viltspårande, som vanligt helt enkelt.

Noomi fick ett eget viltspår i fredags men det gick sisådär… jag VET ju att hon KAN, när hon hittar ett spår hon är intresserad av så går det riktigt snyggt och hon dammsuger sig fram. Hon har ju ”provat” huskisarnas längre och klurigare viltspår nån gång och det klarade hon fint även om hon var trött efter nästan 400 meter spår på sand. Skitspännande var det då! Vi har nog inte hittat rätt ”knappar” att trycka på ännu helt enkelt. Hon klarade spåret, men inte alls med samma fokus som när hon kollar vad huskisarna hittat på och köttbitarna på slutet var goda, men inte mer än så.

Rossi

Vi testade Runkeeper igen men det fungerar inte alls för våra slingriga spår med många små vinklar och utbuktningar. Den samplar alldeles för sällan och det blir mest raka sträck. Ska ladda hem några appar som andra tipsat om senare för att kanske kunna kartlägga vår spårning lite bättre.

GOTT med kött som belöning tyckte i alla fall Giela!

OJ, när man sammanfattar allt på en gång så är min egen tanke ”Vi gör faktiskt rätt mycket grejor ändå!” Jag brukar inte tycka att vi är så enormt flitiga egentligen, men när man ser det så här så hinner vi faktiskt med en hel del roligt på bara en ”vanlig” vecka också.

I helgen har jag varit borta en del då en gammal vän som nu bor i Umeå varit uppe i Boden, och vårt gamla ”tjejgäng” har umgåtts allt vi hunnit med – tänkt att efter typ 10 år så har vi fortfarande varandra. Många av de förhållanden som från början förde oss samman har tagit slut, vissa av dem som förde oss samman umgås inte alls längre, men vi har fortfarande varandra och det har varit jättekul som vanligt.

Sen har det hänt ännu mer ”spännande” saker tyvärr. Imorse när jag skulle mata hundarna märkte jag dock snabbt att Kaela inte alls var som vanligt. Hon hade ätit sin middag igår men idag ville hon inte äta och hon såg rätt eländig ut. Tempade och kollade igenom henne men hittade inget konstigt. Däremot dreglade hon lite och knep ihop munnen och mådde helt klart illa. Hon spydde 3-4 gånger också och fick inte behålla vattnet hon drack.

När vi åkte in till Gammelstad på eftermiddagen var det en av våra favoritveterinärer, Andreas, som tog emot. Han har själv draghundar och var den som tittade på Kaelas rygg för ett par veckor sen. Röntgen visade något konstigt men svårbestämbart i tarmen, och kontrastvätskan spydde hon upp, så ett tag efter att jag lämnat henne där ringde han och ville öppna henne för att försöka hitta orsaken.

Det visade sig vara helt rätt beslut. Förutom en lång socke där inne så såg han några svarta prickar på tarmen, dvs. den hade börjat ta skada och det var tur att vi inte avvaktade längre med att åka in. Han trodde att dessa skador skulle läka ut av sig själva. Kaela blir kvar på Djursjukhuset minst en dag, eventuellt fler, och vi hoppas att resten av läkningen går bra utan komplikationer. Att öppna både buk och tarm är ju inte alls riskfritt men vi håller tummar och tassar för en bra läkning!

Ingen av huskisarna (förutom Giela) har ju varit inne speciellt mycket sista tiden eftersom vädret varit så torrt och fint, så jag vet inte riktigt var eller när hon hittat denna socka. Den där släkten (Silva och Mintu speciellt) är verkligen fenomenala sockjägare! Ser man själv inga sockar så hittar de ändå sockar på nåt underligt sätt… Nu är den i alla fall utplockad, även om det säkert inte blir ”gratis” för matten.

Nu ska hundarna få lite tuggben att mysa med i mörkret, mycket vettigt har inte blivit gjort idag eftersom dagen gått åt till att hålla koll på Kaela. Sista fikadejten med tjejerna ställde jag in eftersom jag inte kunde lämna sjukling hemma och åka iväg och nu sitter vi hemma och oroar oss lite istället. Nåja, alla dagar blir inte effektiva dagar helt enkelt! Lite middag på det här och en dusch så kan arbetsveckan börja igen. =)