Nukutvi huskies & Cairnterrier

34 tassar på äventyr…


Lämna en kommentar

Kvällsträning på gräsmattan

En stor fördel med att ha många hundar är att man kan träna massvis med hund utan att nånsin få ”slut på hundar” eller behöva pausa själv. Nu ikväll var det istället mörkret som satte käppar i våra hjul till slut. Gräsmattan har ju ingen egen belysning…ännu!

Vi körde en rallybana, agility i form av tunnel och slalom samt hade lite plats för lydnad också. Alla hundar fick köra men bara några hamnade på film. Alla utom Noomi körde rallylydnad. Rotax fick även lite lydnadsträning, Rossi och Giela körde lite agility och Noomi körde bara tunnel + slalom idag.

Nu börjar Noomi gilla tunnel och vi jobbar på att kunna skicka på lite lite mer avstånd och vinkel allt eftersom. Slalom började vi med nu ikväll. Eftersom jag sällan har någon medhjälpare satte jag ut vår target i form av en riktningshållare och lade kampleksak på den. Sen gick jag själv bakom och höll emot men det kändes som att det fungerade bra det med.

Rossi ska få en nystart på sitt slalom, hon behöver bli säkrare och mer självständig och detta tror jag är rätt metod för det, så hon fick köra med vinklade pinnar även hon, från lite olika ingångsvinklar och avstånd till mig, med fokus på fart rakt fram. Duktiga små trollen! Nog är det alldeles underbara mina små hjärtan…=)

Nåja, Rotax, som har en sjukt hård skalle, lyckades slå den rakt i mitt vänstra ögonbryn och jag tänker att det kan bli nån slags blåmärke. Ont gjorde det! Han är väldigt hårdhuvad och skallas ibland i ren iver… AJ!

Noomi fortsatte tappa tänder och blodade ner hela tröjan. Det går tufft till hemma hos oss helt enkelt! Efter ungefär två timmars träning blev det för mörkt och vi fick packa ihop. Kontentan är att jag är ÄNNU mer sugen på att komma igång med agilityn igen samt att jag måste akta huvudet lite mer och lära Rotax att göra ingångar utan att hoppa runt med risk att knocka mig.


Blodig ärm och ömt vänsteröga… så kan det gå!


Valpblod!

God natt älskade små hundar! Imorgon blir det simträning för Giela, laserbehandling för Kaela och så långpromenad med Veronica och Flinga. Vilka hundar som ska följa med där bestämmer vi imorgon… Nu blir det skönt att sova!

 

Annonser


Lämna en kommentar

Högt och lågt på kvällens träning

Idag efter jobbet åkte Noomi och jag till hennes uppfödare för lite trimhjälp och tips. En kunnig och hjälpsam uppfödare är verkligen guld värd och att ha henne så nära dessutom är ren lyx! Noomis päls fick sig en genomgång inför utställningen på lördag och så fick vi en massa bra tips att ta med oss på vägen. Guld!

Noomi är rolig, en äkta Cairn kan man nog säga, att vara stilla och trimmas är tråkigt och ibland blev hon lite arg och sur. Sekunden hon kom ner på marken igen var allt bortglömt och hon var superglad över att få träffa Greta, studsade som en liten boll! Kändes absolut som att Noomi kände igen henne fastän de inte setts på två månader och det tråkiga på bordet var helt bortglömt.

Sen åkte vi snabbt hem för att lasta in gänget i bilen för lite träning med träningsgänget. Kvällen innehöll verkligen både högt och lågt. Det började med att Therese fick låna Mintu för att få plocka lite lös päls från honom. Ungefär då gick jag iväg för att prata med en kompis och glömde att stänga spännbandet kring burluckorna.

Silva pillrade upp haspen till luckan och vips var hon, Kaela, Rotax och Giela ute på vift på en fotbollsplan just i utkanten av Boden. De drog några ärevarv och ingen lyssnade speciellt bra, taggade och ”rymda” som de var, men alla rymlingar var infångade på nån minut och ingen skada skedd. *pust* Även om mina huskies inte är såna som rymmer iväg ”bara för att” så är jag rätt säker på att de inte hade klarat störningar av typen ”promenerande person med hund” eller ”springande hare” utan att dra iväg på en liten större lov. Som tur var hade vi inga såna saker i sikte.

Noomi fick träna lite på att springa till sin target och skötte sig fint men det märktes att hon var lite trött efter eftermiddagens besök och frisering.


Targeten (den röda), Noomi och bollen

Sen fick huskygänget en rallylydnadsbana, en av de längsta vi gått hittills och den innehöll en hel del ”transporter” av olika typ vilket många av mina hundar har haft svårt för. Skyltarna var i ordning:

1. Start
2. Sitt framför, vänster ingång, framåt
3. Sitt, gå runt
4. Dubbel slalom
5. Spiral höger
6. Sitt framför, vänster ingång, sitt
7. Helt om vänster
8. Sväng vänster
9. 1 steg bak, 2 steg bak, 3 steg bak
10. Helt om höger
11. Sitt framför höger ingång, framåt (här körde vi vänster ingång istället)
12. 270 grader höger
13. Mål

Många ganska lika skyltar och som sagt var en hel del transporter och svängar. Saker som ”ligg” och ”stå” har vi inte infört ännu eftersom så många av hundarna inte riktigt kan det ännu. Till min stora glädje var hundarna jätteduktiga! Rossi skötte sig jättefint, Giela var riktigt duktig, Rotax jobbade fint och Nalle som brukar ha stora problem med störningarna var mer fokuserad än nånsin. När han låste sig på annat så gick det snabbt över och han sökte spontant kontakt och kunde hålla kontakt i flera sekunder i sträck. Silva var lite disträ men Mintu hade gjort stora framsteg även han. De allra flesta hundarna hade faktiskt nästan ”flyt” genom större delen av banan! Bra jobbat huskygänget! Dags att ta fram filmkameran igen snart!


Rossi, så himla duktig nu ikväll!


Nalle, den som utvecklats mest sen i våras!


Fina Liz, vår träningskompis


Rolex jobbar

Flera av mina hundar fäller ju nu (Mintu, Rotax, Nalle, Kaela) och jag har några kompisar som ääälskar att plocka päls. Medan jag körde rallylydnad så fick de som ville välja en hund att gosa med och plocka  lösa tussar från och Rotax njöt förstås av varje sekund av uppmärksamheten. När det dessutom kom fram en boll och han fick jobba lite för den blev han ännu gladare, älskade killen är verkligen inte som en ”normal” sibbe men väldigt rolig och trevlig och han älskar verkligen alla uppdrag han får. Jag tror att han fick sig en liten fan club!

Kaela blev också plockad och hon tyckte nog att det var en liiiten aning läskigt men samtidigt älskar hon ju uppmärksamhet och gillar att gosa och mysa så det blev helt enkelt lite nyttig träning för henne. Söta lilla tjejen var dessutom riktigt duktig på rallylydnadsbanan. På slutet lekte nån med ett pipdjur en bit bort och då blev det svårare, men vi överkom även det!


Mitt gäng

Förutom att Noomi fick ett litet frispel och drog ett kort ärevarv även hon, samt huskisarnas ärevarv, så hade vi en riktigt bra träningskväll med många framsteg, främst hos huskygänget. Jättehärligt att de flesta nu kan jobba och fokusera så fint även med andra hundar i närheten och störningar omkring sig. De har verkligen vuxit enormt sen vi började med detta i våras. Tidigare år har vi ju bara pysslat på hemma eller med våra allra närmsta vänner och det blir ju en helt annan sak. Älskade små troll!

Avslutar dagen med en bild på Noomi, lite mer än 16 veckor gammal. Här är hon okammad och inte ”stylad” men visst är hon rätt söt ändå? Att stå fint kan hon ganska bra nu men vi måste träna mer på att gå snyggt. Vi tränade lite idag kring de andra men hon var lite för trött för såna ”krävande” övningar. Att både trava och titta uppåt är inte så lätt som man kan tro! Blir mer sån träning i veckan, nu väntar sängen. Kommer att sova gott med stolta tankar om huskygängets framgångar.


Lämna en kommentar

Giela får specialbehandling samt träning på bruks

Idag var Giela in till Paula på Älvdalens hundhälsa för laserbehandling, massage och vibrationsmadrass, för 500kr. Ett bra paket! Paula höll förstås med om att Giela såg mycket sämre ut än vanligt och ibland såg man på Gielas lilla ansikte att behandlingen hittade ömma punkter. Hon menade att det förmodligen handlade om en inflammation orsakad av artrosen och det lät väldigt logiskt. Så här stapplig har tant aldrig varit förut även om hon även i sitt stappliga tillstånd är piggare än många av sina jämnåriga.


Vibben är rätt mysig

Så här sover vår tant!

Jag pratade med Djursjukhuset som skrev ut hennes medicin senast så vi fick ett recept Rimadyl och förhoppningsvis kan det rädda Gielas fjälltur. Dagens chock var dock priset på Rimadyl, typ 350kr! Hade helt glömt att det var så dyrt!     =O

Medan Giela fick sin behandling väntade de andra sju ute i bilen eftersom vi skulle åka och träna efteråt. De hade skugga och bra ventilation så de verkade ha det rätt mysigt trots supervärmen. Förutom att det alltför väl uppvilade huskygänget sjöng två vackra serenader medan Giela fick sin behandling så hittade Silva/Kaela även på lite bus. När jag tittade ut såg jag att det låg leksaker över halva parkeringen…precis som jag misstänkt så gav de sig på de små plastkrokarna på burens insida som höll de små plastkorgarna på utsidan… Hrmf…


Till höger – marodörerna!

Kaela fick följa med in och shoppa lite efteråt. Jag har länge velat ha en bra promenadsele som sparar hennes rygg och hindrar henne från att smådra, och först hade vi siktat på VGW (stavning?) men Paula hade så fina selar från Amoken med liknande form och dessutom på 50% rea, så vi slog till där istället!

Lilla Kaela har blivit en tjockis igen. Det är otroligt hur snabbt hon hittar kalorierna och sätter fast dem på kroppen. För bara några veckor sen var hon i lagom form men nu är det bantning som gäller igen. Vid en igenomkänning så är även Mintu rundare än nånsin! Blir bantning även där. Resten av gänget är i lagom form men dessa två har blivit små tjockisar!


Mintu = tjock!


Stolta Kaela i sin nya sele

Efter det åkte vi ut till brukshundklubben för att träna lite. Idag lände jag äntligen att förkylningen lämnat mig nog för att jag skulle orka med hundträning. Lite snuva och hosta ja – men krafterna är tillbaka! Det var varmt som tusan men skönt att vara ute ändå. Både jag och hundarna hade nog lite träningsabstinens! Noomi och jag gick ner till ”träsket” för att svalka oss men det är verkligen ett träsk! Vass, brunt vatten och dy… kändes ännu mer igenvuxet än jag minns det.


Ser ni valpen?

Noomi fick i alla fall träna på sin target, idag på en ny plats. Funkade fint och hon jobbade på bra trots värmen tycker jag. Har bestämt nu för att köra utan kommando, ser hon targeten så ska hon springa dit helt enkelt. Hon är riktigt söt och rolig att jobba med!

Måste även visa upp min ”ruta”. Jag sökte egentligen vita tyg- eller plastband för att markera kanterna men hittade inte något passande. Då snubblade jag på detta passande plastband på Dollar$tore för 10kr! Party zone är ju precis vad vi vill ha där inne! Konerna fick plötsligt en väldigt fel färg så jag vet inte var detta ska sluta, men å andra sidan är det ju ett par månader kvar innan vi ska börja med det här momentet ändå.

Huskisarna fick en rallybana med 10 skyltar. Jag vet inte riktigt hur det gick till men det kändes faktiskt att hundarna utvecklats mycket, de flesta börjar kunna hitta en vettig fotposition, de kan hålla fokus en stund och förstår att man kan sitta både framför och vid sidan, ja det går helt enkelt sakta men säkert framåt! Rossi fick vara med på film som exempel. Hon är väl just nu en av de duktigare ihop med Giela och Rotax. Silva och Kaela är med i den klubben ibland. Nalle och Mintu kämpar på men har gjort stora framsteg även de faktiskt – speciellt Nalle som var så väldigt virrig i början. Är stolt över hela gänget! De har utvecklats mycket!

Om ni undrar vad som piper så är det först Noomi, och sen ringer min mobil tydligen…

Väl hemma fick Noomi en kycklinghals som vi köpt hos Älvdalens hundhälsa. Nu finns även oxnacke och kalkonhals i frysen men bara i ”prova på” mängd. Noomi var först lite fundersam och försiktig med den lilla halsen men sen började hon tugga loss och vips var den borta. Mums!

Underbart med en hundtränardag – känner mig som ny igen! =) Dags att sova inför arbetsdag imorgon och sen börjar något riktigt roligt, packning av fjällsäck! =) Hoppas, hoppas, HOPPAS att Giela kan följa med oss.

 

 

 

 

 

 


4 kommentarer

Bilder från träningskvällen i Överstbyn

Igår kväll var jag och hundarna uppe i Överstbyn och tränade med Marika och Lisa. Där fanns agilitybana och så satte jag upp en rallylydnadsbana men jag och mina hundar höll oss mest med grundmoment på grusvägen eftersom det var mycket nytt att titta på. Kameran gick varm och här kommer en massa bilder:


Marika och Nanok


Lisa och Rikki


Flygande hund!

Lilla Kaela börjar få fint fokus när vi tränar. Hon har inte jättebra koll på var hon har kroppen, men vi fokuserar hellre på fokus än position med huskygänget. Söt är hon i alla fall! Hon gillar verkligen träning och godis och tycker att det är jätteskoj även om hon får kämpa en hel del med vissa saker.

Ännu en gång är jag så himla glad över min praktiska bil. Underbart att kunna åka iväg med alla åtta hundar på ett funktionellt sätt. Här är det Kaela som tränat klart.

Lilla Noomi var nog lite trött igår. När vi tränade var hon aningen disträ och för första gången nånsin så tog hon inte leksaken utan rusade förbi den och kikade på annat. Eftersom hon brukar älska att kampa med de så tror jag att hon helt enkelt var lite trött och ofokuserad av den orsaken.

Förutom att jag blev sjukt insektsbiten på benen och ryggslutet hade vi en väldigt trevlig kväll med hundträning och sen tacomiddag. Det blev inte så lång träningstid per hund men å andra sidan hade hundarna väldigt mycket att spana på från sin plats i bilen så de var ändå riktigt trötta och nöjda efteråt. Förutom lite gnäll och skäll i början när andra passerade nära dem så skötte sig gänget faktiskt riktigt bra med tanke på att det var ny miljö och några hundar som de inte känner så väl eller aldrig sett förut. Huskygänget känns snart civiliserat!

Noomi är rätt skön, visst vill hon titta lite på de andra men hon lyssnar bra på de saker hon kan och leker gärna med mig utan att bry sig så mycket om vad de andra gör. Det känns jättebra att vi har kunnat vara ute på mycket olika tränar i olika miljöer och med olika hundar så att det redan från början blivit något odramatiskt. Jämfört med många av omplaceringarna jag tagit är det ju ljusårs skillnad! De hamnade nästan i trance i såna situationer i början!

Snälla Marika tog en massa bilder med min kamera under kvällar så att också mina egna hundar och jag kom med på kort, och sen kom hon på den superba idén att ta ett gruppkort på huskygänget. Jag valde snabbt att lämna Noomi i bilen för 7 koppel, 150kg hund och 28 tassar kan vara krävande att hantera. När alla sköter sig är det enkelt, när det börjar trassla och alla vill åt olika håll vill man absolut inte ha en liten valp i mitten!


Så här började vi…ska bara hämta Rotax ur framsätet för Silva och Rossi löper så han får inte sitta med dem.


Lite mer akrobatik!

Giela löper nu och flörtar med ALLA hundar hon ser! Här är det gamla tant som har alla tassar i luften för bakom fotografen och pipleksaken stod snygga Rikki för att locka alla att titta åt samma håll. Toktant!

Sen blev det ett gäng bra bilder där i stort sett alla tittade åt samma håll. Kul att ha! Nån gång i framtiden får vi ta en bild med Noomi också men det får vänta. Att sätta dit henne nu medan jag satt ner tror jag hade fungerat bra, de andra bryr sig inte så mycket om henne, men OM kopplen börjat trassla så hade det kunnat bli alldeles för farligt och det är ganska onödigt att riskera att tappa ett gäng huskies när det finns andra hundar bara en kort bit bort.


Återtåg till bilen

Idag har vi ägnat morgonen åt en långpromenad med Veronica och Flinga. Giela, Kaela och Noomi var med. Vi gick lite över en mil och Noomi fick gå 3 lagoma sträckor och åka i ryggsäck resten av biten. Hon är duktig och gillar att ”vara med”.

Kaela har sett lite stel ut på sistone tycker jag så jag satte på henne och Giela varsitt Back on Track. Dessa täcken reflekterar kroppsvärmen och ökar blodcirkulationen och det är bra för både Kaelas och Gielas ryggar. Det såg nog lite konstigt ut när vi gick genom stan med två huskies i täcke, även om det inte var soligt ute idag så var det ju lite kvavt och inte direkt ”kallt”. Nåja, förhoppningsvis var det riktigt mysigt för ryggarna och det är ju viktigast även om passagen längs gågatan kändes lite knasig nu i mitten av juli.

Vi hade en härlig promenad och hann prata ikapp om tusen roliga saker. Underbart! Resten av dagen blir lugn för hela gänget, de som promenerat runt stan sover gott och själv ska jag diska lite, men först några timmar med min kära bok! Det börjar vara riktigt spännande nu!

 

 


1 kommentar

Rallylydnad för huskisarna med filmsnuttar och Noomis badpremiär

Igår kväll tränade vi rallylydnad här hemma och med färre störningar så gick allting förstås ännu enklare. Om man fokuserar på det positiva så såg det ut ungefär som i filmklippet ovan, dvs. några fina ljusglimpr här och var! Målet är inga perfekta sittanden eller positioner utan att hundarna ska kunna hålla fokus och sätta sig ungefär på rätt plats och ungefär i rätt riktning. Det räcker så bra för detta gäng.

En liten stjärna som sken extra klart igår var lilla Kaela, hon tycker att det är SÅÅÅ kul! Förhoppningsvis kan vi snart bjuda på längre klipp också när jyckarnas uthållighet börjar ta sig. Noomi fick lite utställningsträning och det gick väl sisådär… Hon är värdelös på att lyckas ta godis man ger henne i handen och tappar små bitar här och var, som sen utgör en fin störning nästa gång man passerar samma gräsplätt. Ikväll tränar vi på asfalt!

En annan rolig sak hände också igår. Giela hade simtid i Råneå men har börjat löpa och även om det sägs att det bara är en myt att livmoderinflammation beror av bakterier så började jag tänka tanken på att kanske låta Noomi simma istället. Hon gillar ju att plaska (läs: i vattenskålen) men har aldrig badat på riktigt eller simmat. Där inne är det ju varmt i luften och vattnet och det kändes som en bra start.

Efter lite hjälp så simmade lilla fjant och snabbt gick det! Hon hade grym styrfart! Att gå i själv var lite konstigt men att bli isläppt och sen få simma till ”bryggan” var riktigt skoj! Wow! Skräckblandad förtjusning med mest förtjusning liksom! Hon simmade sträckan på 1-2 meter kanske 7-8 gånger och tyckte att det var skitfränt och var blöt från topp till tå. Giela såg mest glad ut över att slippa… sötaste lilla tant. Senast i förrgår tyckte en man att det var två valpar jag hade med mig. Jo båda är snart 13, den ena snart 13 veckor och den andra snart 13 år.


2 kommentarer

Rallylydnad och Noomiträning

Efter en varm dag kom mörka moln men som tur var ytterst lite regn medan vi tränade hundar. Huskygänget fick köra en förenklad rallylydnadsbana där de flesta momenten innehöll varianter av ”sitt” som är kommandot de alla kan bäst. 7 skyltar + start och mål och en bansträckning som gick BORT ifrån de största störningarna. Hur gick det då? Efter förra veckans totala katastrof var detta en klar förbättring.

Eftersom många av hundarna inte lärt sig att sitta vid sidan eller andra bra grunder så blir det mycket ”följ godishanden” och inte vidare snygg träning, men idag var vi i alla fall snäppet snyggare än senast och det var inga lika många hundar som kändes som katastrofer. Mest katastrofal var nog Nalle. Trots att alla andra redan åkt hem hade han väldigt mycket att titta på och tänka på. Många av de andra var rent utav ”duktiga” och vi hade nästan ”flyt” korta stunder ibland. Nyttig träning är det för små trollen, och för mig med – kroppskontroll och munkontroll! Det är svårt att ”fulträna” på ett snyggt sätt med olika moment, olika hundar och störningar på det.


Silva skötte sig rätt bra idag

Noomi fick lite träning på inkallning med störning. Först när Therese tränade med sina hundar och sen när Therese stod med en pipleksak och pep åt oss. Hon hanterade båda delarna fint och kom ibland rusande för att leka innan jag ens hunnit ropa. På plan har hon fint fokus och lyssnar bra. Ute i vardagen är det lite mer ”valpöron” och jag kommer ofta på mig själv med att behöva tänka på vilka ord jag använder och att undvika att vara tjatig. Världen innehåller så många spännande saker för en valp.

Sen fick Noomi hitta ett par spårpinnar också. Detta var en ny gräsmatta med längre gräs så hon hittade dem inte lika enkelt, men det spelar ju ingen större roll eftersom vi bara hittar dem ”av en slump” än så länge. Hon tyckte fortfarande att de var jätteroliga att hämta men jag känner att vi måste hitta nya sätt att leka om de ska fortsätta vara sådär vansinnigt roliga. Tänk så knasigt, för några år sen tyckte jag folk var lite överdrivna när de bloggade om att hunden inte lekte med nog hög intensitet. Nu sitter jag här själv och känner att det faktiskt är riktigt viktigt. Visst tycker hon den är jättekul att leka med men jag vill ha GALEN, inte bara KUL!

Det känns så himla skoj att köra igång igen med lite mer seriös träning i lydnad, spår mm men det är också svårt och lite ovant på nåt sätt. Tur att jag har många snälla och duktiga träningskompisar nu när man är så ringrostig!


Noomi råkar hitta en spårpinne på sin promenad

Noomi fick även leka en stund med fina Liz. Hon är kring året gammal men lekte så lugnt och bra. Dessutom har hon ju en ruskigt vacker chokladfärg till sina blå ögon – supersnygg!


Söt valp – men lite jobbig och också!

Nu sover Noomi som en liten stock här hemma på soffan och alla andra hundar är ute och sover gott även de. Giela ville ut i hundgården och valde dessutom att bo med löptikarna Rossi och Silva. Jag vet inte om hon riktigt förstod vad hon gav sig in på för Silva vill tydligen att de ska leka snuskiga lekar och skäller uppfordrande! Jag låter oftast löptikarna bo tillsammans eftersom de oftast är synkade och gärna vill jucka på varandra. De som inte löper tycker oftast inte att det är lika roligt och risken för bråk är nästan minst om man gör så. Måste nog gå ut och rädda Giela snart, samt starta grillen!


Lämna en kommentar

Rallykatastrof

En sån katastrof! Dagen började fint, Noomi fick ett snyggt regntäcke från Hööks för under 100:- vilket kändes lagomt med tanke på att hon kommer att växa ur det. Bra att ha när vädret är ruggigt i alla fall eftersom lilla valp saknar täckhår just nu och underullen blir ju snabbt blöt och kletig av regn. Trimbordet fick sig en galge också så att vi kan ta avslutande delarna av Noomis valppäls lite enklare.

Dessutom hämtade vi rallylydnadsskylthållarna som jag beställt från rallyskyltar.se. De var riktigt fina, lätta och ändå rejäla! Har längtat efter dem länge! Efter en pizzamiddag drog jag och hundarna iväg med ett gäng som skulle träna och tanken var att låta alla huskies köra rallylydnad, de flesta för allra första gången. För att kolla av läget lite satte jag ut alla 10 skyltarna och försökte att välja lite varierade moment för att få se vad hundarna fixade eller hade problem med. Vi valde bort de svåraste momenten som innehöll kommandon som jag vet att hundarna inte alls kan.

Där började katastrofen. Giela och Rossi skötte sig väl rätt bra, men efter det gick det enbart utför. Speciellt killarna var helt bortkollrade. Nalle verkade vara på en annan planet! Visst, banan var lång och egentligen för svår för mina hundar. Jag hade inte väntat mig att nån av dem skulle fixa allting på en gång eller ens i närheten utan såg det mer som en rad av små moment att träna på efter varandra.

Hmm…istället verkade hela gänget totalt ha glömt ord som sitt namn, ”sitt” och lite andra ord som jag tycker att vi tränat nog mycket och i nog olika lägen/störningar för att det skulle ha fungerat bättre än det gjorde. Dessutom kände jag mig som en klumpig säl som försökte hantera koppel godis och visningshand samtidigt som jag mutade mig fram genom banan….snyggt!  Gjorde ju inte saken bättre att hundarnas koncentrationsförmåga verkade ha sjunkit till 1 sekund i taget! Suck!

Nåja, vi tog oss igenom med alla sju ekipage och det var inte snyggt nånstans på nåt sätt, men jag valde att se det mer som en ”check” av vilka moment som var svåra/lätta samt hur mycket de olika hundarna faktiskt fixade att jobba. Det optimala hade förstås varit att låta varje hund träna en kort stund och sen pausa men vi ville spara lite tid så varje hund fick ta banan en gång på direkten istället. Just idag kändes det som en extra kass plan…

Att gå runt sittande hund visade sig t.ex. nästan alla klara på en gång, momenten rörande följsamhet och transportsträckorna var däremot det svåra. Att just transportera sig är ju en rätt stor del av rallylydnaden… Blodsockret sjönk snabbt efter pizzan och när sista hunden var klar tänkte jag ”Detta vill jag aldrig nånsin göra om!” Jag lyckades hålla mig lugn hela vägen men det var banne mig inte så skoj…

Så, imorgon tar vi nya tag med en hälften så lång bana, inga sträckor rakt mot andra tränande ekipage (även om de är 50 meter bort) och en matte med bättre mat i magen. Förhoppningsvis blir det mindre hemskt, kanske rent utav KUL! Gonatt!