Vintern är slut =/

Nu går det ruskigt snabbt. Videon ovan visar hur det sett ut i hundgårdarna större delen av vintern. Jag skottade mittgången, kring dörrarna, de viktigaste ingångarna samt mot ytterväggarna för att ingen skulle råka rymma, men som synes hade det gått att skotta många timmar till. För bara nån enstaka vecka sen hade vi fortfarande en meter snö men nu är vi nere på under en halvmeter och det som är kvar är mjukt och lite slaskigt. Det töar verkligen otroligt snabbt när solen får värma från en klarblå himmel.

Sista slädturen tog vi i onsdags morse innan jobbet, en runda kring ängarna här i närheten och vem vet, kanske det var min sista slädtur med 6-spann? Idag fyller ju faktiskt Silva och Kaela 10 år, och Nalle och Rotax ansluter dem inom ungefär ett halvår.  Denna vinter har alla fått vara friska och pigga och mot slutet började de även vara i hyfsad kondition, så det är med lite bitterljuva känslor släden ställs undan för säsongen denna gång. Jag har fortfarande inte alls bestämt hur mitt framtida hundkörarliv ska se ut…=/

Sen senast har vi firat påsk i Blaiken och hunnit med en tur upp på vackra Gardfjället. Rent allmänt har vårvinter varit fantastiskt snörik, solig och vacker!

Silva och Xuper

Två av mina kusinbarn från Skåne var uppe på besök och huskisarna blev otroligt välgosade, dygnet runt och i alla lägen. Tror både hundar och ungdomar hade en riktigt mysig helg.

Vi har även hunnit med en tur med Veronica och Flinga och Nooki, i fina Åkerholmen. Noomi fick springa lös och var förstås överlycklig över det. Hon håller sig väldigt nära hela tiden och det var skönt att se att det fungerade så bra även med fler hundar i spannet, även om hon kände dem väldigt väl sen tidigare.

Nooki och Flinga fick gå i led eftersom vi var på deras hemmaplan, och Nooki skötte sig jättebra. Han är ju Mintus kullbror och alltså 9 år gammal, men har inte gått i led för större spann eftersom han alltid haft duktiga flockkompisar som tagit det jobbet. Första halvmilen eller mer skötte han sig exemplariskt, men sen fick han plötsligt syn på sin bror Mintu i point, snett bakom, och blev störtkär! Till slut fick vi flytta om hundarna för Nooki kunde inte springa utan ville bara gosa med Mintu, något som hans bror inte var lika imponerad av. Knaspanchisar!

Kråkan fortsätter vara världens bästa häst. Han är så otroligt go och härlig. Att köpa häst är nog bland det absolut bästa jag gjort, barnsligt kul! Idag har vi varit på en tur in mot Hollsvattnet med Berit och Anna-Lena, pigg kille som travade lite för snabbt (men helt hanterbart) men helt underbart att rida en längre sträcka där vägen varken är för hård eller för slaskig.  Just nu är ju skogen otillgänglig och gamla 97:an mest bara asfalt så i övrigt har vi mest byavägen att använda fram och åter, men här kunde vi jogga på lite längre sträckor.

Kickan och Kråkan (båda kallblodstravare) taggade varandra till en lång galoppfejd uppför en svag backe och flåsade ordentligt sen. Dock är det en evig fight mot fällande päls och skitig häst som rullat sig i bajs just nu, idag såg han hemsk ut! Huga! Hela  hästen från huvud till bakben och på båda sidorna hade gnuggat sig i spån och bajs. =(

Bifogar lite gamla bilder från lössläpp på ridplan för några veckor sen och en inomhusbild från en dag när han inte rullat sig utan bara jobbat sig lite svettig. Tjusig kille som lär sig allt mer!

 

Högsommarkväll

Oj vilken sommar det blev nu! Över 20 grader i luften långt in på kvällen, och strålande fint. Passade på att ta med kameran ut i rastgården en sväng, och så ta lite bilder här hemma för det var så länge sen senast. Först ut – mitt kök!

Uterummet, som nu börjat bli grönt och är rummet där jag äter, funderar, slappar, ja nu på sommaren är det husets bästa och mest använda rum ju. =)

I rastgården fick hundarna tuggben, och så lite bus och gos förstås. Xuper var nyfiken och sugen på tugg!

Rotax har börjat fälla ordentligt, och de andra är också på G. Så här vacker är han just nu på sidan av kroppen…hujja… rätt skönt att han bor ute just nu faktiskt.

Hänggungan är uppe så nu kan jag slappa medan hundarna roar sig, om jag vill, men roligast är ju alltid att följa dem runt. Här är det gos med Nalle. Trots värmen så har hundarna alltid lite energi att göra av med, här är Xuper.

Sen fick Noomi en skogspromenad med lite pinnletande. Myggen har börjat komma, huga, men det räcker ju att stå still nån minut i taget medan Noomi söker i riset. Mysigt att kunna kvällspromenera i T-shirt i alla fall!

Huset från vägen, och grannens fina äng där det ofta går rådjur och tranor. Sommar i byn är verkligen härligt. Livet ska levas vid en grusväg! =)

I helgen fick jag hjälp att ta ner min motorcykel till stan och sänka den, jättekul att få skruva lite, och den blev rejält mycket lägre. Nu når jag ner med tårna på båda sidorna. =D Har även provkört lite på en stor asfaltparkering och oj, roligt som tusan men oj vad mycket jag har kvar att lära. Det blir nog fortsatt träning inne i stan på asfalt till att börja med, kommer nog att hinna runda flera hundra koner närmaste veckorna, hihi. =) Avslutade med pizza å surr på jobbet med bästa gänget, ja just nu har dygnet för få timmar, världens bästa jobb och så alla roliga intressen som ska hinnas med.

Igår hjälpte jag min granne att stabba virke igen. Vi är ett roligt gäng som brukar komma dit, lite olika karlar förstås å så lilla jag. Det var otroligt varmt och det blev ett skönt fyspass. Efteråt kastade vi oss i älven och även om vattnet var riktigt kallt så var det otroligt skönt. Värmen i luften gjorde ju att det blev skönt igen direkt man kom upp på land. Så, årets första heldopp i älven blev redan i maj!

Blickar tillbaka en årstid eller två…

Ju mer tid som hinner gå, desto mer tar det ju emot att skriva och försöka sammanfatta vad man gjort sen senast. Pust…och nu var det verkligen jättelänge sen jag skrev! Det var ju faktiskt vinter senast! Redan den 3/4 tog vi säsongens sista slädtur. Xupers förre ägare kom på besök så vi körde bil förbi lite barmark och dåliga isar och tog en slädtur upp till Obisträsk med massvis med gott fika. Mysigt väder, trevligt sällskap och diskussioner om allt mellan himmel och jord, men inte visste jag ju då att det faktiskt skulle bli sista turen för säsongen. Vi gjorde i alla fall klart pappersarbetet kors och tvärs så nu är Xuper en del i gänget även officiellt, och det känns så himla bra, han är verkligen otroligt trevlig både till vardags och i spannet. Tack!

Helgerna efter var jag hundvakt (detta har verkligen varit en hundvaktarvår!) och insåg att jag inte gärna kunde tömma hundgårdarna på huskies och lämna stackars Brasse helt ensam där ute, så kombinerat med att spåren börjat sjunga på sista versen å att man var tvungen att böka med bilen och inte kunde köra från gården, så åkte vi inte ut nåt mer.

Silva och Kaela har hunnit fylla åtta år, och det är bara att inse att mitt spann snart är ett gäng halvpanchisar. Nästa säsong kommer de att vara 7, 7, 8, 8, 8, 8 och 11 om jag tänker rätt, och även om de fortfarande älskar att vara ute så har de inte riktigt samma ”punch” längre. Inte riktigt lika bråttom framåt osv. Nyss avslutade säsongen blev ju vädermässigt rätt kort, och jag tror aldrig vi körde över 3 mil ens. Samtidigt kändes det faktiskt rätt ok, helt ok även enligt hundarna, nä det kanske är så att vi kommer hålla nere distanserna kommande säsong. I takt med att hundarna blir lite äldre så kan det ju faktiskt också vara ett sätt att hålla dem fräscha längre, att köra regelbundet men inte pressa nån. Mitt lilla lapptäcke av hundar innehåller ju flera individer som faktiskt inte har ultimat fysisk byggnad för att kunna prestera längre distanser eller höga farter, och då går det ju så mycket snabbare att komma till gränsen för deras förmåga så att säga. Samtidigt blir ju alla nöjda av en sväng på 1-2 mil i dagsläget eftersom de ändå inte hinner bli supervältränade.

Förutom att alla hundarna mår bra så har våren kommit till Rågis, snart dags att klippa gräsmattan och rådjur, tranor och andra fåglar har börjat komma. Superfint verkligen! Vi hänger ute i rastgården långa stunder varje dag och förutom att Silva löper nu så att jag måste dela upp gruppen, så fungerar det riktigt fint. Hanarna kan morra och spänna sig lite men inte värre än så. Det är verkligen otroligt rofyllt att sitta där på en sten i min lilla skog och höra vinden susa svagt i talltopparna och titta på hundarna som går runt och nosa, leker, gräver, söker, springer osv. Sen jag fick rastgården så känns det inte alls lika livsavgörande om det är snö på marken eller inte, på 1600 kvadratmeter skog kan hundarna ändå roa sig och bli alldeles nöjda utan problem.

Ridningen har gjort stora framsteg då jag fått börja rida lektioner för Dellas ägare, på Della. Helt otroligt bra och det har verkligen hänt mycket känner jag själv. Superkul! Dessutom har de just fått massvis med lamm i stallet så varje gång jag går dit blir det först inspektion av smålammen, hade nästan glömt hur söta de är! Stallet där jag rider är verkligen ett litet smultronställe, så många fina och välskötta djur och otroligt trevliga människor. =)

Jag har dessutom köpt en motorcykel, fått övningskörningspapper och köpt/lånat/fått utrustning för att kunna börja övningsköra nu i sommar. Det ska bli riktigt spännande! Det blev en Yamaha XT660 R -09, och den klarar både asfalt å lite grusvägar, så jag ser framför mig att vi ska hinna med många spännande äventyr tillsammans. Måste bara lära mig köra först. =) Har i alla fall fått åka med på en helt underbar motorcykeltur och få lite känsla för det hela, och det kändes otroligt bekvämt och inte alls lika ”ovant” som jag hade väntat mig. Betydligt bekvämare att åka bakom nån på hoj än på skoter ju!

Så, vi mår bra och har hunnit med en otrolig massa roliga saker sen senast. Lite tråkigt är bara att jag hittat knölar i Rossis juver, hon har ju redan opererat bort en juverrad i stort sett, och så har hon nåt konstigt i ögonen som ser ut som om de inre ögonlocken växer nästan. Hmm… inte riktigt superbra med lilla tant, och vi får se hur vi ska handskas med det.

Nåja, nu har alla extrahundar åkt hem så Noomi å jag är ensamma i huset, och nu ska vi ut i skogen för att utforska ett par timmar i finvädret, perfekt laddning inför kvällens Mellokväll ju! =)

En kväll med djuren

Visst har det varit skönt att vara ledig, men det är alltid lika kul att komma tillbaka till jobbet och få krama om alla fina kollegor och börja använda hjärnan igen, hihi. Idag har jag varit hundvakt till Ben så på lunchen blev det en liten mysig promenad i Vittjärv, och efter jobbet gick vi en längre sväng här i Rågis. Byavägen är mest bara blöt nu, men vi planerade rundan väl och avslutade med 2 km is på gamla vägen, så hundarna kom hem ganska rena ändå. 3 söta renar gjorde oss sällskap, har sett deras spår tidigare för de springer tydligen förbi utanför mitt hus ibland.

Sommartid är verkligen bäst! Nu är det ljust till åtta på kvällarna och efter promenad och middag kunde jag ändå gå ut till huskygänget i fullt dagsljus och ge dem fisk till middag. Nu fick alla sju komma ut och äta tillsammans och allt fungerade fint. Xuper morrade lite när nån kom nära så jag styrde om de andra lite, dumt att låta en sån situation fortgå när hundarna inte riktigt vet var de har varandra ännu, men i övrigt kändes allt helt lugnt.

Silva är sugen på fisk!

Jättemysig kväll med jyckarna, å nu när det töat så mycket (vi kan inte köra släde hemifrån här heller längre) kan hundarna använda hela rastgården igen utan att behöva pulsa så mycket. De lufsar runt och nosar och myser och verkar hitta en massa roligt där snön töat undan, mitt i vintern går de ju bara 15-20 meter från hundgårdarna max men nu springer de ända ut i hörnen och verkar tycka att är riktigt kul.

Det märks i vissa sociala lägen att Xuper blir lite nervös och börjar spänna sig lite, men nu när vi har mer yta och hundarna fokuserar mer på marken än varandra så känns det mer naturligt att börja jobba på de bitarna och verkligen få in honom i gruppen på riktigt. Vissa hundar glider ju rakt in i gruppen direkt, med honom har det faktiskt tagit lite tid för han är lite spännig ibland, och så kan ju även Rotax vara, vilket gör att det uppkommer fler situationer man vill undvika om man inte planerar lite extra. Sånt som passar bättre på stora ytor än i trånga utrymmen helt enkelt.

Jättemysigt med lite klassiskt rastgårdshäng med gänget, något vi ska ägna många timmar åt innan nästa slädsäsong börjar (nåja, vi är ju inte klara ännu heller, mer släde ska vi köra!).

Akvariet har fått sig en rengöring också, och lite växter planterats om. Vissa växer som ogräs, andra vill knappt leva alls…hmm…men rent allmänt har vattenbalansen blivit otroligt mycket bättre nu och i stort känns akvariet rätt välmående.

Nä, dags att kvällskissa skäggen och sen krypa ner under täcket efter en jättemysig dag fylld av tvåbenta och fyrbenta vänner. =)

Soligt!

Har gjort en massa roligt senaste veckorna, en härlig skotertur med fina vänner, jag åkte mest men körde ett par mil också, årets första skoterkontakt för min del. Hmm… dags att  sparka igång min gammelskoter snart ju! Vi hade en jättetrevlig resa å det var inte alls många som snarkade högt så det var inga problem att sova i sovsal. En rolig sak var att på vägen till och från Pålkem så passerade vi väldigt många ställen där jag kört släde, oftast ihop med Veronica och hennes hundar, kring stan förstås, längst stamsnätledningen norrut, kring Gunnarsbyn, Spiken, Hundsjö, Skogså osv. Många minnen på kort tid från många olika slädturer, och nog är det ju roligt att komma så långt så snabbt också, hundspann och skoter är ju helt underbara men på olika sätt.

Della har slutat äta medicin så jag har hunnit rida lite också, både gjort framsteg och kommit på vad jag behöver träna mer på, jättekul!

Alla hundarna mår bra, såren har läkt jättefint efter Mintu och Rotax bråk, vi kör regelbundet men det har inte blivit några långa distanser i år, 2 mil som längst, så det här blir nog mer en myssäsong än några stora prestationer. Vi har hunnit köra två ”kunder” som hade med sig gott fika och fick en tur ner på älven, jättetrevligt.

Igår flexade jag ut efter lunch och åkte hem till hundarna för en slädtur i strålande sol (och nån enstaka plusgrad till och med), kamera, stativ och fjärr fick följa och här har ni resultatet:

Lite afterwork på det! =)

Imorse hade hela världen täckts av tjock vit rimfrost, jättefint!

Så här såg till exempel en helt vanlig gran ut på en halvmeters avstånd, häftigt! Nu tittar solen fram och det blir nog en långis med Noomi så att hon får sträcka på småbenen. =)

Under stjärnorna

Kaela löper nu och Xuper är superkär! Under kvällens slädtur blev jag  tvungen att ankra när vi  stannade för Xupers hjärna verkar helt ha glömt vad ”stå kvar” betydde. Nysnö ovanpå ett hårdare lager och så lite mjukt där under igen blev tungt att springa i, det märktes att hundarna inte kunde slappna av helt så vi körde bara en halvmil för att få sträcka lite på benen.

Xuper tyckte nog att det var världens bästa dragtur – hög av löptiksluft. Nalle, Mintu, Rotax, Silva och Kaela hade nog bara en helt vanlig (men kort) dag på jobbet. Rossi däremot tyckte att underlaget var lite jobbigt, så hon tyckte nog snarast att kvällens tur var typ ett mordförsök som hon överlevde med nöd och näppe! Vackert var det i alla fall nere på älven, stjärnklart och bara -4 grader och en svag vind. =)

Sen kom en av mina supergrannar förbi och skottade hela min gård med sin traktor, så himla snällt! =) Jag bor verkligen i världens bästa lilla by. ❤

Akvariet har fått ett rejält vattenbyte samt några siamesiska  älgätare så alginvasionen börjar ha gett med sig. Fyra nya fläckiga pansarmalar har fått flytta in och lite mer växter och nu börjar det se rätt mysigt ut, det måste bara växa meeeer! =)

Allt på samma helg! =)

Oj, fulla dagar senaste tiden – fyllda av roliga saker alltså! Det finns ingen chans att hinna med allt så jag börjar i torsdags när hundarna å jag fick ett mycket fint uppdrag – att köra ett brudpar till sin vigsel uppe vid en tjärn här i närheten!

Under dagen kom lite kärv nysnö men som tur var steg temperaturen till drägliga grader, så att allt kunde genomföras enligt plan. Hundarna fick kämpa rejält men skötte sig fint (det fina är ju även att de ser extra lydiga ut i pauserna när de är lite trötta). Vi fick äran att närvara vid en jättefin vigsel, och det är väl inte alla som gifter sig ute under bar himmel med fler huskies än människor närvarande? =) Stort grattis!

I fredags åkte vi till Ishotellet i Jukkasjärvi. Jag hade aldrig varit där tidigare och det var en upplevelse – riktigt häftigt även för en infödd norrlänning. Här kommer lite blandade bilder helt enkelt, de två första från två av hotellrummen. Påfågeln var alltså jättestor – betydligt högre än en människa, fast det syns ju inte riktigt på bilden.

Vi besökte förstås även Icebar, och min blå drink, Curacao Blue (?) var nog faktiskt det godaste jag någonsin druckit, isglas var ju helt outstanding! =)

Efter en heldag på äventyr laddade vi sen om för marknad i Jokkmokk igår. Byaföreningen fyller en buss med glada resenärer varje år och det var supertrevligt, stämningen på topp och så många trevliga människor. Jag hann även shoppa lite, en riktigt varm pälsmössa till slädkörningen, varma sockar och vantar av fårskinn, ett renhorn som nyckelhängare, samt lite godis till Noomi och mig.

På kvällen gick sen Lillskägg och jag över till grannarna för suveränt god middag och trevligt umgänge, och det börjar faktiskt vara så att lilla skägg är rätt vuxen nu och oftast kan bete sig ju riktigt fint. Skönt att börja kunna ha henne med och slappna av på riktigt! Tidigare skulle hon ju hångla med ALLA och HELA TIDEN och då blir det ju koppel på.

Lördag blev alltså också en heldag, och idag fick ju sen allt annat rymmas, dammsuga, diska, tvätta, och så köra slädhundarna nästan 2 mil, nästan en timmes ridning på lilla Della (första gången hon och jag rider ut helt själva!) och så en mils promenad med Noomi. Oj…kommer sova gott inatt igen! =) Avslutar med lite bilder från dagens slädtur där fjärren fick vara med.

Bara för Nalles min!

Xuper

Grått och lite trist väder, men vi har fått mer snö och det är ju faktiskt rätt skönt att de inte är så vansinnigt kallt längre heller. Nä, dags att sova, efter flera dagar bara fyllda med superroliga saker!

Grattis mig!

Förra veckan passade jag på att fylla 35 och det blev vecka av idel firande i olika former, kul! Både på födelsedagen, helgen före, samt helgen efter å en bit in i den här veckan också. =) Fick massor av fina presenter, middagar, luncher å festligheter så jag vidhåller det jag brukar säga – att livet bara blir bättre och bättre med åldern, än så länge i alla fall!

Kallt som tusan har det varit tidvis, -37,5 som mest på min termometer, så hundarna har fått nöja sig med tid i rastgården ganska stora delar av tiden tyvärr. Helgen som var kom dock mer snö och nu går det betydligt bättre att köra i skogen, det har blivit vinter ”på riktigt” så att säga. Det är faktiskt rätt stor skillnad på 6-spannet jag körde tidigare och 7-spannet som blev nu med Xuper, en linsektion till gör ju spannet ett par meter längre å så tillför han faktiskt en hel del kraft så det krävs lite mer snö och vettigare spår innan det ska kännas OK att köra.

För att kunna köra vägen ner till älven har jag testat att sätta några hundar bara i halsbanden på vägen ner, och det fungerar rätt bra faktiskt. Dock märks det att de fått stå en del. En av dagarna var Nalle och Xuper jättetaggade och precis när jag spänt om allt nere på isen och drog upp ankaret så rök de smått ihop. Nåja, att springa och slåss samtidigt går ju inte så enkelt så jag manade på gänget och röt några väl valda ord över vidderna (Typ: ”Jag stryper dig om du rör honom!!!” till båda två), en kort stund sprang de å turades om att skälla mot varandra å surade men när de fått springa ur värsta energin ur benen var allt lugnt och normalt igen. Om jag hade stannat är jag rätt säker på att jag hade haft en slaggis att reda ut, så fart kan vara bra till mycket, och lite speciellt blir det ju när man vet att hundarna reagerar för att de är så övertaggade i första hand.

Här kommer i alla fall lite bilder från en av veckans turer, en magiskt vacker eftermiddag nere på Luleälven. Fantastiskt ljus ute!

t

Vi körde ner till Bredåker och vände just vid bron, kul att få hinna pulsa i lite nysnö och hundarna var så söta, istället för att följa skoterspåret en bit ut på isen valde de (läs: Kaela) ett gammalt spår som de gjort tidigare i vinter, en slingrande liten stig som följde strandkanten in i alla vikar och förbi alla uddar, och där låg ju snön ännu djupare så det blev snäppet jobbigare för dem men det verkade ändå vara där de ville vara.

Nä, dags för en öl å lite chips, hihi, fredaaag! =)

Bastukompis

Igår klockade jag vår framfart. Ja alltså inte i spåret, utan på vägen dit. 18.50 studsade jag upp från soffan i typ bara underkläder. 19.30 drog jag loss ankaret från bilens dragkrok, då hade jag klätt på mig, lastat hundarna i bilen, kört ungefär en halvmil bort, lastat av släden och utrustning å selat ut hundarna å var redo att åka. Tyckte det var bra jobbat! =)

Pigga glada hundar och bästa belysningen laddad, och trots rätt kallt väder var det först när släd-&/%#( skulle upp på biltaket igen som det blev riktigt kallt om fingrarna. Xuper gick ned Nalle igen och de låter båda lite illa innan start, men förutom ”tomgafflandet” där så fungerar de jättefint ihop. Mintu och Kaela gick i led som vanligt, men jag funderar faktiskt på att låta Xuper testa Kaelas plats nån dag för han har bra fart i benen. Mintu och Kaela är ju smarta men inte så himla snabba och resten av spannet är egentligen snabbare. Riktigt så brukar man ju inte göra, att man har de långsammaste hundarna först, hihi.

Shake it off!

Klockning ja. Nånstans är det ju en viktig punkt i det med att ha många hundar, i alla fall för mig. Tiden alltså. Jag vill spara på den, och kunna lägga mest med tid på att köra hundarna och umgås med dem, och minimalt med tid på att bära utrustning, förbereda, städa och stöka. Det gör ju faktiskt en jädra skillnad att ha lite ordning på grejorna, lite ordning och rutin på hundarna, vare sig man ska mata, köra, klippa klor eller nåt annat. Mer tid till kvalitetsumgänge än ”skitgörat” typ och där kan man vinna mycket på att skapa ett effektivt upplägg i sin vardag, speciellt på sakerna man gör varje dag, dag ut och dag in.

Efter en riktigt bra dag på jobbet och svingod (och svintrevlig) sushilunch har jag ägnat kvällen åt att lära Noomi tricks (att ”tvätta nosen” sitter hyfsat snart!) och så fotograferat lite stjärnor. Tyvärr hamnade fokus lite tokigt på alla bilder, inte alltid lätt att se ute i mörkret och i -22, men man ser ju Orion – min trogna favoritstjärnbild som följt mig på slädäventyr i så många år nu. Taget med Canon EOS 7D, stativ förstås (Manfrotto), och 15 mm. brännvidd, bländare 7,1, ISO 2500 och slutartid 30 s. Så som det blir ibland så blev en av ”testbilderna” faktiskt bättre än de där jag tyckte att jag förfinat inställningarna och tänkt igenom dem, hihi.

För att trotsa kylan lite extra kvällsmatade jag hundarna i rosa sneakers å jeans, brrr… men då var det också extra skönt att komma in till en varm bastu. Noomi tog direkt plats på översta raden å ville inte gå ner därifrån, min lilla bastukompis!

Imorgon ska jag ut i verkligheten och jobba och ganska kallt väder utlovas. Packar slädkläderna inklusive ”moonbootsen” men tror det kan vara lite kallt ändå… Dock kan ju tekniska äventyr kompensera rätt bra för kyla så jag hoppas på en riktigt bra dag ändå!

Ute med tekniken

Allt är relativt. ”Bara” -17 idag och det kändes riktigt varmt efter kylan som varit. Körde hundarna längs skoterspåret på vägen som vi körde förra helgen, och jädrar vilken punch det var i jyckarna! De ville aldrig sluta galoppera å jag stod mest och gapade. För många andra kanske detta inte var en lång galopp, men mina små myshundar brukar ju rusa av sig det värsta efter bara några kilometer och sen vara nöjda med att trava fram så att jag hinner titta på naturen, fotografera och fundera över livet.

Tog med systemkameran idag (Canon EOS 7D, 15-85 mm), inlånat stativ (Manfrotto  #055), och så fjärrkontrollen (Hähnel Giga T Pro II), men tyvärr missade vi precis solen. När jag selade ut hundarna glödde skogen nån kilometer bort av rosa strålar, men sen kom molnen och när jag ryckte loss ankaret från dragkroken så var världen mest grå. Typiskt!

Rotax

Xuper

Silva

Mintu och Kaela

Nalle och Xuper

Silva och Rotax

Efter slädturen bytte jag bara skor, jacka och mössa, och tog en ut Noomi på promenad. Där fick jag mig ett av dagens skratt, hihi. När vi gick efter ett skoterspår så såg jag plötsligt 3 älgar komma ut ur skogen kanske 100 meter framför oss. De travade rätt lugnt, sneddade över spåret och fortsatte in i skogen på andra sidan. Jag funderade på ifall jag skulle hinna ta fram mobilen men struntade i det. Istället tittade jag på Noomi och då blev jag tvungen att skratta. Hon promenerade där och tittade rakt mot älgarna men verkade totalt ovetande om vad vi hade framför oss.

Då slog det mig, att hon helt enkelt är för liten ibland. Jorden är för böjd (nja, men typ!), och snöklimparna för stora, så hon såg aldrig vad som hände fastän hon tittade rakt framåt, hihi. Sen när vi kom fram till spåren blev hon jätteintresserad och nyfiken, hihi, inte lätt att vara liten ibland! Nä dags att hoppa ur understället för nu blir det födelsedagsfirande hos en kompis med alla brudarna, yey! =)