Katastrofspår och Noomibad på valpkursens sista träff

Imorse just efter 07.00 imorseåkte jag och hundarna till skogs för att träffa Sofie för spår. Vi åkte till en fin spårskog där det kryllar av mygg, denna dag även stora bromsar och knott samt diverse andra flygande saker. Mina hundar överträffade sig själva i att vara otroligt dåliga på att spåra idag! Ett tag funderade jag på om jag verkligen gått ut spåret eller kanske bara drömt det?

Nalle och Mintu tävlade i ”vem kan kissa flest gånger i samma spår”. Giela slog världsrekord i långsamt och vimsigt spårande. Tant gick sakta sakta och sen såg hon ut att fundera på vad vi egentligen gjorde mitt ute i skogen tillsammans. Kombinerat med mygg, knott och broms var det förstås ett vinnande koncept!

En enda stor toalett?

Rossi blev akut bajsnödig efter ungefär 50 meter av spåret och snurrade runt runt för att hitta rätt plats. För den oinvigde kan det ju se ut som om hela skogen är en enda stor toalett men så är det faktiskt inte. Rossi fortsatte längs spåret men stannade titt som tätt för att söka efter en ledig toalett. Nej, upptagen, ofräsch, fel, för stor, för liten, fel färg, fel golv, ja inget dög liksom.

Rossi fick jobba på i sin egen takt och stanna när hon ville men till slut hade vi gått hela spåret och hon hade fortfarande inte hittat en passande toalett utan ville hoppa in i bilen igen. Detta bådar gott inför vintern – hennes omständiga toalettvanor har ju redan börjar driva resten av spannet till vansinne men det här var nog ett rekord även för henne!

Husse skär torkat renkött…Noomi är hungrig!

Kvällen spenderade Noomi och jag på valpkursens sista träff. Idag fokuserade vi på inkallning och Noomi imponerade på mig! Hon brydde sig inte så mycket om störningarna runt om och kunde till slut komma på inkallning även när hon jagade en rullande boll som var på väg bort ifrån oss! Tennisbollar visade sig vara en ny favorit och att rulla iväg en och sen belöna med en annan fungerade jättefint.

En av gångerna när jag kastade iväg belöningsbollen så skuttade bollen av grusplanen och ut i högt gräs. Noomi skuttade efter (utan att tänka på äkta Cairnmanér) och studsade ut i det höga gräset, förbi bollen som nog stannat betydligt snabbare än hon trodde. Skutt – skutt – skutt och sen kom ett plask! Noomi hoppade ut i ett igenvuxet diket med säkert 1,5 m brett brunt vatten. Mitt i vattnet och slyn hamnade lilla Noomi och sen släpade hon sig upp på motsatt sida – genomblöt!

Jag stod där och höll i änden av kopplet och funderade över ifall diket var smalare någon annanstans eller om jag skulle behöva gå över med skorna på och lyfta tillbaka henne. Jag brukar hoppa över diken men detta var både brett, lutande och igenvuxet. . Som tur var tyckte lilla tuffing inte att det var så hemskt ändå och plaskade tillbaka när jag viftade lite med hennes boll. Genomblöt och pyttesmal men ganska glad ändå!

Snart torr igen!

Kursen har varit kanon och nu känner vi oss redo att börja med lite mer strukturerad lekträning för att börja slipa på vissa lydnadsmoment. Kul!

Nu har jag dessutom fått mail om att skylthållarna till rallylydnaden har skickats hitåt med Schenker – tycker att de ska komma fram genast! Skyltarna och jag och hundarna sitter ju här hemma och väntar på dem. Förhoppningsvis hinner de hit under veckan.

En annan spännande sak vi har att se fram emot är att Kaela ska prova akupunktur på fredag. En av deltagarna på valpkursen arbetar med det och jag kände direkt att jag vill prova på Kaela. Hennes rygg är ju lite ”knasig” och än så länge har det vi testat inte gjort någon större skillnad. Hennes rygg ligger i nåt mellanläge där hon markerar att den inte är hetl smärtfri, men samtidigt verkar hon inte ha ont. Den hindrar henne inte i hennes vardag så länge vi är försiktiga, men riktigt bra är den ju inte heller.

Slutligen kom räkningen idag från Noomis akuta UVI som kom precis en vecka efter att vi hämtat hem henne på en lördag morgon. Ett litet jourbesök med koll av urin kostade 3255kr! Lite dyrt kan tyckas men med tanke på hur ont hon hade och att hon bara var 9 veckor gammal så känns det som ett besök som var svårt att undvara. Som tur var gick försäkringen in och räkningen för oss blev 1851kr. Man ska verkligen inte fuska med att snabbt försäkra sin valp när den anländer. Förr oss blev det ganska enkelt att försäkra Noomi i Folksam, där vi har de andra hundarna, eftersom vi gillar dem och de hade ett vettigt pris att komma med. Om man inte redan bestämt sig så är det klokast att tänka igenom detta innan man får hem valpen så att man inte riskerar att något dyrt och komplicerat händer när valpen är oförsäkrad.

Nu är det sovdags – får se om Noomi också tycker det. När hon väl somnat på kvällarna sover hon gott hela nätterna och vaknar först när vi väcker henne i stort sett, men innan vi somnar vill hon gärna hålla igång in i det sista. Nu går hon omkring och ser lite sådär ”vaaad ska jag hitta på nu?” ut så detta bådar inte riktigt gott… =)

 

 

 

Valpkurs tillfälle nr 5

Nu ikväll var det dags för valpkurs igen. Vi tränade lite nya övningar, impulskontroll mm och fick en massa bra tips. Är så himla glad att vi gått denna valpkurs, även om jag är rätt säker på att Noomi skulle ha blivit en vuxen och trevlig hund även utan den så har vi lärt oss en massa små bra saker som vi kommer att ha stor nytta av i framtiden. Kunskap kan man alltid rymma lite till och vi har fått se en massa smarta övningar som jag tänker lagra i mitt bakhuvud. De flesta av dem använder jag redan, men vissa kanske har fått en extra tvist eller så är det helt enkelt alldeles nya för min hjärna. kul!

Älskade lilla Nomnom skötte sig riktigt bra och hon är väldigt rolig att jobba med – alert – snabb och riktigt sugen på belöningarna för att vara bara en liten valp. Med tanke på hennes ålder och hur pass lite vi tränat så är jag enormt nöjd än så länge. Även om jag älskar alla mina hundar enormt mycket så måste jag säga att denna lilla tjej gjort en väldigt snabb entré rakt in i mitt hjärta. Tror att vi kommer ha många underbara äventyr tillsammans i framtiden!

Noomi är som sagt var mycket hungrig och ordentligt sugen på alla ätbara belöningar. På den här bilden kliade det under hennes sele samtidigt som hon fick syn på en godis som låg bakom henne…paniken växte i hennes ögon – måste klia – måste äta – måste klia!!!

Efter kursen åkte jag till ICA Kvantum för att handla lite mat. Det är en sträcka som bara tar nån minut att köra så Noomi fick åka lös i stora buren ihop med Giela. Döm om min förvåning när jag parkerade utanför ICA och öppnade där bak för att rasta hundarna. Lilla Noomi hade hoppade upp på sin transportbur och måste ha stått där en bra stund och balanserat. Utsikten blir förstås lite roligare, men från och med nu blir det inte mer ”åka utanför buren” för lilla tjejen.

Dagen har i övrigt gått i handlandets tecken. Inför kommande fjällturen köpte jag en Lundhags V8 Spirit ryggsäck och ska sälja min äldre fjällsäck eftersom jag saknar några funktioner på den. Jag har även köpt ett nytt trimbord för 1299:- på Djurmagazinet i Boden. Först tittade jag på en modell på Djurmagazinet på Storheden men den såg ranglig och eländig ut. Ett trimbord måste ju vara stadigt och pålitligt! Det här kändes vettigt och har nu fått plats i ”hundrummet”. Buren där under använder vi aldrig annat än som avlastningsyta, så det passade bra att bordet gick att placera rakt över.

Jag svor lite över att jag sålt mitt gamla trimbord som var riktigt bra, men å andra sidan sålde jag det medan vi bodde i lägenhet och hade dåligt med förvaringsutrymme. Var sak har sin tid!

Nya trimbordet och nya trimknivarna

Imorgon ska vi dra ut i spårskogen redan kring 7-snåret för att undvika den värsta värmen sen på dagen. På kvällen är det sen dags för sista tillfället på Noomis valpkurs. Därimellan blir det säkert fullt ös med något helt annat, förhoppningsvis en massa kvalitetstid för mig och min kära bok som nu är ca 80% färdig. Målet börjar vara i sikte även om det är en bra bit kvar.

Valpkursträff nr 4, bildekalsinfo och bollcore

Vi börjar dagens inlägg med att svara på en fråga!

”Hej o tack för en trevlig blogg! Har alltid varit smygförälskad i polarhundar och njuter av dina fina bilder på ännu finare hundar! Dina hundar verkar ha ett sånt bra liv och jag är tacksam för att du delar med dig av er vardag. Nu till en liten undran; din bil syntes i ett inlägg för några dagar sen, och jag blev blixtförälskad i dekalen på sidan! Så jag undrar var du har köpt den och om du vet om det finns med andra raser? Vi har jämthundar, och ett liknande jämthundshuvud skulle sitta fint på vår ena bil! Skulle väl förvisso se rätt likt ut. (Jo, våra jämtar har fått utstå en del övningar från en draghundsintresserad matte. Och nu äntligen har vi en som drar! Som vill och verkligen tycker det är kul! Kickbiken och draglinorna jag köpte för några år sen i förebyggande syfte kommer äntligen till ordentlig användning och Sota, som hon heter, kommer garanterat vara i form till älgjakten!)

Trevlig sommar! //Tilda”

Tack för dina snälla ord Tilda! Bilen som beskrivs är förstås min gamla trokännare Caddyn! Världens mest praktiska bil även om just min numer är rätt skramlig och högljudd. Dekalen på sidan ser ut så här:

Texten klistrade jag på lite snett (rättare sagt, jag satte den vågrätt men bilen lutar ju lite), men i övrigt är jag väldigt nöjd med den. Det ser likadant ut på båda sidor bilen. Både text och bild gjorde jag hos en lokal firma som fixar tryck till bilar och annat. Det är ”plast” som skurits ut i rätt mönster som man sen bara ”klistrar på”. Nu var ju detta några år sen men jag tror inte att det var så dyrt, lite över tusenlappen kanske? Då monterade jag delarna själv vilket kräver lite planering men inte är speciellt svårt.

Bilden har jag faktiskt gjort själv. Det är en förenkling av en bild på Giela. Eftersom hon var min allra första husky kändes det rätt att låta henne bli vår ”logga” även om hon aldrig varit någon suverän dragare. Så här ser den bilden ut som jag använde som utgångspunkt:

Den är alltså inget jag köpt utan alldeles hemmagjord. Jag gjorde den som JPEG-fil men för att man ska kunna trycka den måste den göras om till vektorgrafik och en rätt stor del av priset var just detta. Jag hade inte rätt program själv utan firman skickade iväg bilden till ett annat företag som vektoriserade den. Nu finns den å andra sidan vektoriserad och klar om jag vill trycka den på något annat.

En personlig touch på bilen är skoj på många sätt, dock måste man tänka lite extra på hur man beter sig i trafiken för om man retar upp någon så är man ju väldigt ”synlig” så att säga. Själv tycker jag mest att det är positivt – bland alla vita Caddys som rullar runt i stan så känner mina vänner ändå igen min! En Jämthund borde kunna göra sig riktigt bra tycker jag, hundar med teckning av Gielas typ är ju enklare att stilisera så att man ändå ser ögon osv förstås, men sånt kan ju alltid gå att lösa.

Vidare till idag! Det var valpkurs igen! Av nån anledning var det full fart på Noomi nästan hela eftermiddagen och fastän jag lade mig med henne i soffan och höll fast henne i min famn tills hon somnade så poppade hon snabbt upp igen. Lilla tok! Just med tanke på kursen så tog vi det väldigt lugnt idag men eftersom lilla tjejen inte hade tid att sova var hon ändå lite övertrött när det väl var dags. Annars brukar hon sova länge och rejält mellan varven – men inte idag!

Att ligga i mattes knä är mysigt och där tar vi det lugnt

Jag väntade mig lite mer ”kaos” med tanke på att Noomi snabbt skulle bli övertrött, men hon höll faktiskt ihop ganska bra ändå. Idag tränade vi följsamhet och kontaktövningar i koppel och hon var faktiskt riktigt duktig med tanke på att det mesta var mer eller mindre nytt för henne. Ibland blev det stenplock, grävmaskin och tokryck men det var först på slutet som det började märkas rejält.

Teoripaus

Jag är fortfarande så himla imponerad av lilla Noomi. Mentalt så är hon precis så som jag önskar att en Cairnvalp ska vara, och hon är riktigt rolig att jobba med fastän vi bara hunnit starta med några få små moment. Tänk så kul vi ska ha sen när vi börjar sätta ihop hela moment och kör igång på riktigt! Än så länge är det mest lek och grunder, vi har introducerat klickern, hittat några riktigt bra belöningar som hon älskar och börjat köra lite korta pass med delmoment de flesta dagarna.

Fina Siberian huskyn Idun som också går kurs med oss, här med kursledaren Pernilla.

Huskygänget fick ett pass på bollen nu under kvällen. Tidigare har alla tassarna på bollen betytt att mattes hand blir en godisautomat mer eller mindre, men nu är alla så trygga kring bollen att vi kunde höja kriterierna lite. Stå en stund – sen kommer belöning!

Tuffa lilla Rosssi kunde utan bekymmer sitta på bollen nu!

Silva tyckte också att det var enkelt att sitta. Hon stod även så fint med alla fyra tassarna på bollen och alldeles skakiga ben för att hålla balansen. De duktigaste hundarna stod nog ca 20-30 sekunder i sträck nu på bollen. Rotax är rolig. Att stå och balansera är förstås jobbigt men om man lutar sig mot matte och ligger med kroppen i mitt knä men har tassarna på bollen, då borde man väl också få belöning?

Mintu! Min fantastiska älskade kloka kille. Snart glider vi över vidderna igen och han springer längst fram och leder vårt spann. Tänk att om vi har tur så kan vi ha ett farbart snötäcke redan om fyra månader. Mer troligt är väl fem månader…men ändå…om 2-3 månader är det dags att plocka fram dragselarna igen och köra igång höstträningen.

Fast sommaren är faktiskt ändå helt OK, speciellt är den väldigt praktisk när man har en liten valp! Just nu har vi inte bråttom till vintern även om den kommer att var väldigt efterlängtad när den väl kommer.

 

 

Valpkurs tillfälle 3

Nu ikväll har vi varit på valpkurs igen. Eftersom jag varit upptagen med jobb, valpsysslor och annat under dagen hade inte de andra fått komma ut. Det regnade till och från och för att spara tid tog jag med hela gänget till valpkursen för att kunna träna lite med dem efter kursens slut. På den grusplanen finns nämligen ett stort skärmtak som skyddar mot regnet.

Pernilla visar handtarget med Noomi

Lilla Noomi var riktigt duktig även idag, ja alltså, hon sökte stenar, tittade på saker, busade lite osv, men med tanke på att hon bara är 10,5 vecka och inte har tränat så mycket på koncentration och uthållighet ännu så kändes det riktigt bra ändå. Vi tränade handtarget, att hälsa fint, sitt/ligg/stå samt inkallning. Inkallningen körde vi sist och det var dubbla jaktinkallningar för varje hund. Jag belönade med kamp i jackärmen samt tjo och tjim förstås, och efteråt, när alla de andra åkt hem och jag tog ut huskisarna för att träna, så kände jag att jag var helt trött i halsen. *s*

Huskygänget ja, när vi kom till kursen, nån minut för sent till och med, så började de med att köra igång en vacker allsång bak i bilen. Jag tänkte stilla att om det är så här det ska vara så får jag väl flytta bilen till…ja…andra sidan stan kanske? Sen blev det alldeles tyst och resten av tiden var de tysta och duktiga så att alla valpar kunde träna i lugn och ro.

Sen var det deras tur att träna och jag tror att de var lite trötta av att ha tittat på alla valpar, för de flesta kändes lite disträ och vimsiga fastän det fanns KORV! Vi tränade lite kontaktövningar och följsamhet med varierande framgång. Nåja, alla fick komma ut, alla klor är klippta, och idag har jag betalt rallylydnadsskylthållarna som vi ska använda framöver. Efter alla tankar fram och tillbaka så har jag bestämt att alla huskies får dela aktivitet igen. Spår för alla funkar fint, och jag tror att även rallylydnad kan göra det. Det är inte lika svårt att köra 7 olika hundar där som det är i agility t.ex. där det så lätt bli fel och tokigt. Dessutom innehåller ju rallylydnaden en massa nyttiga moment för vardagslydnaden och den känns som ett bra komplement till spårandet.

Jag beställde 10 st skylthållare från www.rallyskyltar.se och fick betala 1120kr eller nåt sånt med frakt. Sen måste jag skriva ut skyltar och plasta in, men efter det är vi redo att köra! Jag tänkte först köpa billigare skylthållare i enklare modell, men en fördel med dessa är att de fungerar på alla underlag och i alla väder. Dessutom verkar de inte vara så tunga heller, så jag tror det blir riktigt bra.

Ju mer tiden går desto gladare blir jag att lilla Noomi flyttat in. Förutom att det känns helt underbart att ha en Cairn i huset igen så ser jag så mycket fram emot att få börja träna med henne. Hon är kvick och alert och lätt att belöna och väldigt kul att träna med. När man jämför så känns de flesta i huskygänget betydligt mer ”va, sa du nåt?” även i sina bättre stunder. Det blir självklart fortsatt träning med hela gänget även nu när liten flyttat in, men det känns kul att ha en hund där det känns mer realistiskt att ha specifika mål jobba lite på detaljer redan från start.

Noomi däckade i bilen när kursen var slut och var riktigt trött. Nu kör hon ett sista race här hemma innan det är dags för natt. Hon och jag har flyttat in i sovrummet igen nu och förutom att hon hade några projekt igång igår kväll när vi tänkte sova så skötte hon sig jättefin och sov sen hela natten precis som vanligt. Härligt med en valp som är lite morgontrött!

Brudarna gör stan

Idag åkte jag till Luleå för att hämta lite grejor på jobbet. Noomi och Giela fick följa med och först gick vi en liten sväng på gågatan. Noomi gick som vanligt med svansen i topp och det var förstås många som ville stanna och hälsa på henne. När vi passerade ett bygge på slutet så var det några höga skrammel och ljud som hon tyckte var lite läskiga, antagligen för att hon redan börjat bli lite trött, men hon avreagerade på ett par sekunder och var sen lika glad och framåt igen.

Sen fick hon träffa mina kollegor och det var förstås jätteskoj! Först var hon lite trött och sömnig men det gick snabbt över och sen var det lek och bus för fulla muggar. =) Hon kan konsten att charma folk min lilla Noomi!

Senaste dagarna tycker jag att Noomi har varit lite mer ”hyper” än vanligt och haft svårt att koppla av i vissa lägen. Även om vissa dagar blivit mer aktiva än planerat så tycker jag inte att det varit så illa ändå. Vi har haft gott o tid till vila och återhämtning och lek på egen tass här hemma. Kanske det beror på urinvägsinfektionen? Att den irriterar och stör lite liksom?

Ikväll har jag varit på valpkurs med enbart teori och Noomi har varit hemma med husse. När jag kom hem menade hon att hon var Noominerad *hihi* till jobbigaste valpen – jobbigare än Silva till och med! För er som inte känner Silva så kan jag tala om att hon var en ganska jobbig valp. Hon var väldigt sen med att bli rumsren och kissade regelbundet i vår säng om man glömde dörren öppen en centimeter i en halv minut ens… Dessutom stal hon alla sockar hon hittade och svalde dem, åt flugsvamp två gånger och råkade titt som tätt i regelrätta slagsmål med andra hundar. Silva var underbar och rolig och härlig men ”mycket”. Däremot verkar husse fortfarande väldigt förtjust i Noomi för han sa det med kärlek i rösten, och hon är ju så söt, man kan inte annat än älska henne.

Kvällens kurs var riktigt intressant. Även om jag förstås kunde det mesta teoretiska sen tidigare så är det ju alltid små delar eller vinklingar som man inte tänkt på förut. Vi pratade om inlärning (kvadranter mm) och hundars språk och sånt är alltid bra att upprepa och fräscha upp, samt att det kommer in nya vinklar när man får ”gammal” information men från ett nytt håll. Det är alltid roligt att höra andra hundägares tankar kring saker och ting också.

Nu väntar sängen och tyvärr hann jag inte med någon riktig hundträning idag eftersom jobb, ärenden och måste kom ivägen. Dock har jag en nybesiktad bil, Noomis papper om ägarregistrering är inskickade, vi har köpt lite virke till fler agilityhinder, lämnat skräp på återvinningen osv… Imorgon blir det spår med hela gänget och sen ska ett par hundar få följa med till brukshundsklubben på onsdagsträning. Känns som att det blir Noomi och Rotax och kanske nån till som får följa på kvällskvisten.

Att ersätta en älskad hund

Nu under kvällen har Noomi och jag varit på valpkurs. Detta är min första valpkurs sen den jag gick med Jacki för ganska precis 19 år sen och sen dess har jag haft 2,5 huskyvalpar (Gakkon var ju faktiskt kring 4,5 månader nrä hon flyttade in så hon räknas som halv).

Noomi var yngst av valparna på kursen och med tanke på att vi inte har tränat så mycket med störningar så tyckte jag att hon skötte sig riktigt bra. Hon blev förstås trött väldigt snabbt men det är inte så konstigt. När hon blev trött så började hon plocka stenar som hon ville äta, så vi fick ta en liten paus och bredde sen ut en filt som vi kunde träna på.

Förutom vi fanns där en Pumi, en Rhodesian Ridgeback, en Siberian Husky och en Schäfer. Ett riktigt sött gäng. Jättekul med kurs! Tyvärr hör man ofta att folk som haft valp tidigare skippar valpkursen eftersom de tycker att de redan kan allt. Jo det är klart, att ha valp är ju ingen rocket science direkt, men jag tycker ändå att blir riktigt kul att få gå. Även om det säkert inte blir några stora ”aha”-moments så finns det alltid mer att lära och små detaljer som man inte tänkt på tidigare.

Jag menar inte att det är fel att inte gå valpkurs, absolut inte, tycker bara att det är lite trist att man ofta hör en attityd som ”pratar ner” valpkurser lite grann. Som att det nästan skulle vara lite skämmigt att gå valpkurs igen bara för att man redan gjort det med en tidigare hund.

Under kursen hände även något som jag liksom bara väntat på. Jag skulle prata om Noomi och kallade henne Jacki. Jag har även ropat på ”Jacki” när jag menade ”Noomi”. Old habits die hard som de säger… Jag blev inte så förvånad egentligen för om man har ropat ett namn varje dag i 14,5 år under så stor del av sin uppväxt så sätter det förstås sina spår.

Jag tänkte därför skriva lite också om att köpa en ny hund av samma ras som man haft tidigare. Rubriken blir lite fel, att ersätta en hund kan man ju aldrig göra och det vill man ju inte heller, men någonstans blir det ju lite speciellt att köpa en ras man haft tidigare och som satt så stora spår i ens liv. När det flyttat in nya huskies har det ju alltid funnits gamla där, men någon Cairn har vi inte haft i huset på de nästan fem år som gått sen Jacki lämnade oss.

När vi väntade på att Noomi skulle flytta in så tänkte jag mycket på att det var en helt ny liten filur som skulle flytta in. Även om jag hoppades att hon skulle ha många av de drag som jag älskade så hos Jacki så var jag noga med att påminna mig själv om att det kanske inte alls skulle bli så. Jag tog nog ner mina egna förväntningar helt enkelt och försökte se hennes ankomst med öppet sinne och det är nog viktigt att göra. En ny liten valp ska inte behöva börja sitt liv med att jämföras med någon annan. Den måste få utvecklas i sin egen riktning.

Nu har Noomi bott här i nästan 1,5 vecka och jag ser så mycket av Jacki i henne, fastän hon är en helt egen liten personlighet. Hon har överträffat alla mina förhoppningar och har alla delar som jag önskat mig i en Cairnvalp – framåt och social med allt och alla (vilket Jacki var som valp men sen utvecklades hon allt mer till en riktig enmanshund), godistokig, älskar att kampa och leka, gillar att samarbeta, ja jag tror helt enkelt att vi har en bra grund att bygga på inför framtiden. Hon kommer aldrig att ersätta Jacki, men hon är en värdig efterföljare på alla sätt. Jag är så enormt glad att det blev just hon som flyttade in till oss. Hon var helt klart värd ett års väntan och planering!