Olika sorters banor

Igår kväll klippte jag agilityplanen och tog fram lite hinder för första gången i år. Noomi var oväntat duktig faktiskt, supertaggad och snabb men även rätt smart – kul som attan men svettigt blev det ju! Just innan det hade jag kört ett konditionspass efter jobbet, och så var det ju en bra bit över 20 grader, så det blev en rolig men jobbig kväll.

Ut med mer hinder och så blir det mer träning! =) Hann även med lite ridning på kvällen, på fina Della inne på ridbanan. Framsteg men samtidigt inser man ju snabbt hur mycket man INTE kan också, hihi. Veckans alla kvällar har i alla fall varit likadana – full ös ända in i kaklet…

Ikväll har jag tränat lite motorcykel på asfalt med koner och det gick oväntat bra att kryssa mellan dem i låg fart, riktigt kul! Däremot lade jag omkull den ett par gånger så lite plast fick stryka på foten…hmm… Avslutade kvällen med att åka lite hoj i stan med en kompis, riktigt kul, så nu ska det bli så skönt att få sova. Är helt slut, ännu en gång, hihi. =)

Gott Nytt ÅR!!! =)

Long time no blogg! Har hunnit komma hem från Blaiken, få besök av Monica och hennes 2 border collies och fira nyår med dem, å så börja jobba igen efter ledigheten. Vi firade nyår i soffan i underställ, oduschade och nöjda efter en dag med slädkörning och skidåkning och promenad. Var inte så hungriga så vi skippade nyårsaftonsmiddagen å åt chips och glass istället och såg en film, hihi, skönt att vara vuxen ibland! Istället firade vi in 2016 med en brakmiddag på nyårsdagen – mycket bättre egentligen ju? =)

Tyvärr har det töat en hel del så det är lite isigt och hårt på många spår och på isarna. Monicas hundar hade inte gått så långa distanser i år och Sultan har lite problem med sin rygg så de fick springa/åka om vartannat. Roligt att springa i spannet – men tråkigt att åka släde ju! Allt fungerade i alla fall fint och vi hittade en väg med ett ganska långt skoterspår – helt underbart! Senare på vintern kan jag ju till och med ta omvägar för att undvika grusvägar med skoterspår, de är ju bara sååå tråkiga – men just nu är de rena guldgruvan för i skogen är det lite för lite snö för ett piggt 8-spann med 2 personer å en extra hund om man vill ha en trygg framfart.

Xuper har hunnit springa med Nalle och det fungerade bara fint. Efter turerna har alla fått umgås i rastgården och nu har även hela gänget ätit ihop. Lugn och sansat, men jag vet ju att t.ex. Rotax kan vara lite ”tuppig” så jag kommer att planera umgänget ett tag till. Hellre bökigt nu än bråk och risk för skador eller ont blod.

3 slädturer och 4 skidsvängar hann Monica å jag med, och Noomi är faktiskt en rätt duktig liten draghund framför skidorna, fast inte så stor ju. Vi hann även med lite dramatik, mattbromsens fäste gick av när jag vände släden en av dagarna… gick att borra hål och dra ihop provisoriskt med persiennsnöre men hela plastbiten måste förstås bytas. Å jo, jag klättrade faktiskt upp på biltaket och lagade fästet för att inte behöva ta släden upp å ner ännu en gång. Det blir ändå alldeles nog många gånger per säsong.

En annan dag var det banne mig även otäckt… vi skulle köra släde nere på älven och Monica hade redan gått ner med sina hundar och väntade där. Jag vill ju inte gärna starta storspann på gården och nerför grusvägen, för där har man inte jättemycket till bromsfäste och just efter start är ju hundarna ofta extra galna. Jag hade ankrat vid bilen och hundarna kändes väldigt lugna innan start, lite ”lugnet före stormen”. Vi började med en svag högersväng ut på grusvägen, och jag hade kontrollerat innerkurvan, inga hårda kanter som kunde knuffa omkull oss om släden genade (som vanligt när Monica kommer så har hon varmt väder med sig så snön var mjuk, hihi) men nåt hände ändå och en sekund efter start så välte släden åt vänster. Jag blev hängande i armarna förstås, ropade åt hundarna men de var helt döva och blockerade, rusade som dårar i kanske 25-30 km/h nerför vägen.

Jag försökte göra mig stor och bromsa med kroppen, satt på rumpan och åkte med fötterna framåt, men det var lönlöst. Rumpan blev däremot vääääldigt varm… Jag insåg snart att jag inte skulle få stopp på spannet nog snabbt, och när vi korsat byavägen och grannens gård så kommer en brant nerförsbacke och där skulle jag aldrig orka att hålla mig fast.

Att tappa ett spann är något som inte får hända. Det kan gå otroligt illa. Jag har varit med om det 3 gånger tyvärr, men haft riktig änglavakt och ingen har blivit skadad alls. Däremot berättade en kompis nyss om en bekant som tappat sitt spann förra veckan, och när spannet gensköts och stoppades så var en hund redan död. Mycket kan hända, de kan bryta ben, börja slåss med varandra eller nån de möter, ramla och släpas med och strypas  osv. Ett tappat spann måste helt enkelt undvikas till varje pris.

Så, när jag åkte nerför backen sittande på rumpan i lite för hög fart så var jag inte helt lugnt i själen. Att släpa efter ner till backen var helt enkelt inget alternativ. Som tur var lyckades jag vända upp släden i farten, en fördel med hög fart är ju att man kan glida på knäna och skorna så länge man håller balansen, så jag fick upp släden på medarna igen och lyckades klättra ombord, hoppa på bromsen och få ner farten i tid till den branta backen. Pju…

Men, även en timme senare hade jag jordens känningar i magmusklerna, som om jag gjort 50 situps på raken för en sekund sen – vilket intensivmagpass! Hade träningsvärk några dagar efter, hihi. Så, viktigast av allt är förstås att planera för att undvika farliga situationer och inte hamna i dem, men att ha balans och styrka i kroppen samt lite lugn i hjärnan ska inte heller underskattas om det väl händer. Lite änglavakt – ännu en gång!

Rossi har inte så mycket lugn i sin hjärna. Hon åkte en del släde när border collisarna gick i spannet (hade ju bara linor för 8 hundar men 9 hundar med) och tyckte att det var rätt läskigt ibland. Hon satt nog stilla mest för att hon ändå är lite lydig ibland. Sista biten mot bilen däremot gick på plogad väg där släden gled mjukt och fint, och då lade sig Rossi ner med huvudet på kanten, sötis! =)

Lillskägg måste ju också få vara med – nu med extra söt uppsyn efter att mamma trimmat hennes huvud och svans. =) Nu är hennes löp avslutat och  hon har blivit snäppet vuxnare och klokare även denna gång – skönt! Efter att bilden tagits har jag hunnit klippa håret också, så den stämmer ändå inte riktigt!

Avslutar med film…! =) När jag var i Blaiken hade jag tyvärr glömt batteriet till systemkameran hemma, så den fick vackert vila, men Gopron gick varm och här kommer en liten film från några av turerna vi gjorde där. Den är filmad med Gopro, fäste till hundarna (med hållare på ryggen och bringan), en lång träpinne med Goprofäste längst ut, armar och händer samt spring i benen. Svinkul! Men jäklar så svårt det är att klippa ihop med många klipp, övergångar å så musik, för att inte tala om det där med att filma utan skak även långt upp i luften, hihi, nåja, blev rätt nöjd ändå! Enjoy! =)

Tisdagsmys

Efter jobbet idag skjutsade jag de sista (tror jag ju i alla fall) sakerna från min fd. sambo till hans föräldrar. Skönt att få det gjort och avslutat och skönt att inte längre ha nån annans saker liggande i garaget. Nu saknas det bara en nyckel till gäststugan där ute, men jag tror att jag ska försöka få upp dörren på annat sätt ifall nyckeln ändå inte dyker upp. Hade ju tänkt ställa in en säng där och kunna ha det som extra gästrum, och utrymmet där sängen nu står tänkte jag i så fall ha agilityhinder i. Efter det har jag verkligen bott in mig i alla utrymmen och städat igenom och sorterat allt och det känns skönt för det är ju egentligen så jag trivs bäst, med att ha lite ordning på mina saker och veta var allt finns.

När vi kom hem var det 19 grader ute och Noomi och jag tog en liten springtur på 4 km – så himla skönt! Noomi kämpar i selen som en liten draghund och i vinter tror jag att hon ska få testa att springa i spannet nån sväng, när det inte går så snabbt. Hon verkade inte direkt berörd av värmen idag men… då springer jag ju inte speciellt fort heller förstås…

Huskygänget där ute fick kloklippning och förstås lite tid i rastgården, och pälstussarna fortsätter att falla. De ser verkligen eländiga ut nu hela högen, hihi! Längtar tills alla är fluffiga och mjuka igen och man kan kramas och gosa utan att bli helt luden. Kanske ska ta en ”borstarkväll” nu snart om bara regnet håller sig borta. Att borsta huskies om det regnar ens en aning eller nyss har regnat brukar aldrig bli riktigt lika kul!

Avslutade en mysig kväll med bastu, Sagan om Ringen och en kall öl, och Noomi ville absolut basta med mig! Hon börjar bli en riktig liten bastuhund, och då passar det ju bra med en otålig matte som inte riktigt orkar vänta på en helt supervarm bastu… =)

Trötta

Imorse slog Noomi alla rekord i morgontrötthet. Jag steg upp, klädde mig, borstade tänderna, bar ut lite saker till bilen, gjorde iordning mat till henne i köket och ställde ner på golvet, gjorde iordning mat till huskisarna och gick ut och matade och rastade dem, kom in igen och tog på mig rätt ytterkläder, men Noomi låg kvar på sängen och steg inte upp förrän jag tagit på henne halsbandet och förklarat att vi faktiskt måste åka! Nåja, sov helt värdelöst själv så jag var också riktigt trött, hade gärna gjort som Noomi faktiskt just idag.

Tog igen det på lunchen i ett försök att ha ihjäl både cross-trainern i gymmet och mig själv på samma gång, svetten flödade och jag eftersvettades nog fram till 2-fikat, men det var skönt att få tömma ur kroppen lite.

Kvällens hundträningsplaner blev avbokade då min träningskompis dotter blivit akutmagsjuk, hujjaligen. Men regnet började tidigt under kvällen så utomhusträning kanske ändå inte hade varit nån höjdare. Visst ska man kunna träna i alla väder, men Noomi är inte speciellt rutinerad ännu å bortskämd med att slippa vara ute speciellt mycket i ösregn, så jag tror kanske att den kombon ändå hade varit lite dålig som första ”gruppträning” för sommaren.

Nä, dags att dammsuga lite, för imorgon kväll får vi ju finbesök av en snygg huskykille! Tar sikte på klockan och hoppas att jag sover om en timme!

Långuppdatering

Tiden fortsätter rusa och här kommer en lång uppdatering om stort och smått, lite för att hinna ikapp på nåt sätt. Vintern är nu slut på riktigt och snart har all snö på tomten tinat bort. Det i sin tur innebär ju en massa arbete och nog är det mysigt att gå och pyssla på i fågelsången här ute i byn. En sommar i Rågraven nu när det mesta kommit på plats i huset – ja det blir helt underbart!

Börjar med en jobbild – fiberjobb! Elkraft må vara det mitt hjärta brinner för, men fibernätet är ju faktiskt otroligt viktigt för en massa funktioner det med. Kul med lite variation! Här har vi lyst fiber, dvs. lyst i ena änden av en fiber för att kunna vara säker på var den kommer ut på andra stället, enkelt men genialt ändå ju!

Hundgårdarna ligger nu i solen stor del av dagen och gänget slappar och solar gärna. Lånehundarna är kvar några dagar till och fortsätter att sköta sig bra. Mina egna små puckon däremot rök ihop i söndags, Mintu och Rotax samt Silva, Rossi och Kaela. Just då hade jag ryggen till och hann inte se början, men ja gissar att det blivit nåt missförstånd mellan två hundar å att de andra sen triggades igång helt enkelt. Ungefär 115 kg hund som slåss är inte speciellt roligt – men det gick oväntat enkelt att skilja alla åt och inga allvarliga skador hann uppstå utan bara lite småsår, men det är ju aldrig roligt med slaggis ändå. Kaelas klo verkar i alla fall växa ut på ett vettigt sätt så där har vi ett glädjeämne vad gäller skadade hundar… å småsåren har läkt fint också så förutom att några egon fick sig en smäll (läs: Silvas) så är gruppens status nog rätt bra ändå.

Rossi och Silva

Mintu

Nanok

Rastgården är nu helt tom på snö i stort sett, och hundarna springer gärna runt och sträcker ut för fullt. Ser riktigt härligt ut! Efter bråket har jag dock fegat lite och släpper mina 3+3 istället för alla 6. För säkerhets skull vill jag inte knuffa ihop Mintu och Rotax riktigt ännu utan väntar nog tills lånehundarna åkt hem så att energinivån i gruppen är aningen lägre igen. I vissa lägen är det ju bra att tussa ihop två bråkstakar igen direkt medan de är lite spaka efter bråket, men i andra lägen är det ju jättedumt, t.ex. med två hundar som Rotax och Mintu som inte är speciellt tighta annars heller utan kan titta lite snett på varandra.

Nalle – den lilla versionen

Med våren kommer även värmen i uterummet, och bra väder för Tant och Fjant att ligga ute och gnaga på ben. Två hängmattor har också kommit upp på tomten, en längst ner mot älven, bland björkarna man ser på bilden ovan.

Giela, Noomi och jag har varit en sväng till Åkerholmen på långpromenad med Veronica också, innan hon nu flyttat till Norge! Mer snö kvar där, men fint promenadföre på vägen. Vi gick nästan en mil och tant var pigg hela vägen, ja det är ju faktiskt inte självklart att en hund på 14,5 år ska klara att gå en mil utan bekymmer fortfarande å det värmer hjärtat. Däremot blir jag inte riktigt klok på hennes törst ibland, och vissa nätter vill hon ut och kissa mer än normalt… något att hålla koll på!

Jo, lite snö har vi ju fått ibland i Rågis också. Här är Rossi ute och nosar. Sen har det inte bara blivit byliv sista tiden utan lite häng med brudarna kring stan också, mumsig middag på Ming i tisdags för att fira av Norgefararna lite extra. Passar på med en bild – där jag inte har varselkläder varken i jobbet eller privat!

Avslutade kvällen med pyjamasparty med Vera, godis å soffmys och surr tills ögonen gick i kors – mysigt! Noomi ville förstås vara med och smaka lite…

I veckan har det äntligen blivit torrt nog för att kunna springa här hemma i byn också, och Noomi å jag drog en liten runda i torsdags, självklart nästan helt rosa! Gick nästan oväntat bra, och jädrar så skönt det är att kunna springa igen! Passen på crosstrainern i gymmet på jobbet har helt klart gett lite grundkondition att starta med. Noomi löper dock nu så det blev tusen små pinkstopp…!

Valborg firade jag här i byn, med brasa på cykelavstånd och jättegod grillmiddag hos mina fina grannar just före. Min by är så himla fin och mysig, och byasammanhållningen är nog i en klass för sig. Från början var vi ungefär 40 personer och när det började snöa lappvantar senare på kvällen stod vi ca 14 tappra runt en liten grilleld och myste. Cyklade hem genom snön med min närmaste granne och när jag kom hem var marken helt vit, även i hundgårdarna förstås.

Snön smälte förstås snabbt – och här kommer istället nästa hängmatta som nu sitter i rastgården. Har hunnit prova den och jag hoppas hinna spendera några timmar här i sommar, och inte bara springa runt och göra nyttiga och vettiga saker. Dessutom är den upphängd på en höjd som bör innebära att ingen ska lyckas kissa på den… huskies har ju dessutom NOLL intresse av att kampa med döda ting (som inte ens har levt nån gång) så jag tror inte att de kommer att försöka slita i den heller.

Helgens jobb har annars handlat mycket om att rensa. Kring uthusen och på vissa ställen i skogen låg nämligen drivor med ”bra att ha”-saker som plåttak, avloppsrör och även ett traktordäck. På bara en timme hade jag fått till en bra samling som ska kastas, och däcket var ju faktiskt rätt stort! Nån timme till kan man helt klart bära skrot innan skogen är rensad, men nu är faktiskt det värsta borta, ett jobb som påbörjades redan innan snön kom.

För övrigt har jag inte mindre än 7 (!) snöbjörnar (samt ett handtag som syns på bilden). Jag har svårt att tänka mig att jag nånsin kommer att ha 7 skottningsföra personer här hemma så om nån vill ha en snöbjörn så säg bara till, jag har lite olika modeller och färger att välja bland, hihi. Bortskänkes till bra hem – mot avhämtning!

Gott nytt År!

Vips, så var 2014 nästan slut. Otroligt så snabbt det gick. Just nu fylls ju bloggar här och var av krönikor kring hundåret som gått men för mig har det ju alltid känts så avigt.. för säsongen har ju just börjat! Tidräkningen har ju just börjat!

Alla åtta hundarna mår i alla fall bra och trots lite operationer och grejs under året så har vi inte tappat nån fyrbent vän. Skönt! För min egen del så har ju 2014 varit ett år när jag chockat och överraskat mig själv många gånger, varit både starkare och svagare än jag kunnat tro, skiljts från en person som jag tycker otroligt mycket om och önskar allt gott, hittat många nya och mycket nära vänner på min älskade arbetsplats (även om jag började redan december 2013 så var det ju 2014 jag fick min tillsvidareanställning), och träffat en helt fantastisk person som kommit att bli en av mina allra närmaste vänner. Ett omvälvande och minnesvärt år helt enkelt och början på en helt ny resa.

En annan person som rest är Monica och hennes border collies Sultan och Flicka. De kom hit i förmiddags och stannar några dagar för att fira nyår samt dra lite släde förstås, som brukligt är. Som vanligt när Monica kommer så blir det plusgrader kring nyår och detta år verkar inte bli något undantag. Skönt att slippa frysa själv, men tungt för hundarna förstås. Och kanske lite av ett antiklimax om man åker från Uppsala till Norrbotten för att fira nyår…hihi…

Idag har vi promenerat nere på älven och scoutat spår och det var riktigt fint där nere med dimma och solnedgång. Mina första steg på älven här i Rågraven faktiskt! Här visar Flicka var skoterleden från byn och över mot södra sidan går. Det här var första gången jag fick se den här skylten men jag har en känsla av att vi kommer att mötas hundratals gånger till… =)

Sultan spanar in Luleälven

Sådär, strax dags att börja med middagen ju! Hoppas att ni alla får en riktigt trevligt kväll och Gott Nytt År med förhoppning om ett helt fantastiskt 2015! Idag har vi faktskt känt oss lite slöa, men imorgon blir det slädtur förstås… å just ja! En sista liten träningsuppdatering för min egen del. Handstående…status inte klart. Jag står nån sekund men inte mer. Bänkpress 45 kg hade ett genombrott igår när ja lyfte 45 kg MEN jag vet inte riktigt om det gills för jag blev osäker på om jag gick nog långt ner och hade ingen domare… Dock klarade jag 5 pull-ups idag! Så, man kanske kan säga att hälften av mina mål för 2014 klarades av? Nästa år ska jag göra det igen – men snyggt! Hihi

Magin runt hörnet

Igår kom vi hem till Rågraven igen och mitt älskade lilla hus. Det är så fantastiskt fint här nu med en kuliss av höga tallar och granar bakom hundgårdarna, täcka av snö.

Ännu bättre kommer det att bli för månen blir allt större och på måndag är den full. Mer snö ska vi få och redan nu ikväll var det riktigt vackert ute med en stjärnklar himmel och fantastiskt månljus. Så om vi har tur blir det nån stjärnklar kväll snart när månljuset gör allt sådär otroligt vackert och en slädtur bakom hundarna blir precis så magisk som den bara kan bli. Nån som vill följa i så fall? Bara att hojta till så fixar vi det om möjligt! Jag kan lova er ett minne för livet!

Igår till idag har jag haft besök av min roliga syster och imorgon kommer Monica från långt söderut med sina två dragsugna border collies och stannar ett par dagar. Nyårsafton kommer att ha viss budget å vi saknar ju både TV å musikanläggning just nu men… det blir nog riktigt bra ändå.

Dagens glädjeämne – maxade i bänkpress idag för hundrade gången och nu åkte de 45 kilona upp! Däremot hade jag behövt en domare för jag blev lite osäker i efterhand om jag gick nog långt ner…hmm… men ändå – jag visade ju vem som bestämmer! Hihi

Film från rastgården och hundhuset!

Lusten att uppdatera bloggen kom snabbare än väntat! Idag regnar det så hundarna har fått nöja sig med lite rastgårdshäng, och det passar nog både dem å mig. Jag passade på att filma lite av hur det just nu ser ut i hundhuset och hundgårdarna och rastgården. Det som är kvar att göra är egentligen:

-Isolera klart hundhuset
-Måla hundhuset
-Bygga kojor i hundhuset
-Dra om elen i hundhuset till belysning, frysar mm
-Räta upp en hundgård där ute
-Bygga klart den fjärde hundgården
-Bygga trall i ”korridoren” mellan hundgårdarna
-Ordna låsgrejorna på hundgårdsdörrarna samt ersätta sista spännbanden med slangklammer
-Bygga dörr ut från rastgården, förhoppningsvis för att kunna köra släde ut från inhägnaden

Tur att det bara är augusti… =)

Avslutar med en träningsuppdatering  – tog 40 kg i bänkpress igår! Yay! 45 kg innan nyår år målet! Ska även springa en mil, göra 5 pull ups i rad samt lära mig stå på händer och nå mina egna tår när jag sitter ner… I förrgår kväll sprang jag med Noomi i ösregnet och det var så himla härligt! Sprang nog över 6 km, längre än någonsin tidigare, så snabbare än någonsin tidigare! Benen bara trummade på och jag kände mig superstark! Hade gärna sprungit längre men var tvungen att hinna hem och duscha innan läggdags…

Igår natt var jag ute på extrajobb när vi bytte ut en av transformatorerna i ett av våra 130/20 kV fördelningsställverk. Skitfränt och roligt och det var underbart ljus ute med dimma, en helt nedsläckt omvärld och så belysning på ställverket. Älskar verkligen mitt jobb! Dock blev det inte mycket sova så nu är jag lite smått mosig… =) Men glad! =)

En perfekt avslutning på kvällen

Avslutade kvällen med 3 dragturer. Körde huskisarna 3+3 för att spara lite tid. 70+ kg hund på 12 tassar suger till rätt bra framför en MTB!

En kort vattenpaus blev sorkjakt! Rossi,  Rotax och Silva var först ut. Sen Mintu,  Nalle och Kaela. Körde bara 3 km-rundan å det verkade räcka för att hundarna skulle få rusa av sig lite.

Slutligen var det Noomis tur. Giela fick vara hemma för hennes rygg har en lite sämre period nu och vill nog inte cykelmotionera. Jag tänkte först låta Noomi trava vid sidan men efter lite uppvärmning galopperade hon längst fram och kämpade jättefint! Duktiga lilla tuffing! Jag cyklade själv eftersom vi inte riktigt tänkte dragträna,  men det gick riktigt snabbt. Småtassarna hade bråttom bråttom! Kul!

Idag började min uppfräschade satsning i gymmet på jobbet. Bättre regelbundenhet och klarare mål! 20kg i bänkpress var inga bekymmer å sambon sa att jag klarat 45 eller 50 en gång i tiden. Dags att börja öka på lite efter vinterns rätt lugna grundträning. Dags att öka ett snäpp i springandet också. Ska försöka springa hem från jobbet på onsdag,  dvs 8 km ungefär. Yes I can!!!

En hel vecka i ett inlägg

En hel vecka har gått och mycket har hänt! Detta blir alltså lite av ett mastodontinlägg…så som det lätt kan bli. I början av veckan åkte jag till Gävle med fyra fina kollegor för elnätsmässa. Superintressant och väldigt trevligt. Jag är så glad och tacksam över mina underbara kollegor, ett gäng duktiga, roliga, härliga och underbara människor med hjärtat på rätta stället. Vi hade riktigt trevligt även om jag förstås saknade hussen och hundarna.

Under veckan som gått har vi även tagit ett lite känslosamt beslut. Lillsläden, den lilla släden som Veronica och jag köpte från Storforsen (där den stod bakom ett uthus i skogen och inte hade pysslats om på länge) för 10 år sen – har sålts! Denna lilla släden var den allra första jag körde, då med Sälka, Giela och Miksi, och det var också den vi körde första tiden när vi började ge oss ut på äventyr med vårt gemensamma 5-spann. Sen började den kännas för liten och efter en upprustning har den mest stått i garaget som ”back up”. Nu ville en bekant köpa den och det känns jättebra att den får ett bra hem! Vemodigt på ett sätt – men mest av allt bara bra! Nu får den susa fram över vidderna igen dragen av ett gäng ivriga settrar!

I torsdags var det 24 grader varmt men jag var sugen på en löptur och tog med mig Noomi för allra första gången. 24 grader är VARMT och jag skulle aldrig ta med huskisarna ut i sån värme. De jobbar för hårt och riskerar att gå varma. Noomi må vara en liten galning men hon klarar värme bra och springer inte lika fokuserat framåt utan är duktigare på att micropausa. Jag springer ju inte heller så snabbt. Vi stannade för paus och svalka vid bäckar och vattenhål och det fungerade jättefint. Tungan var inte längre än vid promenaderna och lilltjejen var jätteduktig för att vara första gången. Tror bestämt att Noomi ska få bli min nya lilla löpningskamrat för hon behöver börja bygga lite kondition inför söket!

Vill hämta pinnen…men når inte riktigt!

Huskisarna fick en vilokväll eftersom värmen varken tillät drag eller att sitta i bil och vänta på sin tur att spåra riktigt. I fredags däremot blev det spår och vi hann precis klart innan regnet började bli mer intensivt.

Solglasögonen innanför vindrutan

Igår var det dags för dragträning för mulet väder och 15 grader kändes som en chans vi inte ville missa! Så här ivriga blev mina små vänner:

Systrarna Silva och Kaela springer oftast tätt ihop men inte här!

För bara 1,5 månad sen hade vi slädföre och kring en meter snö på vissa ställen, men nu börjar det vara ganska grönt och i dikena ligger grodyngel och gottar till sig. Det går verkligen snabbt mellan årstiderna här uppe!

Ett blommande träd bakom vårt hus

Blommor kring husknuten

Trötta å nöjda huskisar

När huskisarna fått springa åkte jag in till stan en sväng och trängdes med alla andra. Oj så mycket folk där var! Köpte lite tuggben till hundarna och så lite nya träningskläder till mig själv. jobbigt att dra favoritera mellan jobbet å hemma nu när utesäsongen är igång och det inte bara blir styrketräning på jobbet. Fyndade lite!

Sen fick Giela och Noomi en promenad runt träsket på närmare två timmar. Giela har fått tätare laserbehandlingar på senaste tiden och jag tycker att hon verkar piggare i ryggen igen. Skönt att tant fortfarande följer med på långpromenader och stortrivs med det.

Kallkällvägen

Giela har alltid älskat att plaska och bada och om det finns vatten så går/springer hon helst igenom det. Noomi gick istället runt på sidan. Hon är väldigt fascinerad av vatten men vill mest undersöka och gräva, inte gå så långt ut.

Vi har bott i nästan åtta år här i Vittjärv och jag måste säga att vi har trivts väldigt bra. En mysig by med lite lantlig känsla och nära till skog och natur, samtidigt som stan finns bara 10 minuter bort. Många fina ställen och promenadvägar (och skoterspår förstås!) som jag kommer att sakna ibland!

Nu får vi snart ge oss ut på nya upptäcksfärder i Rågraven och hitta nya guldkorn där. Tänk så underligt det blir att köra släde på ett ställe där hundarna å jag inte hittar nånstans! Nu är jag ju van vid att hundarna kan alla spår och att jag egentligen knappt behöver be dem svänga. Ska bli kul att utforska allt nytt! Jag gissar att den första vintern mest kommer att gå åt till att köra närmare byn även om jag redan spanat in ett par längre turer som kan passa oss bra (på Eniro.se finns skoterledskarta nämligen!!!)

Nytt bad för tant, Noomi hänger vid kanten…

Trots att vi haft över 20 grader flera dagar och även riktigt varmt på nätterna finns det fortfarande snö kvar här och var. Längst in efter Leåkersvägen töar det alltid långsamt.

Noomi är verkligen jätteduktig på att hålla sig nära. Hennes normala aktionsradie är inom 10 meter från mig och längre bort än 20 meter är hon aldrig. Hon håller koll själv och jag behöver ytterst sällan ropa på henne (men vi tränar förstås ändå).

Vi passerade också ett gammal ödehus med ett enda rum som vi tittade närmare på. Giela och Noomi gick in men jag väntade i dörren. När vi skulle gå vidare ropade jag på Noomi och jag blev tvungen att skratta när hon inte kom ut genom dörren utan kastade sig ut genom ett öppet fönster på baksidan istället. Helt klart snabbaste vägen vidare!

Noomi må vara ”fullt ös medvetslös” men hon sitter fint stilla när man vill ta en bild. Tant Giela är ju också rätt fartig för att vara snart 14 år, men hon är nästan omöjlig att fotografera med en långsam kompaktkamera. Hon steppar omkring, trampar, slänger med huvudet, pratar lite och skuttar lite till. Jag fick försöka mååånga gånger och Noomi blev alltid fin…

Till slut fick jag i alla fall den här bilden:

En smutsig och glad tant!

Nästan hemma

Husse är i Umeå på miniracingtävling så hundarna å jag har haft huset för oss själva i helgen. Tomt men ändå mysigt. Jag har skrivit lite mer på boken (snart 95 000 ord) och städat och stökat lite. Nu har vi fått klartecken från mäklaren och på fredag 12.00 får vi nycklarna till nya huset och projektet ”storflytt” kan börja. Än så länge har vi inte packat en enda pinyl men det känns rätt bra. När det väl drar igång så finns ju liksom ingen återvändo. Kaoset kommer att komma när det är tid och jag har ingen brådska in i det.

Lite av kvällens goda mat

Nu ska jag gå ut och köra några varv med gräsklipparen och sen ta en långpromenad med Giela och Noomi. Vad huskisarna ska få göra idag har jag inte riktigt bestämt. SMHI hade ju lovat en dag med kompakt regn så jag hade ingen färdig plan. Istället är det soligt och blåser lite lätt. Blir ingen dragträning men kanske spår lite senare?