Långuppdatering

Tiden fortsätter rusa och här kommer en lång uppdatering om stort och smått, lite för att hinna ikapp på nåt sätt. Vintern är nu slut på riktigt och snart har all snö på tomten tinat bort. Det i sin tur innebär ju en massa arbete och nog är det mysigt att gå och pyssla på i fågelsången här ute i byn. En sommar i Rågraven nu när det mesta kommit på plats i huset – ja det blir helt underbart!

Börjar med en jobbild – fiberjobb! Elkraft må vara det mitt hjärta brinner för, men fibernätet är ju faktiskt otroligt viktigt för en massa funktioner det med. Kul med lite variation! Här har vi lyst fiber, dvs. lyst i ena änden av en fiber för att kunna vara säker på var den kommer ut på andra stället, enkelt men genialt ändå ju!

Hundgårdarna ligger nu i solen stor del av dagen och gänget slappar och solar gärna. Lånehundarna är kvar några dagar till och fortsätter att sköta sig bra. Mina egna små puckon däremot rök ihop i söndags, Mintu och Rotax samt Silva, Rossi och Kaela. Just då hade jag ryggen till och hann inte se början, men ja gissar att det blivit nåt missförstånd mellan två hundar å att de andra sen triggades igång helt enkelt. Ungefär 115 kg hund som slåss är inte speciellt roligt – men det gick oväntat enkelt att skilja alla åt och inga allvarliga skador hann uppstå utan bara lite småsår, men det är ju aldrig roligt med slaggis ändå. Kaelas klo verkar i alla fall växa ut på ett vettigt sätt så där har vi ett glädjeämne vad gäller skadade hundar… å småsåren har läkt fint också så förutom att några egon fick sig en smäll (läs: Silvas) så är gruppens status nog rätt bra ändå.


Rossi och Silva


Mintu


Nanok

Rastgården är nu helt tom på snö i stort sett, och hundarna springer gärna runt och sträcker ut för fullt. Ser riktigt härligt ut! Efter bråket har jag dock fegat lite och släpper mina 3+3 istället för alla 6. För säkerhets skull vill jag inte knuffa ihop Mintu och Rotax riktigt ännu utan väntar nog tills lånehundarna åkt hem så att energinivån i gruppen är aningen lägre igen. I vissa lägen är det ju bra att tussa ihop två bråkstakar igen direkt medan de är lite spaka efter bråket, men i andra lägen är det ju jättedumt, t.ex. med två hundar som Rotax och Mintu som inte är speciellt tighta annars heller utan kan titta lite snett på varandra.


Nalle – den lilla versionen

Med våren kommer även värmen i uterummet, och bra väder för Tant och Fjant att ligga ute och gnaga på ben. Två hängmattor har också kommit upp på tomten, en längst ner mot älven, bland björkarna man ser på bilden ovan.

Giela, Noomi och jag har varit en sväng till Åkerholmen på långpromenad med Veronica också, innan hon nu flyttat till Norge! Mer snö kvar där, men fint promenadföre på vägen. Vi gick nästan en mil och tant var pigg hela vägen, ja det är ju faktiskt inte självklart att en hund på 14,5 år ska klara att gå en mil utan bekymmer fortfarande å det värmer hjärtat. Däremot blir jag inte riktigt klok på hennes törst ibland, och vissa nätter vill hon ut och kissa mer än normalt… något att hålla koll på!

Jo, lite snö har vi ju fått ibland i Rågis också. Här är Rossi ute och nosar. Sen har det inte bara blivit byliv sista tiden utan lite häng med brudarna kring stan också, mumsig middag på Ming i tisdags för att fira av Norgefararna lite extra. Passar på med en bild – där jag inte har varselkläder varken i jobbet eller privat!

Avslutade kvällen med pyjamasparty med Vera, godis å soffmys och surr tills ögonen gick i kors – mysigt! Noomi ville förstås vara med och smaka lite…

I veckan har det äntligen blivit torrt nog för att kunna springa här hemma i byn också, och Noomi å jag drog en liten runda i torsdags, självklart nästan helt rosa! Gick nästan oväntat bra, och jädrar så skönt det är att kunna springa igen! Passen på crosstrainern i gymmet på jobbet har helt klart gett lite grundkondition att starta med. Noomi löper dock nu så det blev tusen små pinkstopp…!

Valborg firade jag här i byn, med brasa på cykelavstånd och jättegod grillmiddag hos mina fina grannar just före. Min by är så himla fin och mysig, och byasammanhållningen är nog i en klass för sig. Från början var vi ungefär 40 personer och när det började snöa lappvantar senare på kvällen stod vi ca 14 tappra runt en liten grilleld och myste. Cyklade hem genom snön med min närmaste granne och när jag kom hem var marken helt vit, även i hundgårdarna förstås.

Snön smälte förstås snabbt – och här kommer istället nästa hängmatta som nu sitter i rastgården. Har hunnit prova den och jag hoppas hinna spendera några timmar här i sommar, och inte bara springa runt och göra nyttiga och vettiga saker. Dessutom är den upphängd på en höjd som bör innebära att ingen ska lyckas kissa på den… huskies har ju dessutom NOLL intresse av att kampa med döda ting (som inte ens har levt nån gång) så jag tror inte att de kommer att försöka slita i den heller.

Helgens jobb har annars handlat mycket om att rensa. Kring uthusen och på vissa ställen i skogen låg nämligen drivor med ”bra att ha”-saker som plåttak, avloppsrör och även ett traktordäck. På bara en timme hade jag fått till en bra samling som ska kastas, och däcket var ju faktiskt rätt stort! Nån timme till kan man helt klart bära skrot innan skogen är rensad, men nu är faktiskt det värsta borta, ett jobb som påbörjades redan innan snön kom.

För övrigt har jag inte mindre än 7 (!) snöbjörnar (samt ett handtag som syns på bilden). Jag har svårt att tänka mig att jag nånsin kommer att ha 7 skottningsföra personer här hemma så om nån vill ha en snöbjörn så säg bara till, jag har lite olika modeller och färger att välja bland, hihi. Bortskänkes till bra hem – mot avhämtning!

10 jyckar i huset!

Äntligen! Känns faktiskt skönt att våren börjar komma fram och istället för täckbyxor och kängor kan man gå runt i lågskor och Puvab-byxor och pyssla hemma på gården – härligt! I veckan fick vi två inneboende ute i hundgårdarna, Nalle och Nanok som vi brukar vara ute med på skid- och slädturer om vintrarna, så nu är det tio hundar uppe på kullen.

Rastgården börjar vara rätt bar nu så det passade fint att plocka några skopor hundbajs efter vinterns alla toalettbesök bakom stubbar och stenar. Hundarna var förstås ute och myste på under tiden, först mina egna och sen Nalle, Nanok och Silva. Ja, nu är det ju alltså två hundar här som heter Nalle!


Nalle och Nalle!


Nanok

Nalle och Nalle är faktiskt lite lika! Gosiga, ivriga och energiska hundar som snabbt är på G om det händer något spännande. Nanok är supercool och tar livet på nya stället med väldig ro, ja allmänt måste jag säga att allt gått väldigt bra men jag hade inte trott något annat heller. När nya hundar flyttar in så brukar det ju vara lite högljutt en stund men lugnet lägger sig snabbt och hundarna verkar förstå att de helt enkelt ska bo ihop ett tag. För säkerhets skull får de förstås inte umgås alla tillsammans, det vore bara dumt, men Silva fick vara ute en stund med killarna och leka.

Kloka lilla Silva som var så jädra sur och ettrig en gång i tiden – nu känns det istället 100% lugnt och avslappnat att släppa ihop henne med de andra. Nalle och hon lekte en del och sprang små rundor i skogen.

Stiliga Nanok gjorde också några rusningar och visst är det enormt skönt med en rejäl rastgård där hundarna har chans att sträcka ut ordentligt om de vill.

Igår däremot hände tyvärr en tråkig sak. Plötsligt fanns en massa små blodfläckar i ena hundgården och den visade sig komma från Kaela som slitit loss en klokapsel på vänster baktass. Klon hängde helt lös så det var bara att plocka loss den och sen fick hon förstås komma in för tvättning och pyssel. Så, nu är Kaela innehund och det stortrivs hon förstås med, och jag hoppas att det som blir kvar av klon snart har torkat ihop fint utan problem. Många åker ju in direkt med trasiga klor men jag kände inte riktigt att det behövdes en jourtid i det här skedet i alla fall och hela kapseln försvann ju på en gång, vilket kanske var bra. Väldigt smidigt en sån här gång att alla hundar är vana att vara inne, trivs med det, och är rumsrena.


Soligt och varmt så alla altandörrar till inglasningarna är öppna, härligt för hundarna att sola lite!

Idag blir det fortsatt pyssel på gården och hos hundarna och jag kunde inte låta bli att gå in i hundrummet och drömma lite om vita vägar och ny el. Ska bli så jädra skönt att få göra klart där inne snart, bara det blir lite varmare ute så att det går att måla på ett bra sätt, så det måste väl betyda att jag faktiskt längtar till sommar nu?

Nä, dags att pyssla vidare! Ikväll blir det tjejmiddag med hemgjord pizza, och några vänner som jag inte sett på alldeles för länge, ska bli superkul! Fyra elkraftsingenjörer under samma tak blir ju alltid kanon! Frågan är bara vilka ingredienser man har på den ultimata pizzan…?

Näst sista kojan klar!

Så himla extra kul det är att bygga när alla grejerna räcker till och allt flyter på precis som man tänkt sig utan bekymmer! Igår kring lunch såg det ut så här i mittersta hundgården, observera att målningen är…under all kritik… men det blir ett sommarprojekt. Pillrade på lite igår och hann få stommen klar, isolerad å fin.

Idag var det dags att besikta Nukutvi-bilen och tyvärr blev det bakläxa, handbromsen och höger styrled som var glapp… nåja, mina lagningar av lyktor och lampor gav ju utdelning i alla fall för allt lyste som det skulle! Lite nya däck ska han få också min kära Vito, så det här blir en månad med ovanligt mycket bilkärlek för det pratas även om oljebyte, å lite avspolning har han fått också även om det är rätt meningslöst nu när byavägen ser ut som den gör. Det är hans faktiskt värd, min trogna bil som än så länge aldrig svikit mig utan alltid ställt upp för mig och de fyrbenta.

Efter en rolig dag på jobbet blev det grillmiddag i grillkåtan, med regnet smattrande mot taket. Snart dags att vårstäda där inne, men trots lite vinterboss, oj så mysigt det är att ha en egen liten grillkåta att kunna elda i. Innan jag hade en förstod jag nog aldrig riktigt hur bra det faktiskt är! Så är det med många saker i mitt lilla hus, den enorma skogstomten, inglasningarna, bastun, alla uthus, jag visste nog inte att jag saknade alla de sakerna förrän jag hade dem liksom.

Avslutade kvällen med någon timmes snickrande och nu är kojan klar så hundgården i mitten är redo för inflyttning på riktigt när de inneboende kommer på onsdag! Däremot har det samlats en del vatten ute i själva hundgården så det krävdes lite dikesplanering också, tänk att det är så roligt att få vatten att rinna åt rätt håll… =) Å sen är det ju riktigt skönt att krypa ner i sängen när man är härligt trött i både huvud och kropp dessutom.

Imorgon är förresten en stor dag för alla Bodensare, även om de flesta inte alls vet om det – den första nya transformatorn till vårt nya ställverk kommer nämligen på lastbil från Vasa! En fantastisk manick som kanske kommer att hålla hela stan med el i framtiden! Hur fränt som helst! Nä, dags att borsta tänderna å hoppa ur understället. Noomi ligger bredvid mig på soffan och jagar sin svans och hela mig i ett sista kvällsryck… hihi…. men snart sover även lillskägget! =)

Flera nyanser av Kicki

Marika skickade en mysig bild på gänget från slädturen i söndags, så kul att få se alla glada ansikten framifrån! Tack!

Igår kväll åkte Noomi, Giela och jag ut med skidorna direkt efter jobbet. Lite isigt på många ställen men ändå helt underbart, ungefär 5 km färdades vi och den rosa himlen speglades så fint i isfläckarna. Vinden hjälpte tankarna att sväva fritt och ännu en gång slog det mig hur otroligt skönt det är att bo nära älven. Jag vill aldrig mer bo mer än ett par minuter från vatten – aldrig!

Idag när jag kom hem fick jag ännu en gång användning av kompressorn jag fick före jul av en mycket kär vän, och så har en annan superbästis hjälpt mig med grunderna kring att köpa rätt sommardäck till bilen, och projekt ”laga snöslungejäveln” (jo – den kallas så nu!) och ännu en gång är jag så himla tacksam över allt bra i mitt liv och alla mina fantastiska fina vänner. Ni är bäst bäst BÄST! ❤ ❤ ❤ ❤ ❤

    

Idag har jag gått från kjol och kilklackskor på jobbet till ullfrotte och varseljacka och skor för -70 grader celsius. Livet har såna härliga kontraster och jag trivs verkligen med det. Idag har jag suttit nästan hela dagen på kurs för vårt supercoola och mycket kraftfulla dokumentationssystem ihop med några av mina fina kollegor.

Nu ikväll får jag gäster från Holland på släden och jag hoppas vi hittar vettiga spår och kan hålla oss undan isfläckarna. Lite nysnö har fallit under dagen och det ser ut att bli en stjärnklar kväll, så jag hoppas kunna ge dem ett riktigt fint minne! Även om jag aldrig velat ha slädkörningen som arbete så är det väldigt kul att få dela med sig av magin nån gång ibland. Det ger liksom en extra dimension till allt och när gästerna reagerar över små detaljer eller speciella delar av upplevelsen så växer de bitarna hos mig med och jag minns dem på ett nytt sätt, som något speciellt och vackert och inte bara en del av min helt vanliga vardag.

Avslutar med en ny favoritlåt, återupptäckte Anders Glenmark via en kompis för några veckor sen och han har ju gjort en jäkla massa bra…säger jag som är lite svag för svensk musik från 80- och 90-talet. Så här kommer den – låten som går varm på min Spotify just nu, och drar så många känslor med sig.

Veckorapport

Myste imorse framför brasan med Noomi och hon har nu tagit till sig ännu en sak som min första Cairnterrier Jacki gärna gjorde. När jag satt i en fåtölj ville Jacki alltid tränga in sig mellan mig och ena armstödet, och idag gjorde Noomi detsamma. Mysigt! Brasa, te och en mysig hundkompis är ju en bra start på morgonen!

Förra helgen kom skottande och byggande igång i hundhuset igen – äntligen! Under början av veckan åkte jag till sågen för att hämta spån till några kojor. Halmen är nämligen slut men nu blir det inte speciellt kallt så spånet duger bra fram till sommaren. Varje gång jag hämtar spån tänker jag ”Jag ska ju bara” och tror att jag ska komma ut ur spånförrådet helt ren och ospånig… å precis varje gång så slår det fel, hihi. Nåja, borstade av mig det värsta och gjorde ett ärende i en liten butik längs vägen… bara för att komma ut till ett helt vitt förarsäte på bilen. Jag hade tydligen spån på hela ryggen också! Snygg sorti!

Har även skottat ur hela fjärde hundgården nu. Den har ju inte använts eller skottats på hela vintern, så det var några kubikmeter blösnö som skulle fraktas bort, men skönt att ha det gjort! Otroligt skönt – å ett bra fyspass dessutom!

Sen har jag snickrat ”färdigt” inne i del 1 av hundhuset så nu finns en koja innanför den skottade hundgården, med liggplats ovanpå. Blev riktigt bra! Lite småfix återstår (samt målning till sommaren) men i stort är nu den här boxen helt klar för användning, och Rossi och Rotax fick flytta in direkt eftersom Silva börjat löpa så smått. Som synes bygger jag enligt den vanliga hund-devisen, dvs. inga utstickande kanter, inget som kan locka till tugg, många skruvar och mycket material… ja och så listar jag gärna med impregnerat virke eftersom hundarna inte så gärna tuggar på det. Äntligen börjar det likna nåt!

Under veckan har vi haft väldigt varmt väder och inget vidare före för att köra hund, tyvärr. Har även varit iväg med jobbet på kombinerad skoter- och utbildningsresa under slutet av veckan så mamma och pappa har varit på plats och varit hundvakter – tack! Som tur var fick vi kanonfint väder torsdag och fredag och en bra resa i goda vänners lag med många bra lärdomar, men för hundarnas skull hade jag gärna haft mer minusgrader under större del av veckan.

Var egentligen rätt trött när jag kom hem igår efter jobbet, men samtidigt supersugen på en skidtur på älven. Hade besök av en kompis så medan vi satt och surrade hann solen gå ner, men det var enbart positivt för ljuset nere på älven var helt magiskt sen när vi gav oss av, Tant, Fjant å jag.

Huset där jag är uppvuxen i södra Lappland ligger precis vid sjön och sen jag flyttade därifrån har jag verkligen saknat närheten till vatten. Nu ser jag inte riktigt älven från tomten i Rågraven, å det spelar inte så stor roll heller, men att bara kunna dra på sig skidorna och glida ut på älven två minuter senare, det är helt underbart! Så ska man leva helt enkelt! Vi åkte ungefär en halvmil och det kändes som en perfekt avslutning på en händelserik vecka, båda hundarna var pigga och glada och soffan kändes extra skön efteråt.

Idag hade vi tänkt oss slädtur och långpromenad, men just nu spöregnar det ute.
=( Förhoppningsvis hinder vädret vända till sig, annars får vi hitta på något annat kul. Kanske börja famla efter regnkläderna i alla fall för en promenad?

Avslutar med en gammal favoritlåt, som egentligen sammanfattar livet rätt bra tycker jag. Allt blir bra – helt enkelt!

Uppdatering

Tiden springer som vanligt, men en bra nyhet är att tant snabbt återhämtade sig förra helgen och var på benen igen. Det var nog bara magen som krånglade lite så vi slapp åka in på jourtid (vilket alltid är en bonus) och hade snart en pigg och söt liten Giela igen. Härligt! Förra helgen var mamma och pappa på besök och hade med sig 15-20 banankartonger med saker från min barndom, allt från mjuksdjur till leksaker och skolmaterial. Som tur är så är jag numer väldigt onostalgisk och det blev en hård utrensning där det mesta fick åka till Second hand eller helt enkelt kastas. Usch vad jag sparade på grejer när jag var yngre!

De hade också med sig lite arvegods, en superfin gammal gungstol som kommer från min farmors släkt i Skåne. Den passade perfekt bredvid soffan där jag tidigare tänkt ställa en fåtölj. Blir inget av det – nu ska här gungstolas istället!

På jobbet har jag som vanligt gjort tusen roliga saker, här kommer en bild från en felsökning av vår nollpunktsutrustning, helt galet roligt att få mäta och mecka lite! Vilken jäkla lyx det är att jobba med ett av sina största intressen!

Sen har jag hunnit byta hårfärg också, nån slags kopparröd henna. Det var ju superlänge sen jag färgade håret annars, har känt allt mer att de traditionella hårfärgerna känns ganska aggressiva mot hela kroppen. Å henna ska väl vara snällare så länge man inte käkar i sig mängder typ…hihi… Nåja, det blev bra! Saknar bara mina grå slingor ibland, för de försvann mitt i allt.

Sen har något väldigt stort hänt – eller – det händer just nu! Min trogna vän och vapendragare Vera flyttar till Spanien idag, för att sen dra vidare till Norge…! Efter 10,5 år som superbästisar kommer vi plötsligt inte att ha varandra på gång- eller köravstånd längre, inte kunna planera in en spontan långpromenad och inte stå dubbelvikta på släden och skratta. Kommer att sakna dig massor vännen! Men, vi bestämde snabbt att vi aldrig ska säga ”Hejdå” på riktigt, för med FB å all annan teknik så behöver ju inte så mycket ändras bara för att nån flyttar. Så, i torsdags träffades vi tjejer för en sista gemensam te-kväll medan alla bodde kvar i Boden. ❤

Hundarna mår bra och är pigga. Här äter Mintu frusen fisk som pappa fångat hemma i Storuman. Mums! Sista hundgården ska få lite översyn i helgen, har skottat mig in så att man kommer in i den i alla fall, och hoppas hinna ordna kojan där inne under helgen så att den kan användas sen. Silva har nämligen börjat löpa så hundgård nr 3 måste igång! Å dörren som är öppen mellan de två hundgårdarna som Silva, Rossi och Rotax nu delar på… ja den har frusit till ordentligt. Funderar på att tända en brasa där för att komma ner till ”dörrstängarnivå”. Hihi

Silva hade (gissar på henne – hon är alltid huvudmisstänkt vid bus!) lyckats få tag i en platspåse som låg just utanför gallret vid bajsplockarna, och slaktat den under natten… hmm… får se hur många hundar som bajsar plast nu närmaste dagarna…

Efter hundfix blev det sen frukost med ljus och nu ska vi packa ner korv och ketchup och dra ut på spåren hela familjen. Blir lite spännande för spåren är isiga och jääääklar vilka kurvtagningar det blir. Hihi! =) Underlaget gör enormt stor skillnad när man kör släde. Mjuk fluffig snö glider sämre och så är ju kanterna oftast mjuka också. Nu glider släden superlätt på de glatta spåren, men samtidigt är kanterna isiga och hårda på många ställen så man kan inte gena i kurvorna utan får sladda sig runt. Fegar man ur och bromsar så genar släden och vips är man uppe på innerkurvan och håller på att tippa utåt. Enkelt om man kör själv förstås, att sladda är ju en del av det roliga (fast det gäller ju att sladda lagomt så man inte stör hundarna längst bak heller), men det lägger ju en del extra ansvar på föraren om man dessutom ska packa ner Tant och Fjant i släden. Då får man helt enkelt inte välta. Aldrig nånsin helt enkelt!

Nä – nu tjööör ve!

Nytt ljus!

Tiden springer verkligen undan. Förra veckan fortsatte vara varm och oj vad det töade! Isigt och hårda spår, och plötsligt ingen panik med snömängden i hundgårdarna längre heller. Avslutade dessutom arbetsveckan på bästa sätt med några timmar i ett ställverk tillsammans med världens bästa Nisse, en otrolig kunnig, ödmjuk och trevlig person som jag alltid lär mig massor av. I fredags var det dessutom dags att prova reläskydd igen, löjligt kul! Så här glad blir man tydligen! Passade på att låna en bild från en kollega, som nog var lika glad han.

Igår åkte hundarna och jag över på norra sidan väg 97 för första gången sen i höstas. Vi är verkligen bortskämda med superfina spår på södra sidan älven, här var det mer ojämnt och studsigt på alla sätt. Kul att se lite av den sidan i alla fall och utforska något ”nytt”!

Idag tänkte jag förstås köra släde men tant är lite trött och risig så det blev innetjänst för min del idag för att kunna hålla lite koll på henne. Dålig i magen och lite slö och törstig, men utan feber och inte uttorkad så vi avvaktar och har koll på henne. Hennes mage kan ju strula lite ibland så jag hoppas att det bara är den som spökar. Nu sover hon framför kaminen och ser ”som vanligt” ut i ögonen, så vi avvaktar lite till. Om man känner en hund så säger ju faktiskt ögonen oftast väldigt mycket om hur den mår, om den är pigg, om den har ont osv.

Huskygänget fick söka lite godis i rastgården istället. Skaren håller nääästan att gå på för dem, så de får balansera lite extra. Efter allt töande och all blåst är det rätt fult ute, med kvistar, barr och bark överallt.

Som synes är man inte helt avspänd när en huskynos närmar sig, den kan ju vilja pussas rejält och då vill man ju vara beredd! Mintu duttar oftast bara med nosen, alldeles lagom mysigt. Innetjänsten gav tid till att sätta upp de två nya planscherna samt nya hallamporna, så här kommer lite bilder från mitt lilla hus.


Gielas trasiga BIA-bädd byttes mot en ny vit (!) och ovanför hänger affischen med Giela vid Kårsavagge-dalen.


Hallen med nya belysningen, nu saknas bara vägglampor vid fåtöljen och ett stort akvarium under tavlorna. =)

Affisch nr 2 sitter i vardagsrummet. De blev så stora (80×120 cm) att de nästan var svåra at placera men det här blev nog bra! Har haft lite trevligt besök dessutom så trots ändrade planer blev det en riktigt bra söndag. Nu hoppas vi bara att tant fortsätter att se piggare ut, så att hon får sova många hundra nätter till under sin fjällaffisch i köket.