En hel vecka i ett inlägg

En hel vecka har gått och mycket har hänt! Detta blir alltså lite av ett mastodontinlägg…så som det lätt kan bli. I början av veckan åkte jag till Gävle med fyra fina kollegor för elnätsmässa. Superintressant och väldigt trevligt. Jag är så glad och tacksam över mina underbara kollegor, ett gäng duktiga, roliga, härliga och underbara människor med hjärtat på rätta stället. Vi hade riktigt trevligt även om jag förstås saknade hussen och hundarna.

Under veckan som gått har vi även tagit ett lite känslosamt beslut. Lillsläden, den lilla släden som Veronica och jag köpte från Storforsen (där den stod bakom ett uthus i skogen och inte hade pysslats om på länge) för 10 år sen – har sålts! Denna lilla släden var den allra första jag körde, då med Sälka, Giela och Miksi, och det var också den vi körde första tiden när vi började ge oss ut på äventyr med vårt gemensamma 5-spann. Sen började den kännas för liten och efter en upprustning har den mest stått i garaget som ”back up”. Nu ville en bekant köpa den och det känns jättebra att den får ett bra hem! Vemodigt på ett sätt – men mest av allt bara bra! Nu får den susa fram över vidderna igen dragen av ett gäng ivriga settrar!

I torsdags var det 24 grader varmt men jag var sugen på en löptur och tog med mig Noomi för allra första gången. 24 grader är VARMT och jag skulle aldrig ta med huskisarna ut i sån värme. De jobbar för hårt och riskerar att gå varma. Noomi må vara en liten galning men hon klarar värme bra och springer inte lika fokuserat framåt utan är duktigare på att micropausa. Jag springer ju inte heller så snabbt. Vi stannade för paus och svalka vid bäckar och vattenhål och det fungerade jättefint. Tungan var inte längre än vid promenaderna och lilltjejen var jätteduktig för att vara första gången. Tror bestämt att Noomi ska få bli min nya lilla löpningskamrat för hon behöver börja bygga lite kondition inför söket!


Vill hämta pinnen…men når inte riktigt!

Huskisarna fick en vilokväll eftersom värmen varken tillät drag eller att sitta i bil och vänta på sin tur att spåra riktigt. I fredags däremot blev det spår och vi hann precis klart innan regnet började bli mer intensivt.


Solglasögonen innanför vindrutan

Igår var det dags för dragträning för mulet väder och 15 grader kändes som en chans vi inte ville missa! Så här ivriga blev mina små vänner:


Systrarna Silva och Kaela springer oftast tätt ihop men inte här!

För bara 1,5 månad sen hade vi slädföre och kring en meter snö på vissa ställen, men nu börjar det vara ganska grönt och i dikena ligger grodyngel och gottar till sig. Det går verkligen snabbt mellan årstiderna här uppe!


Ett blommande träd bakom vårt hus


Blommor kring husknuten


Trötta å nöjda huskisar

När huskisarna fått springa åkte jag in till stan en sväng och trängdes med alla andra. Oj så mycket folk där var! Köpte lite tuggben till hundarna och så lite nya träningskläder till mig själv. jobbigt att dra favoritera mellan jobbet å hemma nu när utesäsongen är igång och det inte bara blir styrketräning på jobbet. Fyndade lite!

Sen fick Giela och Noomi en promenad runt träsket på närmare två timmar. Giela har fått tätare laserbehandlingar på senaste tiden och jag tycker att hon verkar piggare i ryggen igen. Skönt att tant fortfarande följer med på långpromenader och stortrivs med det.


Kallkällvägen

Giela har alltid älskat att plaska och bada och om det finns vatten så går/springer hon helst igenom det. Noomi gick istället runt på sidan. Hon är väldigt fascinerad av vatten men vill mest undersöka och gräva, inte gå så långt ut.

Vi har bott i nästan åtta år här i Vittjärv och jag måste säga att vi har trivts väldigt bra. En mysig by med lite lantlig känsla och nära till skog och natur, samtidigt som stan finns bara 10 minuter bort. Många fina ställen och promenadvägar (och skoterspår förstås!) som jag kommer att sakna ibland!

Nu får vi snart ge oss ut på nya upptäcksfärder i Rågraven och hitta nya guldkorn där. Tänk så underligt det blir att köra släde på ett ställe där hundarna å jag inte hittar nånstans! Nu är jag ju van vid att hundarna kan alla spår och att jag egentligen knappt behöver be dem svänga. Ska bli kul att utforska allt nytt! Jag gissar att den första vintern mest kommer att gå åt till att köra närmare byn även om jag redan spanat in ett par längre turer som kan passa oss bra (på Eniro.se finns skoterledskarta nämligen!!!)


Nytt bad för tant, Noomi hänger vid kanten…

Trots att vi haft över 20 grader flera dagar och även riktigt varmt på nätterna finns det fortfarande snö kvar här och var. Längst in efter Leåkersvägen töar det alltid långsamt.

Noomi är verkligen jätteduktig på att hålla sig nära. Hennes normala aktionsradie är inom 10 meter från mig och längre bort än 20 meter är hon aldrig. Hon håller koll själv och jag behöver ytterst sällan ropa på henne (men vi tränar förstås ändå).

Vi passerade också ett gammal ödehus med ett enda rum som vi tittade närmare på. Giela och Noomi gick in men jag väntade i dörren. När vi skulle gå vidare ropade jag på Noomi och jag blev tvungen att skratta när hon inte kom ut genom dörren utan kastade sig ut genom ett öppet fönster på baksidan istället. Helt klart snabbaste vägen vidare!

Noomi må vara ”fullt ös medvetslös” men hon sitter fint stilla när man vill ta en bild. Tant Giela är ju också rätt fartig för att vara snart 14 år, men hon är nästan omöjlig att fotografera med en långsam kompaktkamera. Hon steppar omkring, trampar, slänger med huvudet, pratar lite och skuttar lite till. Jag fick försöka mååånga gånger och Noomi blev alltid fin…

Till slut fick jag i alla fall den här bilden:


En smutsig och glad tant!


Nästan hemma

Husse är i Umeå på miniracingtävling så hundarna å jag har haft huset för oss själva i helgen. Tomt men ändå mysigt. Jag har skrivit lite mer på boken (snart 95 000 ord) och städat och stökat lite. Nu har vi fått klartecken från mäklaren och på fredag 12.00 får vi nycklarna till nya huset och projektet ”storflytt” kan börja. Än så länge har vi inte packat en enda pinyl men det känns rätt bra. När det väl drar igång så finns ju liksom ingen återvändo. Kaoset kommer att komma när det är tid och jag har ingen brådska in i det.


Lite av kvällens goda mat

Nu ska jag gå ut och köra några varv med gräsklipparen och sen ta en långpromenad med Giela och Noomi. Vad huskisarna ska få göra idag har jag inte riktigt bestämt. SMHI hade ju lovat en dag med kompakt regn så jag hade ingen färdig plan. Istället är det soligt och blåser lite lätt. Blir ingen dragträning men kanske spår lite senare?

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s