Dra att dra bort släden från startplatsen

Idag gjorde vi säsongens sista slädtur från tomten. De bara partierna var rätt många och visst GÅR det att köra men jord och grus är ju inte så skoj. Mer körning blir det nog, men inte med start här hemma. Även ute på ängarna hade det börjat töa rätt rejält nu….

Å bitvis i skogen var det riktigt bart i de soliga backarna. Här har Mintu lyckats med konststycket att gå på fel sidan om ett träd när han skulle kissa. Ankarfäste = noll. Såna här gånger är det ju väldigt praktiskt att ha lite lydiga hundar som faktiskt står kvar bara på kommando.


Vårt spår!

Längre in i skogen kom det mer snö men det stack upp stubbar och kvistar och skotrarna lyste med sin frånvaro. Vi var först av alla att köra det spåret i början av vintern och nu kanske vi även var de sista? Sen kom vi ut på myrarna och där ligger snön ännu tjock. Härligt!

Ingen snöbrist längs detta lilla travhästspår heller, som synes. Bitvis är det rejält med snö och bitvis är det alldeles bart och naket…frustrerande när man älskar vintern! Tyvärr är det ju rätt svårt att hoppa mellan områdena med mycket snö, och man kan ju inte gärna bara köra runt, runt, runt på samma lilla plätt heller…

Med lite sorg i hjärtat berättade jag för hundarna att vi inte skulle starta hemifrån nåt mer, och körde sen släden runt hundgårdarna mot garaget. Den behöver även lite lagning, ett snöre har nötts av utav ankaret (hålls nu ihop med spännband – en riktig ful-lösning):

Och idag lossnade en mutter så att ena delen av mattbromsen hoppade loss:

Dessutom måste ju slädsäcken lagas lite efter Noomis framfart:

Ja, det kanske finner sig rätt naturligt på så sätt, att säsongen snart är slut. Imorgon åker jag med jobbet till Vasa för att titta på transformatorer och nörda mig ett par dagar och på torsdag åker vi till Blaiken för att fira påsk. Då ska självklart släden följa med så mer körning blir det absolut – bara inte hemifrån.


Rossi tvättar en tass


Silva – lite blöt i håret!


Kaela – som verkar trivas bra i sin nya sele!


Nöjd och trött liten Rossi


Nöjd och trött liten Silva

Avslutar med ett av Noomis roliga små påhitt. Sambon ropade och frågade om jag saknade något ”rött”. Det ”röda” som Noomi tuggat på i en av hundsängarna visade sig inte vara något jag saknade direkt. Däremot något som måste ha trillat ur kylen när han tog ut ingredienser till salladen. Hon verkade ju ha tuggat rätt rejält på den och måste ju ha en mun av stål!

Jo – det är en halv chilifrukt! Mums!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1 tanke på “Dra att dra bort släden från startplatsen

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s