Noomi och Giela är omslagsbrudar!

Titta noga nu tjejer!

Igår damp den äntligen ner i vår postlåda – nyaste Cairnbladet! Jag hade skrivit ett litet reportage om Noomi och hennes liv som slädhundsmaskot och det var jätteskoj att se resultatet. Två sidor i tidningen med bilder och så fick Giela och Noomi (och de andras suddiga rumpor) vara med på omslaget!

Även om det förstås är Noomi som är medelpunkten i detta så kändes det faktiskt extra kul att Giela var med också. Tänk att hon skulle få bli så gammal (13,5 and still counting) och fortfarande vara pigg – och så hamna på omslaget av en rastidning! Lilla Giela som ingen riktigt visste varifrån hon kom eller vilka henne föräldrar var. Jag har bara ett födelsedatum och en ungefärlig plats men vet inget om hur många syskon hon hade eller hur hon såg ut när hon var liten. Hon var ju 1,5 år första gången jag träffade henne och såg inte mycket ut för världen då.

VI har ju mer spännande saker att berätta om så jag ska nog försöka skriva mer i tidningen framöver när tid och tillfälle ges. Främst vill jag skriva om hur det är att träna aktivt med en Cairn och vilket förmåga de faktiskt har att jobba! Förhoppningsvis kan det locka ännu fler att prova på olika aktiviter med sina Cairn – och kanske även locka någon ny person att testa denna härliga ras. För såna som mig som gärna vill träna lydnad, spår, sök, agility mm men inte känner att man är intresserad av en fullfjädrad brukshund (förutom att jag älskar Cairn så kände jag ju att det inte fanns plats för 8 stora hundar eller tid för ett hundspann och en mer krävande brukshund samtidigt) kan det vara ett superbra alternativ.

Aktivitetsmässigt så måste jag ju även säga att Noomi egentligen kräver minst lika mycket som huskisarna, men det blir ju andra aktiviteter förstås. Under de 10 månader vi bott ihop så har det inte hänt många gånger att hon varit riktigt jättetrött efter någon aktivitet (när vi fjällvandrade i somras då hon var 4 månader så somnade hon ju faktiskt i mitt knä och sov trots att jag åt soppa och bröd några centimeter från hennes huvud…då var hon trött på riktigt av alla intryck!). Huskisarna är faktiskt nästan enklare att trötta ut när man bara trycker på rätt knappar. Noomi verkar alltid ha en andra växel att lägga i om det krävs och är alltid på G så länge det finns något roligt att göra. Sen slappar hon gärna i soffan eller sängen och har lätt att slappna av när inget händer, men så länge det bjuds aktivitet kör hon alltid hårt!

Igår kväll åkte jag in till stan med Giela och Noomi för 2 timmars härlig promenad med Veronica och Flinga. Vi har riktigt fina dagar nu för snön ligger kvar och det är klart och fint dygnet runt. Nattkallt och så soligt och härligt på dagen. Idag har jag tagit ledigt på eftermiddagen och ska åka ut i skogen med hela gänget och lite ved + fika. Noomi bär runt på mina vinterkläder och verkar ivrig medan de andra mest lapar sol. +5 grader ute så det blir nog en tung resa…Avslutar med en bild på stadshunden Noomi från igår kväll.