Hemma i Vittjärv igen

En sista liten tur i Blaiken medan snön dalade ner över oss. Noomi och Giela stannade hemma eftersom slädsäcken ändå mest fylls med snö i sånt här väder. Till vänster ser man ena änden av Kyrkberget, berget som man ser om man tittar ut från mamma och pappas köksfönster (fast då är det andra sidan).

Mintu snöbadar

Vi körde bara lite över en mil för att hundarna skulle få jogga loss lite och röra sig innan bilresan. Efter lunch med mormor och besök av en moster så packade vi in oss och alla hundarna i bilen för att åka hem mot Vittjärv igen. Pappa skickade även med torkat älgskinn och frusen fisk till hundarna – mums!

En stund efter Sorsele började Silva småskälla bakifrån skåpet. Sådär som hon låter om hon vill nånting –  ”boff…boff…boff”! Vi stannade för kisspaus och det visade sig att lilla Silvan var dålig i magen. =( Tur att hon är klok och kan säga till. Vi hade ju inte ens kört de första 15 milen så om hon inte sagt till hade vi absolut inte stannat så tidigt.

När vi passerat Arvidsjaur så hände en lite läskig sak. En bil som legat bakom en stund ville köra om på en raksträcka och jag höll ut lite åt kanten. Nästa gång jag tittade i backspegeln såg jag istället hur bilen snurrade runt runt runt…alldeles bakom oss! Plast och snö flög åt alla håll och bilen snurrade flera varv innan den stannade i färdriktningen igen. Föraren hade tur och allt gick bra. Han hamnade inte i diket utan kunde själv köra vidare och förutom lite plastdetaljer så klarade sig bilen bra och inga andra bilar blandades in. Jag har ingen aning hur nära oss han snurrade egentlingen, men det såg rätt läskigt ut ändå innan man visste hur det skulle sluta.

Hundarna verkade ivriga att komma hem till sina hundgårdar och kojor igen, och som tidig middag fick huskisarna lite älgskinn och varsin halv frusen fisk. Mums! Naturliga och goda snacks/mat. Efter tre dagars körning blir det en vilodag för huskisarna imorgon. Själv ska jag försöka hålla liv i min nya rutin där måndag kväll betyder ”skrivkväll” och fokusera på min bok. Hundarnas klor skulle dock behöva klippas så det kanske vi klämmer in, och så tror jag att de ska få roa sig med att tugga ben medan jag skapar vid datorn. Då blir nog alla nöjda.