Äntligen lite renkontakt!

Trimningen av Noomi har gått rätt bra idag. Så här såg hon ut efter första passet:

Här är det alltså ryggen och ovansidan som trimmats och den nya pälsen som kommer under såg så fin ut. Två lager har vi lyckats få till på en del ställen i alla fall!

När det var dags för slädtur fick Giela och Noomi vara hemma. Pudersnön passar inte bra ihop med Noomis päls och huskisarna behövde få springa ett par timmar. Giela fick vara hemma eftersom jag inte riktigt visste vilka spår vi skulle använda eller hur långt vi skulle. Gänget där ute var alla pigga och ivriga!

Först ska linor, slädsäck och selar plockas ut från garaget, slädsäcken monteras, linorna läggas ut, hundarna selas och släden ankras…

-5 grader och lätt snöfall – nu börjar det vara riktigt vackert ute faktiskt! Min lilla kompaktkamera fick testa funktionen med fjärrutlösning men fokuset hänger ju inte riktigt med förstås… söt Nalle och Silva blev det i alla fall!


Stor snöklädd sten kan skymma litet spann!

När vi närmade oss väg 97 och husen som står där så passerade vi en matplats för rådjur – men idag stod där 2 renar! Jättekul tyckte förstås hundarna och Mintu vek till och med av från spåret ett par steg! Dumt!

Sen fortsatte vi förbi Kusträsk och där i byn hittade vi gruppen av renar som vi stötte på för ett par dagar sen. De hade samlats vid en bal och var nog 20-30 stycken. Jättekul tyckte hundarna förstås (igen) men nu betedde de sig och följde spåret utan att krångla, efter att renarna sprungit undan en bit.


Springande renar på avstånd och deras matplats


Ett gammalt ödetorp som vi passerar rätt ofta

Det varma vädret gjorde att nysnön inte satt sig så hårt i tassarna, och det räckte med nån enstaka rensning. Kaela måste få en extra stjärna för idag skötte hon sig riktigt fint. Hon LYSSNADE istället för att tro att hon visste vad jag ville, och lät sig inte distraheras av renarna (hon älskar ju annars renar och kan ha svårt att släppa roliga saker hon ser) ens den gången när Mintu gjorde det. Duktig tjej!


Rotax

Vi valde att inte köra ner mot älven idag eftersom det är svårt att passera stora vägen med dålig sikt och grått snöfall. Man varken hör eller ser bilarna lika bra som annars. Istället tog vi lite olika snirkliga vägar hemåt och undersökte lite spår som vi inte kört ännu denna säsong. Det ville sig inte bättre än att vi hamnade på avvägar och fick vända och böka lite för att komma på spåret hemåt igen. Hundarna var lite trötta och gick sakta, sakta, men temperaturen gör ju sitt. Att de går sakta periodvis betyder ju inte att de är slutkörda, utan helt enkelt att de laddar om lite.


En väg som vi inte alls hade tänkt hamna på… efter att en skoter kört en väg som de inte brukar köra!

När vi kom ut på Vittjärvsträsket trodde jag först att leden helt försvunnit, men vi hittade den och kunde styra hemåt i lugn och ro.

Jag hade tänkt komma hem, förbereda lite pulled pork, pyssla lite och trimma vidare…men när jag svängt in mot våra hundgårdar och höll på att sela av hundarna ringde sambon från stan och meddelade att klockan var 16.30! Det blev alltså ungefär tre timmar på spåren idag för jag tror att jag började förbereda kring 13.00, och det var ju ungefär en timmes körning mer än planerat, men himla härligt förstås!


Trött Rotax = nöjd Rotax

Så, det blev ingen pulled pork för det kräver ju en massa timmar som jag plötsligt inte riktigt hade… Nu ska Noomis trimning fortsätta och så blir det mest mys i soffan och kanske lite lydnadsträning… Time to get hairy!

2 tankar på “Äntligen lite renkontakt!

  1. Hej igen!
    Läser alla dina inlägg, är sååå intressant att läsa om din underbara husky hundar,+ den lilla du har.Vilket fantastikt liv ni lever där uppe. såååå undrbart att kunna åka iväg i den härliga naturen,med dina hundar. Ser Helt LÖjuvligt ut på dina bilder,när ni far far fram med släden, hundarna är sååå duktiga.
    Med vänlig hälsning Britt nere i Skåne.

    • Hej Britt, tusen tack! Nu är vi mitt i den härligaste tiden på året (för oss) och den sträcker sig förhoppningsvis fram till ungefär den 20/4, även om jag misstänker att vårvintern kan bli kortare än vanligt då vi har i minsta laget med snö. Flera månader kvar av slädbilder att njuta av med andra ord! =) Jag har förresten en pappa som är skåning (även om han bott i Västerbotten senaste 40 åren) och har alltså ena halvan av släkten i Skåne. Nu blir det inte så ofta jag åker ner (klurigt att resa med alla hundar som behöver passas) men Skåne har en speciell plats i mitt hjärta!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s