Igår fick vi äntligen se solen, närmare -20 grader men en klar och molnfri himmel – det kändes nästan för bra för att vara sant! Sista veckorna har det varit varmt och konstant mulet, i stort set dygnet runt. Solen kommer ju inte så långt över horisonten nu, men den lyser ett par timmar och om man håller sig på områden där inga berg eller träd är ivägen så lyser hela spannet i guldgult.
Jag hade med min gamla EOS500D och gorillapoden och testade några gånger att ta bildserier framifrån när vi körde. Lite trixigt, och så är ju den kameran alldeles för långsam i sitt autofokus. =/ Fick några riktigt coola bilder med fokus på helt fel plats, å egentligen borde jag nog ha haft en annan bländare för att få större skärpedjup förstås….
Glad Nalle
Än så länge har jag inte hittat en liknande funktion i min Canon EOS7D, nån som vet om det finns? Alternativet annars är ju att köpa en fjärrkontroll till den, börjar vara riktigt sugen på det faktiskt…
Eftersom det var så kallt fick Giela och Noomi stanna hemma. Även huskisarna tyckte att det var lite kallt om tassarna ibland, det har ju varit så varmt ett bra tag nu att de inte är riktigt vana de heller.
Bitvis hade snön drevat över spåret och jyckarna fick pulsa lite mer. Trots kylan så ville Nalle svalka sig i snön när vi stannade till.
Det härliga med alla bilder framifrån är att man får se hundarnas glada miner, även om de tyvärr inte alltid var mitt i bild eller i fokus. Visst är Mintus min härlig – fullt fokus framåt förstås!
Team Gul – Rossi och Nalle
Ännu en gång fick vi hålla uppe vårt lilla spår, och visst går det bra, men spåret efter en ensam släde blir så mycket smalare än ett skoterspår så hundarna får trängas lite mer. Nu tycker jag att en skoter ska komma och köra där också! Spåret vi kört upp håller för hundarna och släden, men om jag själv sätter ner en fot så trampar jag ofta igenom… =/
Bilderna framifrån har sett likadant ut i alla tider. Mintu har alltid blicken fäst i fjärran, oavsett om det är en ensam kamera eller en person med kamera han passerar. Kaela och Rotax däremot tittar nästan alltid rakt in i kameran.
Efter slädturen åkte vi till Råneå för att laserbehandla Giela och Kaelas ryggar/nackar. Kaelas nacke såg bättre ut än vanligt och det var goda nyheter eftersom vi kört några lite tuffare träningspass och inte gett något smärtstillande senaste veckan. Riktigt skönt!
En annan bra nyhet nu är att månen snart är full! Vi har en fin vecka med kvällskörning att se fram emot, hoppas jag! Nästa helg blir det ingen slädkörning för då åker sambon och jag till Stockholm, och en kär kompis flyttar in hos oss och tar hand om hundarna medan vi är borta.
Idag väntar en ny slädtur förstås, lite tvätt och fix här hemma, och så hoppas jag hinna skriva en del på min bok också…
Nukutvi huskies, hundar & hästar 
Underbara bilder och kul med ny vinkel 🙂 Man märker hur värdefull solen är när man kommer på hur mycket man har saknat den …
Ja visst är det så! Har man inte sett solen på länge så är den helt fantastisk!