Morgon

Igår kväll var nya jobbet på julbord på Western Farm, god mat, bra show och himla trevligt men trött var jag så det blev en tidig kväll. Månen sken så fint över anläggningen och jag drabbades av akut slädkörarlust men det blev inget med det.

Körning blir det nog däremot idag, klart väder och -22, 7 just nu men det blir nog varmare snart. Det lovande ut från mitt sovrumsfönster!

image

Annonser

Äntligen inneträning!

Idag var det premiär för inomhusträningen med nya träningsgruppen – skitskoj! Aussie, rottweiler och tollare, och så Noomi å jag å tant. Tant Giela pratade mest och störde, men tyckte nog att det var rätt skoj ändå. Noomi var lite disträ men jag hade inte väntat mig annat heller eftersom hon är så pass ovan vid att träna bland folk och lukter nu när vi inte gjort det på ett par månader i stort sett. Tant däremot började med att gå in och kissa på golvet! Tant brukar ju inte direkt göra sånt, men jag gissar att nån annan hade hunnit före och att det luktade jätteintressant för hennes gamla nos… *grrr*

När jag lekt igång henne rejält och var snabb i vändningarna så att hon inte hann få tankarna på annat fungerade det ändå hyfsat bra och hon gjorde några fina vänstersvängar och transporter i fria följet, men de var korta och rätt mycket funkade inte så bra alls… =/ Nåja, som sagt var, vi får se detta som ”träning på att träna med störning” i första hand och ett par tillfällen bort borde vi kunna börja peta lite mer i själva momenten. Körde även lite ”fjärr” på mycket nära avstånd och det börjar se rätt fint ut. Hon sätter sig upp på enbart röstkommando och samma med ”ligg” förstås. Ordförståelsen börjar funka.

Jättekul att vara igång och få lite rutiner i lydnadsträningen framöver. Sen har vi en annan rolig nyhet, på nyår kommer vår kompis Monica och hennes två border collies på besök för att hälsa på i spannet, precis som de gjorde förra nyår. Nu hoppas vi alltså på mängder av snö, mängder av skoterspår, och så temperaturer kring -15 hela nyårsveckan, vill inte ha -30 och inte heller plusgrader som det var förra året… Ska bli jätteskoj att ses igen!

Äntligen lite nytt!

image

Ikväll tog vi äntligen lite nya vägar. De större lederna i skogen är fortfarande ej körbara men vi hittade lite små spår som ringlar sig genom byn. Med lite mer än en decimeter nysnö fick hundarna ändå jobba lite när mattbromsen låg nere. På bilden här ovan passerar vi skotertunneln under väg 97, bara grus och lågt i tak, ett lite annorlunda ställe att köra släde.

image

Vi fick en jättefin tur med en fin måne bakom ljust lila moln och hundarna gillade de nya spåren även om vi fick vända ett par gånger. Vi körde även lite ospårat på ån och där fick Mintu och Kaela hjärnsläpp för uppe i skogen hade ett rådjur passerat helt nyligt. Detta störde helt ut deras styrförmåga! *grrr*

Blev start via gatan även idag men med sambons hjälp gick allt väl och som alltid var det underbart att vara ute. Tänk vilken tur jag har som lyckats fixa till detta liv precis som jag vill ha det med underbara slädturer hela vintrarna.

image

Efteråt kom alla in (till Noomis stora lycka) för kloklippning och mys. Kaela och Mintu intog direkt soffan… dit hittade de minsann direkt!

image

Nu är huskygänget ute igen och har nyss fått middag. Giela och Noomi ska också få mat. Kvällens stora fråga är om Noomi kommer att kissa inne inatt eller inte. Efter en kväll när hon röjt runt här inne med alla kompisarna så brukar hennes kisseri gå lite på högvarv. Dags att dammsuga, sen är det Godnatt världen!

En riktig hundmåndagkväll!

Kring -20 visade termomentern idag när jag kom hem från jobbet och äntligen väder för att köra släde igen! Skotern ville inte riktigt vara med så det nya spåret kunde vi inte köra upp trots ”värmen”, utan istället blev det en start ut på gatan… Först klädde jag mig rejält, 6 ullfrottisar på överkroppen, en dunjacka och Luhkkan ytterst, 3 par ullfrottisar på underdelen och ett par varma mamelucker, men trots allt så frös jag lite om fötterna. Skorna ska klara -75 grader eller nåt sånt och har tidigare vintrar hållit värmen ett par timmar i -25 grader utan större bekymmer, så jag tror helt enkelt att de måste tvättas upp lite…. hoppas det räcker! Har jag blivit mesigare än förra året eller har min kläder blivit kallare?


Färdig för avfart!

Så här var dagens start…som tur var så var sambon hemma och kunde agera handler och kolla att kusten var klar bakom kurvorna. Att starta med två nästan 90-gradiga kurvor är ju annars inte optimalt, men vad gör man inte för att få köra och få känna känslan av att starta HEMMA och slippa stöka med bil och sånt.

Vi passerade gatan och fick sen syn på en man i mörkret just utanför stallet där. Han blev nog lite paff men gav oss klartecken att passera och vips var vi framme vid den riktigt branta (men korta) backen ner till ån. Underbart att känna isen under tassarna igen och hundarna visste förstås direkt vart vi skulle. Vår mysiga lilla å är en av mina favoritplatser i all sin enkelhet! Helst skulle man ju få uppleva den i dagsljus lite mer, men just nu blir det väldigt mycket mörkerkörning. Funderade lite på att byta namn till ”Night rider” kanske? Mer än hälften av alla turer sker ju mer eller mindre i mörker just nu.


Äntligen rejäl is under tassarna

Vi körde precis den vanliga svängen, ännu en gång… skaren utanför är riktigt vass en decimeter ner och den vill jag inte ge oss ut i. Tassarna kan ju ta skada men när skaren är så vass som denna kan det även skava på ben och skada sporrar. Vi får helt enkelt hoppas att skotrarna fixar lite mer spår snart eller att vår egen skoter vill starta. Samma tur för hundrade gången eller inte…det är i alla fall alltid underbart att komma ut!

Sen fick Noomi och Giela en långpromenad, äntligen lagom temperatur för att promenera igen. Noomi fick på sig sin tröja och sin overall och då fungerade det problemfritt att promenera trots att det var lite kallt. Inga tassar i luften! Giela var överlycklig för vi träffade både en ung grönlandshundtjej och en ung labrador. Dessutom fick vi den vanliga fråga… ”Hon kan inte vara gammal den där?” och det är alltså Giela folk säger så om, inte Noomi! Svaret kan ofta misstolkas:
-Hon är 13!
-Månader?
-Nej år!
Trots en ond rygg så är tant i rätt fin form. Jag tänkte på det idag, undrar om hennes artros har något att göra med smällen hennes rygg fick för kanske 6-7 år sen? Hon, Rossi och Gakkon lekte tufft en gång och efter det gnällde Giela till ibland och hade helt klart ont i ryggen. Hon fick gå på smärtstillande och det läkte till synes ut fint, men man undrar ju ändå lite om det kan ha varit börja till nåt, eller om artrosen hade kommit ändå?

Efter promenaden var det matdags förstås. Jag passade på att inventera våra vitaminer och tillskott och allt möjligt… Just nu äter Giela och Kaela smärtstillande/antiinflammatoriskt. Båda två får även lite ”Senior” från svenska hundapoteket (eller vad det nu heter) med nyttiga ämnen för lederna, killarna får lite extra B-vitamin och även de andra ibland. Känns som att det behövs ny ordning och lite rensning i den hyllan!


Maten, just nu bara torrfoder då vi väntar på färskfoder. I sleven finns Kaelas seniorpulver samt tablett, jo pulvret gör allting GRÖNT!


Lite stökigt men ändå rätt ordnat, jätteskönt att ha ett varmt utrymme för selar och linor så att allt kan torka mellan turerna utan att man behöver ha dem inne.

Noomi verkar faktiskt gilla sin lilla tröja, och söt är hon i den också. =) När de ätit tränade vi lite på tvåans fjärr. Vi har ju långt ifrån alla ettans moment ens påbörjade, men jag gillar att ta vissa moment ur tvåan och köra redan nu. Fjärren ger ju t.ex. bra ordförståelse och redan från start har jag lärt henne att sätta sig och lägga sig med låsta bakben i alla situationer. Annat vi tränar på från tvåan är att stanna eller lägga sig med fart. Allt för att redan nu få en bra grund där orden inte blandas ihop.

Det blev en liten instagramfilm och jag har nog redan delat den överallt för jag tyckte den var så söt… =) Nåja, här kommer den igen! Nu ska vi sova, imorgon väntar en hel dag med reläskyddsprovning på jobbet – riktigt spännande men jag kommer nog att bli supertrött av allt tänkande!

instagram.com/p/htuYCfAJCP/embed/

Lördag på spåret

Vecka som gått blev inte riktigt som planerad. Jag åkte på en bihåleinflammation och har legat hemma i soffan i tre dagar. Tråkigt för hundarna, men en positiv grej med det hela kan ändå vara att det märks att Noomi blir allt mer ”gosig” med tiden. Från att ha varit mer ”kan själv!” så kommer hon nu gärna och lägger sig nära i soffan eller blir kliad en stund utan att alltid ha bråttom vidare till sina spännande äventyr.

Igår kände jag mig pigg nog att äntligen köra hundarna och vi fick en fin tur just efter lunch i det lilla ljus som fanns kvar. Ser ni vyn? Äntligen skoterspår att följa! Visst klarar vi oss bra även utan dem, men för mig står skoterspår för ökade spårmöjligheter och äventyr, vi klarar oss utan dem, men vi kommer inte alls lika långt eller kan hålla upp lika mycket spårmöjligheter. Vi tog bilen första biten nu också, men det behövs nog inte längre för ån har lagt nu. Äntligen dags att börja köra från gårdsplanen!


Nog är han ganska stilig min kloke Mintu!

Rossi och Nalle, ett litet radarpar som både blivit allt mer lika varandra i färg (Rossi har blivit allt ljusare och Nalle allt mörkare) och även gillar att umgås och leka tillsammans. Dessutom är båda riktigt krambjörnar, de passar bra ihop! I selen finns dock en skillnad, Nalle är en riktig kämpe som alltid sliter hårt, Rossi sträcker linan i stort sett hela tiden om hon inte är skendräktig, men särskilt hårt har hon aldrig jobbet…


Rossi och jag

För att inte frysa hade jag alla mina ullfrottisar, 5 stycken och en väst på överkroppen, dunjackan och så Luhkkan ovanpå det. Överkroppen fungerade helt OK även om detta egentligen var mer än jag brukar ha vid -25 grader och nu var det bara kring -15. Täckbyxorna däremot är tunna och eländiga, måste in i mina gömmor och gräva fram fler långkalsonger! Dessutom funderar jag på att tvätta innerskorna i mina Sorelskor för att fräscha upp dem lite och kanske göra dem lite varmare. Med dessa kläder och denna temperatur borde jag inte bara vara ”ok” utan supervarm vid denna temperatur tycker jag! =/


Jag å Rotax

Igår hade vi julfest på mitt gamla jobb och det var så skoj att träffa alla tokiga kollegor igen och tur att förkylningen han släppa greppet. Som många sa under kvällen, detta har varit en arbetsplats som inte liknat många andra. Högt i tak, lågt i golv, tårar av skratt vid varje fika och alla har verkligen respekterat varandra och skrattat tillsammans. En samling riktigt härliga och häftiga människor med skön självdistans och jag kommer att sakna dem! Jag fick en jättefin julklapp med italienska matvaror och utsågs till ”Årets googlare”. =)

Idag var det istället -27 när vi vaknade…surt! Hade tänkt köra hundarna, långpromenad med Noomi och Giela, rensa ur Caddyn och sätta in lite saker i Viton för att börja projektet ”nya hundbilen”… men av de planerna blir det inget i denna kyla. Istället har hundarna där ute fått en påfyllning med mer halm och så ska vi ta tag i Noomis trimning och träna lite mer lydnad här inne. Lite surt, men vädret styr man inte över och varken jag eller hundarna gillar att frysa.

Igår lyckades jag i alla fall lägga in hela min bok i programmet yWriter som är ett redigeringsprogram uppbyggt just för att skriva berättelser, dvs funktioner för att hålla reda på händelser, karaktärer, viktiga föremål, kapitel osv. Ser riktigt lovande ut och jag insåg snabbt att jag har några riktigt stora luckor kvar! Dvs. i värsta fall får detta bli en författardag… =)

 

 

 

 

Giela fick en helg med sin barndomsvän =)

I helgen har Giela och jag varit på ett underbart äventyr! I torsdags kväll satt vi oss på Stockholmståget tillsammans, först gången tant Giela åker tåg, och började resan ner till min kära vän Stina och hennes fina hundar utanför Torshälla. Vi började prata om denna resa förra sommaren nån gång när vi sågs för första gången på många många år, men då var ju inte Giela med utan jag var i Västerås på tjänsteresa. Tågresan gick fint och vi delade kupé med en snygg schäfertjej och en liten jack russell som var jämngammal med Noomi men väldigt lugn och skötsam trots allt spännande.

I fredags förmiddag kom vi fram till Stockholm där Stina mötte oss, och  med sig hade hon min älsklingssheltie Sigge, Gielas gamla barndomskompis från tiden i Östersund. De är nu 11 och 13 år gamla och hade inte setts på 8,5 år ungefär, men mötet blev inget ”wow” återseende och det var faktiskt svårt att avgöra om de kände igen varandra eller inte. Sigge var ganska lugn och cool, Giela gjorde lekinviter och blev glad men å andra sidan blir hon ju alltid glad. Jag hade tänkt filma men hann inte med… dock var det helt underbart att se dem tillsammans igen. Våra älskade fina små pensionärer!

Det var jättekul att ha en hel helg att bara umgås, promenera med hundarna, surra och äta gott. Jag är så himla glad att detta blev av! Giela lekte mest med Stinas unga Australian Shepherd Ovis och stortrivdes verkligen med att få vara på semester helt själv. När vi gick ut fick kameran förstås följa med och jag måste säga att Sörmland är himla mysigt. Finns många riktigt fina ställen! Om jag inte hade varit så rädd för fästingar hade jag kanske kunnat bo där nån gång…*S*


Fina Alfons, 9 år och en blandning mellan kh collie och aussie


Sigge 11 år, världens sötaste lilla sheltiefarbror, han har specialpäls eftersom hans matte klipper ner honom varje vår så att han kan bada obehindrat


Hjälmaren


Alfons balanserar


Full fart på farbror


Stinas fina killar


Alfons och Ovis testar en brygga


Stina och Ovis


Snygga Ovis i låg höstsol, en riktigt vacker och trevlig hund! Ovis kommer från Crofter Holdings kennel (stavning?) och kommer från linjer är fokuset ligger helt på vallning vilket är kul eftersom det trots allt är rasens ursprung. Självklart tränas han även i vallning!


Stina och Sigge


=)

När vi bodde i Östersund gick Stina, Sigge, Giela, Jacki och jag ofta på äventyrliga promenader tillsammans och utforskade stigar och vägar. Ibland hamnade vi på oväntade och konstiga ställen. Under helgen var känslan tillbaka, vi hittade en hel del roliga ställen och bland annat husvagnar och grillar på konstiga ställen.

Var är Giela då? Hon fastnade inte på så många bilder för hon satt hela tiden fast i koppel och hann därför inte med lika mycket action. För ett år sen hade hon fått vara lös med killarna men med de tokiga tanttankarna hon kan få nu för tiden kändes det dumt att chansa. Man vill ju inte att en gammal tant ska springa iväg och kanske hamna vilse i ett område som hon inte alls känner till.

Andra natten hade jag riktigt mysbesök i sängen. Giela låg vid mina fötter precis som första natten, och vid mitt huvud låg Sigge och myste. Kändes lite speciellt gosigt för det var så himla roligt att återse honom efter alla år som gått. Den unge stilige sheltien hade blivit en söt gammal farbror, precis som att Giela blivit en tant.


Is på Hjälmaren

I söndags utforskade vi en jättefin och stor hage (tom förstås). Här kommer söta Sigge. Solen strålade och det kändes som en riktigt härlig höstdag med lite blåst. Så knasigt att uppleva torr och fin höst samtidigt som man vet att snön legat flera veckor hemma i Boden. Även om man vet att det är så känns det underligt att förstå fullt ut varje gång…


Giela, Ovis, Alfons och Sigge poserar


Sigge, Giela, Ovis och Alfons i höstsolen


Panchisarna, Sigge och Giela


Alfons med sitt fynd – en jättekotte!

Förhoppningsvis blir det fjällvandring för oss tillsammans till sommaren! I söndags natt åkte vi hemåt efter en underbar helg med många fina minnen, och denna gång tyckte Giela att tåget var lite jobbigt först. Det blev rätt fullt i vår kupé med en liten hund, en katt och 3 vuxna samt en bäbis + vagn. Vi blev dock snart ensamma och kunde sova i lugn och ro min tant och jag. Älskade lilla Giela, vilken ynnest det är att få dela livet med en klok gammal vän som man haft vid sin sida så länge. Hon är verkligen helt underbar och så klok och fin. Jag minns att jag kunde gråta bara av tanken på att Jacki en dag inte skulle finnas mer och nu känns det likadant med Giela, usch, jag vill inte vara utan min lilla tant. Hoppas hon får fortsätta vara pigg och vara kvar hos oss i många år till.

Idag var första dagen på mitt nya jobb på Bodens Energi Nät AB och det kändes riktigt bra men jag var förstås trött efter en natt på tåget. Skyndade hem efter jobbet och selade ut hundarna som husse tagit hand om under helgen. Så här söt var Silva!

Äntligen fick vi prova tassarna på ett skoterspår! Dock hade skotern vänt efter kanske en halv kilometer och sen var vi ensamma i snön igen. Medan Giela och jag varit borta har det kommit mer snö och nu är det körbart igen, isen ligger där under men den stör inte som tur är.


Rotax, killen med frost i pälsen

Mintu, ledarhunden som idag kastade sig i diket efter en sork!!! =O


Fina lilla skoterled, snart ska vi köra på dig! Bara det kommer nån skoter först som kan köra över hyggena åt oss. Att dra upp spår över nya hyggen är alldeles för besvärligt med släden eftersom det är så mycket kvistar som linor och bromsar kan fastna i. =/ Men snart – snaaaart!

Vi körde den vanliga svängen för några andra fanns inte att tillgå. Vissa spår måste nästan köras av skoter för att vi ska kunna köra dem utan en massa strul på kalhyggena där det lätt tar tvärstopp annars av kvistar under snön. Klart det går, men det kan bli å bökigt… Andra spår vill vi ha lite mer snö på innan vi pulsar upp dem, för att kunna spara belagen mot stenar och ojämnheter. Härlig att vara ute på spåren igen i alla fall!


På väg hem i bilen vilade Mintu på Nalle =)

Sen fick Noomi inviga sin overall på promenad och den fungerade riktigt bra. Hon fick isklumpar i tassarna men inget som fastnade på magen eller en bit upp på benen – perfekt! Dessutom verkar Noomi trivas bra med att rusa som en liten tok i sitt nya klädesplagg. Köpte denna med 30% rabatt eftersom det är en utgående modell ur Hurttas sortiment. Isklumparna hon hade var för övrigt större än de huskisarna brukar ha men hon visade inget alls utan rusade bara på…tokiga lilla terrier!

Nu ska vi sova här hemma i vår egna säng efter en massa härliga dagar som gått. Inte så dumt det heller. =)