Ibland är det en bra sak att vara lite lat. Soligt och fint ute idag men jag fastnade vid uppdraget att flytta över min gamla blogg från bloggplatsen.se till wordpress. Det verkar som att de två inte kan prata med varandra så det blir att flytta inlägg för inlägg… Efter dagens ansträngning är det ”bara” 1009 inlägg kvar att flytta. Det blir nog ett långsiktigt projekt men det blir kul att få allt samlat på samma ställe. Den gamla bloggen började ju medan Jacki levde och innan Silva och det andra flyttade in så det är många minnen och jag vill gärna ha dem kvar.
Eftersom jag var slö så blev dagens slädtur en månskenstur – alltså inte alls så dumt!
Rossi funderar i fullmånens sken innan selen åker på
Rotax tittar och ylar lite också. =)
Blåst och plusgrader hade faktiskt inte skadat snön så mycket. Vi körde samma sträcka som vi kört senaste veckan och det fungerade bra. Två träd hade blåst över spåret på det nya kalhygget men de var så små att vi kunde ”hoppa” över dem utan problem.
Spåren var stenhårda och det blev konstant bromsande för hundarna fick viltkänning dessutom. Kaela sträckte ut i snabb trav och alla hade bråttom så jag fick stå och skaka på en skuttande släde och lyssna på bromsens rivande ljud…
….men det var rätt fint ändå…
När vi närmade oss hemma så såg Kaela ändå lite stel ut. Jag borde nog ha bromsat ner farten i travet mer än jag gjorde, men nu vet jag det till nästa gång. Det lilla spåret som vi kört 3 gånger tur och retur börjar i alla fall vara riktigt trevligt. Plant och lättkört jämfört med att köra ospårat i den skarpa skaren.
Mintu tillbaka i hundgården
Giela och Noomi fick en isig promenad. Här speglas månskenet i den isiga vägen. Vi var som tre små bambisar men det var riktigt skönt ute ändå. Det ljusa sträcket är Noomi som kommer rusande med sin lilla lampa på ryggen.
Kaela äter
Helgen är över och min näst sista arbetsvecka hos Pöyry börjar imorgon. Imorgon kväll får nog alla hundar komma in för kloklippning, men både Rossi och Silva fäller så det tar faktiskt emot lite… blir nog inget soffhäng för dem i alla fall.
Nukutvi huskies, hundar & hästar 
åå så underbart! en fråga; åker du alltid sjäv på turerna eller är din sambo med?
Jag åker själv på 90% av turerna jag gör, kanske snarare 95%. Sambon är ytterst sällan med, han gillar hundarna och att gosa med dem men kör hellre skoter än släde så när vi är ute tillsammans tar han skotern och jag hundarna men det är främst fikaturer på helgerna när vädret är fint. S
en har jag besök på släden ibland av kompisar eller bekanta eller helt enkelt folk som hör av sig och vill åka en sväng. Kul att ha sällskap ibland och få dela magin med hundarna, men det är väldigt skönt att vara ensam ute i skogen med hundarna också. Är faktiskt glad över att jag har detta intresse för mig själv för det blir verkligen egentid där ute i skogen och jag behöver inte dela hundarna med nån annan utan kan köra hur mycket jag vill. Dessutom är ju husse den perfekta tant- och Noomivakten i väntan på att de ska kunna åka med i släden (vilket kommer när vi fått lite bättre spår med bra ankarfäste och bättre säkerhet för alla inblandade).