Lydnadskväll med tjejerna

Det var underbart härligt att vara på semester men även superskoj att återse träningskompisarna och träna med alla hundarna igen. Så glad att jag har ett sånt härligt gäng att träna med! Om ni läser detta så är ni alla helt underbara! =) Idag kastade jag i mig en färdig sushi från Konsum för att hinna iväg och träna och den smakade BLÄ men det var det värt!

Noomi fick träna lite på sina ingångar med publik som störning och det tar sig allt mer. Hon har en härlig attityd och allt bättre fokus på det vi gör samt allt snyggare position. Jag fick tips om att jag faktiskt kan ”bryta” henne när hon t.ex. nosar runt i backen och jag ska fundera lite kring det. Minns att Pernilla gav oss ett jättesmart tips på valpkursen just för att träna på t.ex. godis på backen så att det blir en hanterbar störning som får hunden att skärpa sig istället för ett potentiellt problem. Tyvärr minns jag inte alls hur det var… men jag måste nog fråga!

Med huskisarna har jag vant mig vid att alltid vänta ut kontakt och belöna eftersom man inte kan tjata på dem direkt, och visst, de blir bättre och bättre på att hålla kontakt allt längre stunder men det tar ju sin lilla tid. Samtidigt gillar jag att göra så eftersom man bygger upp uthållighet och kontakt allt eftersom, men å andra sidan blir det kanske mer omständigt än det behöver vara när man ska vända ut nosningar och tittningar.

Vi lekte och kampade som vanligt Noomi och jag och vips hade hon två tänder mindre! Hon har nu tappat alla tänder framtill i överkäken och flera har redan kommit ut nya (stora och inte alls lika vassa – tack och lov!). Hade gärna sparat nån men de försvann i gräset, eller så sitter de nånstans i mina tröjärmar. =)

Rotax fick köra lite positioner och enstaka steg med publik och han har ett sånt fint fokus den korta stund han klarar att hålla det – full koncentration på sin uppgift och sen kokar det liksom över lite. Han är i alla fall väldigt rolig att jobba med och han börjar ha en fin fotposition nu och klarar att gå ett par steg utan att glida iväg. Sen när vi tränat klart ville han gosa med Lisbet och han nöjde sig inte med bara framkroppen utan kröp upp helt och hållet i hennes knä där hon satt på sin tältstol, och satt sen där så nöjd. Han är en riktig teddybjörn den killen. Så himla go och mysig. Han hade nog kunnat sitta där hela kvällen.


Den frivillige knähunden

Resten av huskygänget fick bara träna kontakt och lite smått positioner med störningar av de andra hundarna som tränade. Silva, Giela och Kaela var bara ett par meter ifrån närmsta hund men skötte sig himla fint ändå. SurSilva hade jättefin kontakt och var inte alls sådär nosig och disträ som hon kan vara ibland – kul! Huskyvildarna har faktiskt blivit ett civiliserat träningsgäng som man kan ta med på träning under de flesta omständigheter nu! De börjar vara riktigt duktiga på att träna kring andra hundar och ändå bete sig hyfsat. Rossi skäller fortfarande ibland när nån passerar bilen med en hund men de andra är oftast tysta vilket är ett framsteg. Om bara lilla fjant kunde knipa igen också skulle det vara jättetyst för det mesta!


God natt gänget

Imorgon blir det förmodligen kombinerad spår- och lydnadsträning vilket passar bra inför min tjänsteresa onsdag och torsdag. Roligare att åka och lämna trötta och nöjda hundar. Nu ska vi sova gott alla nio efter en rolig träningskväll!

 

 

 

Annonser