Fjällresan hänger löst för tant =(

Börjar med en bild på en kartong som jag haft hundmedicin i sen Jacki var ung. Jag skulle tro att den är från mitten av 90-talet alltså. Det är en gammal Frolickartong och visst ser hunden på bilden lite smått tokig ut?

Min förkylning hänger envist kvar och dagarna till semester och fjällresa känns alltför få. Vill hinna jobba och hinna med en massa annat innan nästa vecka! En annan tråkig sak inför fjällresan är att Gielas rygg trilskas och verkar ond även nu. Hon går lite stappligt med bakbenen, ja alltså stappligt för att vara Giela, har sett tusen resor värre på andra hundar, och det verkar inte ge med sig. Min förkylning gör ju inte saken bättre för någon ork att fysiskt motionera hundar finns inte i denna här kroppen just nu. =(

Idag åkte vi till Råneå eftersom vi hade ett simbesök inbokat och det kändes viktigt för Giela att få lite behandling. Eftersom ryggen trilskats så bytte vid simningen mot ett besök på vibrationsmadrassen med förhoppning att det skulle lindra. Under tiden fick Noomi plaska i poolen och hämta bollar. Måste ännu en gång tacka Älvdalens hundhälsa för kanonbra service och väldigt bra utbud av tjänster och produkter. De är bäst!

Laddad badbrud

Boll. Boll. Boll.

Precis som förra gången så släppte jag ner Noomi i poolen och lät henne simma till bryggan. Skitskoj! Extra roligt var det när det fanns en boll att hämta. Om bollen låg ”på vägen” så hämtade hon den ivriga men bollarna längre bort lät hon bli. Lite klok är hon i alla fall. En gång hamnade hon fel och försökte klättra upp på bryggan från fel håll och det går ju inte. Jag fick göra ett litet panterhopp upp på poolkanten för att kunna hjälpa henne åt rätt håll för hon fortsatte simma på samma plats fast bara nosen och ansiktet stack upp över vattenytan. *s* Tur att hon är en liten tuffing som mest bara minns allt det roliga.

Giela fick en stund på vibrationsmadrassen och lite massage och jag hoppas att det lindrade hennes rygg. Imorgon har vi bokat en ny tid hos Paula för att känna igenom henne ordentligt och få lite mer specialbehandling. Hoppas innerligt att tant hinner blir piggare innan nästa vecka, eller att vi i alla fall får veta vad som gjort henne sämre nu. Tankarna snurrar ju rätt mycket. T.ex. tycker jag att hon flåsat ovanligt mycket, nu efter löp funderar man ju alltid på livmoderinflammation mm. Å andra sidan löpte hon nyss och det kanske bara är efterslängar av löptiksflås? Med hennes tysta löp är det svårt att tidsbestämma nånting.

Håller tummar och tår för att Giela ska få följa. Realistiskt sett så är detta ju antagligen hennes sista chans till en längre fjälltur eftersom kroppen trots allt inte blir yngre med åren. Hon älskar verkligen att vara till fjälls och skulle nog stortrivas, men det får ju inte kosta mer än det smakar. Hoppas på bra svar imorgon!