Igår var det dags för simträningen igen och Noomi följde med som bisittare. Nu hade hon inget gott ben i sin lilla bur utan blev högljudd och efter att vi valpsäkrat simlokalen fick hon komma ut och vara med istället. Giela kändes lite trött och seg och var inte alls så himla sugen på att simma, men nu när vi körde utan flytväst så använde hon i alla fall bakdelen mer även o hon fuskade lite. Lurigt ibland att få hundar att använda musklerna de försöker att inte använda… Vi körde ca 3×5 minuter för tant.
Nåja, Noomi rusade runt i hasorna på mig och tyckte att det var sjukt spännande! Hon använde även sin nya röst för att tala om det och i ett litet rum med väggar och golv av sten så hörs det ganska bra…Viff! Viff! Viff! Hon klättrade upp på rampen och tyckte att det var superspännande att vara så högt upp och ha översikt över hela läget – vilket coolt ställe!
Eftersom vi inte alls tränat på att vara tyst eller låta så lät jag hennes skällande bero. Det kändes som att det mest skulle ha blivit pannkaka om jag försökt jobba med henne på ett bra sätt samtidigt som jag höll koll på simmande tant. Däremot insåg jag snabbt att det är dags att skaffa en strategi för att hantera skällandet!
Med Jacki blev det mest tjat och gnat känner jag. Mycket negativitet kring skällandet och en Cairn som väl lärt sig att skälla vill ju gärna ha sista ordet…eller ibland inte vara tyst alls. Jacki var väl inte världens mest skälliga hund direkt, men hon skällde ändå mer än vad jag önskade och när man väl kommit in i en negativ spiral är det svårt att komma ur den. Jag bestämde tidigt att jag vill försöka att undvika att hamna i samma läge med Noomi, där man tjatar och tjatar men inte direkt kommer nånstans.
Tack vare duktiga hundträningskompisar i USA fick jag detta tips:
http://dog-training.helium.com/how-to/10615-how-to-train-a-dog-to-stop-Barking
Det kan ju låta lite töntigt kanske, varför inte bara lära in ”tyst” liksom? Min erfarenhet är att just skällande är rätt svårt att träna på ett bra sätt. Det är svårt att vara konsekvent och tålmodig när det skälls hejvilt och oftast sker det ju i situationer där man reda har fullt upp med något annat. Jag har själv också en väldigt låg toleranströskel för skällande och känner snabbt att jag blir irriterad på högljudda hundar, dvs. inte de bästa förutsättningarna för att träna på ett smart sätt om man inte just har en klar plan att följa. Därför kände jag att jag vill ha en klar strategi som är tydlig för både mig och hunden. Blir kul att testa detta!
I övrigt så är jag väldigt noga med att själv vara lugn och visa att jag har läget under kontroll. Om man har en valp som börjar småskälla för att den hör något konstigt så är det lätt hänt att det blir fel om man försöker korrigera bort beteendet. Det hunden får med sig från situationen kanske bara blir att matte också blev upprörd och att ljudet där ute måste vara något som kan vara farligt. Att förmedla att skällande är ”fel” är oftast betydligt svårare än man kan tro och man hamnar lätt i ett läge där man får fortsätta försöka förklara hur fel det är under resten av hundens liv, mer eller mindre…
Nåja, vi fick i alla fall med oss en större pilatesboll hem där huskisarna ryms att stå ordentligt. Tror den kostade ca 650kr. Den ser ut lite som en jordnöt men jag har inte blåst upp den ännu så den är otestad. Dessutom hoppas jag att rallylydnadsskylthållarna dyker upp idag. Efter att ha vaknat av en rejäl åskknall och spöregn kring 7-tiden är det nu uppehåll och lugnt ute så det passar bra för hundträning!
Nukutvi huskies, hundar & hästar 